Att jobba med poesi på modersmål är som….poesi för öronen

Poesi är en tacksam genre eftersom formen är relativt fri, man behöver inte bry sig om det grammatiska på samma sätt som i andra textarbeten. Poesi är också språkutvecklande eftersom det är ofrånkomligt med diskussioner om ords betydelse samt dikternas innebörd. Man måste prata liknelser, metaforer, allegorier och andra olika typer av bildspråk. Och det här med bildspråk är ju givetvis också kulturellt präglat, olika liknelser heter olika på olika språk (stark som en björn fungerar t ex inte på dari och somaliska då djuret inte finns där). På dari finns det uttryck som går att översätta till svenska men som inte är befästa ordspråk hos oss (t ex ”Ditt hjärta är stort som havet”). Man hamnar med andra ord i en språklig fördjupning och dessutom är det så att många elever med annat modersmål står poesin väldigt nära, för dem är det en vanlig och naturlig genre. Medan många av svenskans övriga genrer är nya för våra SvA-elever så är poesi en den känner igen och kan relatera till, då i motsats till många elever med svenska som modersmål.

Jag har skrivit om samma uppgift tidigare i bloggen eftersom den är väldigt framgångsrik i det flerspråkiga klassrummet: att låta eleverna välja en dikt eller en del av en sång på sitt modersmål och översätta den till svenska. Det finns ett kunskapskrav i kursplanen Svenska som andraspråk som jag tenderar att inte beröra lika ofta som övriga krav:

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.

När det handlar om översättning, från modersmål till svenska (och även tvärtom) så blir det ett intensivt språkligt arbete med fokus på skillnader och likheter mellan svenska och andra språk.

Det man får jobba ganska mycket med är att få eleverna att förstå att det sällan går att arbeta fram en klockren översättning. Ord på somaliska eller persiska kanske inte finns på svenska och då handlar det om att använda de strategier man har och försöka hitta andra vägar, det är MYCKET bra träning. Om det mot förmodan blir så att vi kör fast så lånar vi våra duktiga modersmålslärare och studiehandledare, då kan vi vränga ord tillsammans. Och sedan är det ju så att det som låter så vackert på polska eller arabiska inte alls blir lika vackert på svenska.

Utkast på dari

Det är också tacksamt att koppla ihop arbetet med muntlig framställning (att läsa upp sina verk på båda språken). I det här fallet blir ju eleven i högsta grad experten (jag kan INTE dari, somaliska, polska, arabiska, persiska), och när det gäller den svenska översättningen så blir det uttalsträning och att man som elev också måste förklara/analysera innebörden så att kompisarna förstår. Det kollektiva lärandet blir superviktigt och genom att skriva dikterna för hand, välja passande bilder och sedan montera dem så berör vi också kunskapskravet att koppla ihop text och bild. Effektivisera och komprimera, allt för att utnyttja tiden på bästa sätt.

Kognitivt krävande uppgifter gör att man hamnar i gropen!

Jag har denna gång utvecklat arbetet genom att också låta eleverna översätta en dikt från svenska till modersmål (Nils Ferlins ”I folkviseton”) vilket också gör att eleverna får en kognitiv utmaning åt andra hållet och även här blir det en djupdykning i ord och begrepp (vad betyder ”kuvas”? vad är ”gärden”).

Under arbetet har det också kommit fram att en elev har två poeter i sin familj och en annan var bäst i sin klass på att skriva egna dikter (han valde också att översätta en egen dikt, och den var väldigt fin).

Stunder av lycka i klassrummet!


Prenumerera på nya blogginlägg

Schemaläggning deluxe!

I år har våra schemaläggare (åk 6-9) på Östbergsskolan, Björg och Eva, lyckats med det oerhört svåra att parallellägga samtliga SvA-lektioner med Sv-lektionerna. Vi har tre-parallelligt i åk 6-9 och förutsättningarna för att lyckas med detta konststycke är då att olika svenska-lärare har ämnet i de olika årskurserna. För mig och mina SvA-elever innebär detta att:

-grupperna i SvA blir större vilket gör arbetet i klassrummet mer dynamiskt

-fler elever från samma språkgrupp på samma plats vilket gör att de enklare kan stötta varandra

-fler elever från olika språkgrupper vilket gör att vi kan lära av varandra

-elever som har bott i Sverige under väldigt varierande tider vilket också gör att det kollektiva lärandet ökar, vi lär av varandra. Dessutom finns en stor förståelse i gruppen för hur det känns att vara relativt nyanländ eftersom i princip alla övriga i gruppen har erfarenhet av detta.

-då lektionerna med respektive årskurs ligger samtidigt blir MIN undervisningstid mycket mer effektiv, vilket gör att jag kan schemaläggas på spif (extra svenska som andraspråk) och på så vis arbeta ännu mer med eleverna och deras språkutveckling. Då vi på Östbergsskolan har lektioner som är 85 minuter långa så innebär det att mina elever får undervisning i SvA 4×85 minuter i veckan (såvida de inte läser ett modernt språk istället för spif).

-eftersom min undervisning har optimerats så innebär detta att jag kan schemalägga tid för studiehandledare och modersmålslärare. Det underlättar samarbetet med Modermålsenheten då jag kan styra samarbetet till en tid då jag verkligen har tid. Eftersom arbetet med våra nyanlända kräver ett tätt samarbete ämneslärare-studiehandledare-elev-fbk-modersmål, så är det av stor vikt att vi avsätter tid för träffar. På så sätt får vi alla en bättre inblick i elevernas utveckling. Dessutom tar det tid att samordna de olika studiehandledarnas scheman för att tiden i respektive klass ska bli så bra som möjligt.

I år utgick schemaläggarna från SvA-Sv i ett tidigt skede eftersom organisationen kring dessa ämnen blir så speciell då så många lärare är inblandade. Det är jag tacksam för! För mig är det att sätta elevens bästa i fokus.


Prenumerera på nya blogginlägg