Ny termin-samma kunskapskrav

Ny termin, men samma kunskapskrav. Här kommer den matris jag har arbetat fram för att TYDLIGGÖRA kunskapskraven utifrån det faktum att om man får för mycket stöttning så är man ännu inte på E-nivå. Den är också visuellt tydlig när det gäller att visa på elevernas PROGRESSION, en matris att plocka fram titt som tätt som ett led i återkopplingsarbetet (feedback och feed forward):

Svenska som andraspråk, kunskapskrav årskurs 7-9


Prenumerera på nya blogginlägg

Nytt läsår=nya utmaningar

Min alldeles egna favoritskola👌

Så var det dags igen och korridorer och klassrum fylls av våra finfina elever, precis så som det ska vara! Glada och surriga och kanske till och med lite trötta på att vara lediga?!

Min tjänst är lite förändrad i år då jag från och med den här hösten kommer att utbilda mig till specialpedagog. Jag har delvis jobbat med specialpedagogiska frågor tidigare, men kommer nu att ha ett specialpedagogansvar i min tjänst. Dock fortsätter jag undervisa SvA i bl a åk 9. En kombinationstjänst där jag har möjlighet att applicera teorin direkt i praktiken vilket verkligen är en förmån.

Jag är även fortsatt ansvarig för fördelningen av studiehandledning vilket är som att lägga ett 2000-bitars pussel. Men jag älskar den här biten av jobbet och samarbetet med alla inblandade. Det är dessutom en ”hands on”-insats som direkt gynnar våra nyanlända elever.

Delar av 2000-bitarspusslet

Här kommer några tips till dig som ska jobba med andraspråkselever, eller såklart, samtliga elever:

-var ÖVERTYDLIG med kunskapskrav och mål, var sedan övertydlig igen och igen

-skapa ett klassrumsklimat där det är högt i tak, där det är rätt att göra fel

-uppmuntra och skriv upp KVALITATIVA frågor

-skapa uppgifter som alla kan arbeta med, fast på sin nivå

-konstruera checklistor och matriser för att bryta ner och SYNLIGGÖRA lärandet

-lyft in och synliggör FÖRMÅGORNA i klassrummet så eleverna förstår vad de behöver behärska

-bidra till och verka för INKLUDERANDE lärmiljöer där alla elever känner samhörighet och har möjlighet att bidra

-fokusera på friskhetsfaktorer, främjande och förebyggande arbete istället för problem

-fråga alltid dig själv först: vad kan JAG göra för den här eleven?

-skapa goda relationer

och

-se elevernas tillgångar och utgå från dem

Små och stora tips som kan skapa underverk.

Från och med nu❤️


Prenumerera på nya blogginlägg

Konsten att locka fram alla elevers ”skills”

Jag läste här om vilka 15 egenskaper som främst efterfrågas i jobbannonser riktade till lärare. Jag tycker personligen att det är rimliga egenskaper att efterfråga eftersom lärarjobbet idag är komplext och eftersom alla dessa delar på ett eller annat sätt hänger ihop. Det som det i mångt och mycket handlar om är att locka fram det mesta och det bästa ur eleverna och för att kunna göra det behöver du den här typen av egenskaper.

Ett av mina viktigaste uppdrag på skolan är att, genom att jag lär känna mina elever och skapar en relation med dem, också snabbt analyserar och lär mig hur mina elever lär sig bäst och även visar sina kunskaper på bästa sätt. Och här kommer förstås utmaningen: eleverna är olika och behöver därför möjlighet att lära sig saker på olika sätt och visa sina kunskaper på olika sätt.

Då gäller det att plocka fram den där paletten med arbetssätt, metoder och exempel för att kunna möta varje elev. Om jag inte har olika alternativ i klassrummet vet jag redan på förhand att några elever rimligtvis kommer att misslyckas med uppgiften. I samband med detta är det givetvis också väldigt viktigt att vara tydlig med vad du FÖRVÄNTAR dig av dem. Förväntningarna kan nämligen vara desamma även om vägen mot målet skiljer sig åt.

För att ge ett exempel: muntliga redogörelser kan vara jobbiga, inte bara för andraspråkselever utan för många många elever. Dock är det ett kunskapskrav, som elev ska du kunna planera och genomföra muntliga redogörelser. Vis av erfarenhet så är det dock så att många elever låser sig bara vid tanken av att stå inför en grupp och prata och då gäller det att vara beredd. Jag måste vara på det klara med syftet med uppgiften och därefter ha ett antal alternativ i rockärmen, för jag vet att alla mina elever klarar uppgiften men att de kommer att måsta utföra den på olika sätt.

I mina SvA-grupper är eleverna trygga. De känner varandra väl, grupperna är ofta lite mindre och det är okej att göra/säga fel för det tillhör lärandet. Dock har jag ett par elever som trots detta ändå känner sig obekväma inför tanken att prata inför gruppen på grund av olika orsaker. Uppgiften handlade den här gången om att redovisa sin nyhetsartikel muntligt; att planera, genomföra och tillsammans utvärdera redogörelsen efter en redan given bedömningsmatris. Förväntningarna och förutsättningarna var desamma för samtliga, något eleverna alltid är mycket medvetna om. Dock fick de välja om de ville stå eller sitta inför gruppen (med kavaj och slips á la nyhetsreporter) eller om de ville filma sin nyhetssändning och lämna in i Classroom. Eftersom kamratrespons är en viktig del av arbetet i mitt klassrum så var jag tydlig med att klippet skulle komma att visas upp inför gruppen, men att eleven då själv fick välja om hen ville sitta med eller inte när själva klippet visades. Förutsättningar och förväntningar.

Jag har en elev i en av mina grupper som är mycket blyg och tystlåten men som jag har en bra relation med. Jag vet att hen saknar sitt ”gamla” jag, dvs den pratsamma, trygga och utåtriktade elev som hen uppfattade sig som i hemlandet. Hen valde att spela in sig själv eftersom vi pratade om hur hen skulle komma till sin fulla rätt gällande uppgiften. Klippet blev HELT fantastiskt! Nyhetsinledning, bakgrundsmusik, presentation av nyhet på ett mycket proffsigt sätt, en klockren avslutning och dessutom ett antal ”bloopers” allra sist. Med andra ord, en uppgift utförd på en mycket hög nivå, trots elevens upplevda svårighet gällande den muntliga biten.

Om du hittar dina elever och skapar goda relationer med dem så kan du få dem att uträtta underverk, men för att göra det så behöver du också i princip alla de egenskaper som jobbannonserna efterfrågar. Det är svårt att vara lärare men också ett helt fantastiskt jobb när du hittar nyckel. För då kommer ”skillsen” fram.

Tack V för inspiration till detta inlägg❤️

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Dagens citat

Dagens citat:

Jag tycker om de lärare som förstår att jag inte alltid förstår och som vill att jag förstår

Elev från Afghanistan, åk 9

Reflektion:

Det här sa en av mina elever till mig under ett samtal och jag tänker att citatet har många bottnar. Dels handlar det om att som lärare förvissa sig om att alla elever är med på banan. Men det handlar också om att man som lärare måste VISA eleverna att man är där för att hjälpa dem och att leda dem vidare. Man måste skapa relationer, öppna upp för dialog och skapa ett öppet och tryggt klassrumsklimat.

Som lärare måste du ha en STOR verktygslåda för att kunna plocka fram och tillämpa ett STORT antal metoder för att förvissa dig om att alla elever hänger med. Man kan göra på olika sätt, men det mina nyanlända elever ofta önskar och det jag tycker fungerar bäst är:

-repetition och åter repetition (t ex upprepa instruktioner, ord och begrepp etc)

-tala tydligt och långsammare

-förvissa dig om att varje enskild elev har förstått

-kontrollera hur det går under lektionen, igen och igen

-uppmana eleverna att våga fråga, igen och igen

-utgå från erfarenheter och referensramar

-konstruera ord-och begreppslistor som eleverna kan jobba med för att öka förförståelsen

-uppmana till och använd det kollektiva lärandet

-lyft elevexempel under lektionens gång (både rätt och fel). Att lyfta fel förutsätter dock att eleverna känner sig trygga i gruppen.

-samarbeta och för en dialog med studiehandledarna (de kan modersmålet och ser eleven ur andra perspektiv, de är därmed mycket värdefulla resurser)

-var tydlig med vad du förväntar dig av dina elever (vad EXAKT är det du vill att de ska göra? vad EXAKT är målet med lektionen/arbetsområdet?)

-använd checklistor och matriser, för att på ett visuellt och konkret sätt koppla ihop insats med mål

-samarbeta mellan ämnena för det blir mer effektivt

-samarbeta med SvA-läraren för hen är expert på elevernas språkutveckling och känner ofta eleverna relativt väl

-peppa, uppmuntra och framför allt: ha roligt tillsammans

Tack M för att du inspirerade mig att skriva det är inlägget ❤️

Och här är individuella framgångsfaktorer på organisationsnivå

Prenumerera på nya blogginlägg

Bilder=känslor

Idag har jag haft en fantastisk lektion med mina SvA-elever i åk 7. Vi har jobbat med nyhetsartiklar och i samband med det nu gått över till bilder och budskap, hur bilder påverkar oss och väcker våra känslor.

Det är extra intressant och spännande att jobba med bilder med elever som kommer från olika länder eftersom man ofta förknippar bilder utifrån sina egna kulturella referensramar, och av förklarliga själv så tänker vi därför olika kring bilder. Våra nyanlända har ju dessutom förmånen att kunna jämföra bildliga budskap och hur olika kulturer och samhällen skiljer sig åt på den punkten.

Eleverna fick dagen innan en läxa av mig att ta med en bild som de förknippar med positiva känslor och en som de förknippar med negativa känslor.

De fick koppla in sina iPads så vi kunde visa bilderna på storbild. De fick välja hur de ville presentera sina bilder:

-låta oss andra resonera kring deras bilder: Varför har hen valt just dessa? Var är bilden tagen? När är bilden tagen? Vilka känslor kan hen tänkas ha kring bilderna?

Eller:

-först presentera sina bilder och därefter låta oss andra ställa frågor och komma med synpunkter

Den här gången inledde jag med två bilder för att modella uppgiften. Jag valde två hopp-relaterade bilder:

Positiv hopp-bild (med hjärtat i halsgropen rakt ned i Medelhavet=mod=lycka)
Negativ hopp-bild (en bruten handled, ett brutet nyckelben och två brutna nyckelben i två downhill-krascher. Nästan samtidigt dessutom…)

Därefter var det elevernas tur och då händer det fantastiska, när lyssnandet, berättandet och lärandet kommer i fokus på ett väldigt fint sätt.

Vi fick se bilder från Sverige, Spanien, Filippinerna, Palestina och Afghanistan. Vi fick höra historier om gamla vänner och skolupplevelser, t ex att eleverna var så här glada för att det var sista dagen innan sommarlovet och då tog man sina böcker och rev sönder den ute på skolgården och jublade över att läraren inte längre kunde slå dem. Eller att det var negativt för att man hade kraschat i skidbacken och tvingats spendera tid på sjukhuset. Eller att man fick positiva känslor när man såg sina gamla klasskamrater och att man saknar den person som man var DÄR och som man ännu inte är HÄR. Väldigt fina tankar, reflektioner och berättelser. Djupa och respektfulla samtal.

En av mina elever valde att visa en bild från Afghanistan från senare delen av 60-talet, då Aghanistan fortfarande var ett fritt land. Den föreställde ett antal unga kvinnor som satt i vanliga kläder (kjol och blus) utanför universitetet i Kabul och den bilden gav min elev en negativ känsla just för att hen önskar att det alltid hade kunnat vara så i landet hen kommer ifrån. Ett modernt land utan förtryck med utbildade människor (kvinnor och män), modernt klädda och med ljusa framtidsutsikter. Ni hittar bilden längst ned HÄR. Min elev från Palestina kunde också känna igen sig i detta och hänvisa till sitt lands historia. Med andra ord uppstod diskussioner på flera olika nivåer, samhälleliga, kulturella och känslomässiga.

En sådan här uppgift utgår från eleverna själva och blir därför väldigt lyckad. De får också träna på de olika förmågorna och de elever som tenderar att ha lite ”scenskräck” får göra en muntlig framställning där bilderna hamnar i fokus, och inte eleven själv. Uppgiften bidrar också till att vi får lära känna varandra ännu lite bättre och därmed ökar vi respekten och förståelsen för varandra.

Vi lämnande alla lektionen med en bra känsla, och DET är viktigt.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Nyhetsartiklar-ständigt aktuellt!

Vi arbetar för tillfället med nyhetsartiklar i åk 7 och åk 8. Nyheter är tacksamma för att de är intresseväckande och det är mycket enkelt att starta arbetet utifrån elevernas erfarenheter och intressen. Genrens mönster är specifik och relativt lätt att lära sig. Det som kräver mest fördjupning är språket i nyhetsartiklar som ska vara kort, koncist och effektivt innehållsrikt. Det finns ord och uttryck i nyhetsartiklar som effektivt ”packar ihop” språket och samtidigt ger mycket information. För andraspråkselever blir detta extra knepigt eftersom vi här möter nya ord och uttryck. Att läsa och förstå sammanhanget är en sak, att lära sig skriva något helt annat.

I vanlig ordning ser jag till att eleverna övar på samtliga delar under 85-minuterslektionerna dvs tala/samtala, lyssna, läsa och skriva.

I all enkelhet startade vi området med att hitta artiklar, sammanfatta dem med hjälp av stödord (studieteknik!) och berätta om ”sina” nyheter för gruppen. I vanlig ordning följer sedan en hel del diskussioner kring varje nyhet eftersom de ofta väcker tankar och följdfrågor.

Därefter har vi tittat på genrens form och övat på begrepp som rubrik, ingress, brödtext, pratminus, bild, bildtext och byline. Vi har läst olika artiklar och märkt ut de olika delarna samt tittat på språk (ord och uttryck) samt tempus. Till exempel så är det vanligt att man i artiklar använder passiv form av verb för att effektivisera språket t ex:

Matchen inleddes med ett mål i andra minuten

Pojken hämtades kl 17 men försvann på vägen hem

Passiv form av verb är något som eleverna behöver öva på eftersom det är en verbform man använder för att kommunicera om handlingar, som någon eller något blir utsatt för, och det tar tid att lära sig detta på det nya språket. I samband med nyhetsartiklar blir det naturligt att vi tränar på just den formen av verb.

Ord och uttryck som kan bli aktuella är:

I samband med dådet

Igår eftermiddag drabbades Stockholm av

Den misstänkte gärningspersonen greps

Nu har det, tyvärr, hänt en hel del dramatiska och tragiska händelser i Sverige den senaste veckan vilket har gjort att arbetet har känts extra högaktuellt. I samband (!) med detta har vi också diskuterat källkritik, hur faktoider sprider sig i t ex sociala medier, hur man har manipulerat bilder och hur nyhetsflödet påverkar vårt sätt att tänka. Givetvis har vi också diskuterat terrorism och vilka tankevurpor vi kan drabbas av när vi känner oss hotade och rädda samt elevernas syn på religion. Mycket viktiga och givande diskussioner. Idag kom hem fundering av hur religionen påverkar både politik och samhälle i Afghanistan jämfört med ett i hög grad sekulariserat Sverige. Att vi i Sverige verkar på individnivå och eget ansvar medan man i många andra länder där man delar en gemensam tro verkar mer på gruppnivå och hur detta faktiskt påverkar vårt sätt att tänka och att vi bör har förståelse för detta. Förmågorna genomsyrar arbetspassen!

 Eleverna har tillsammans med mig skrivit modelltexter om aktuella händelser både på lokal nivå och på riksnivå för att öva på artikelns olika delar. De har också fått öva på att skriva enbart en ingress (när? var? vem? vad?) samt valt passande bilder och skrivit bildtexter.

Som examination ska de nu skriva en påhittad nyhet enligt genrens mönster (inget tyckande! inga värderingar!) samt konstruera ett manus av sin nyhet som de med kavaj och ev slips ska presentera muntligt i ”TV”. Återigen, många kunskapskrav i en och samma planering. Allt för att effektivisera språkligt-och kunskapsmässigt. Här kommer checklista och pedagogisk planering. Matrisen jag använder är hämtad från Fixa texten 1!

Planering-nyhetsartikel

Checklista nyhetsartikel

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Lärande i fokus-alltid!

Nu har vi inlett perioden med nationella prov för åk 9. Reaktionerna på skolor och i sociala medier är starka. Proven anses för svåra och utförandet av dem tenderar för många andraspråkselever bli en knäck för självförtroendet. Andra tycker att de ska vara precis så svåra eftersom det är just den här läsförmågan eleverna måste ha. Förra året skrev jag ett inlägg om proven där jag konstaterade samma sak, att de är för svåra och framför allt för kulturspecifika. Det tycker jag fortfarande, att provens INNEHÅLL inte motsvarar min kursplan, att det måste finnas texter som ger mer igenkännande referenser. Däremot har jag till viss del tänkt om, proven är som de är och det är svårt att påverka. Däremot är min fulla övertygelse att vi idag fokuserar så mycket på bedömning och att optimera bedömning så att utveckling och optimering av UNDERVISNING, som ju är vårt huvuduppdrag, kommer i skymundan. Nationella prov i all ära, men det får inte bli för mycket fokus på dessa eftersom lärande är så mycket mer! Eleverna går ju faktiskt i skolan för att lära sig saker, att bygga språk och kunskaper vilket såklart tar tid. Eleverna behöver få höra att tiden finns men att lärandet kommer att ske i olika skolformer, att ansträngning, hårt arbete och tålamod kommer löna sig i längden. Eleverna måste rustas och även vi pedagoger måste ha tålamod (samt anstränga oss och jobba hårt😉). Slutligen så är det bra att eleverna får göra proven, inte minst för att upptäcka vilka krav som faktiskt ställs på dem, att kanske inse att jag kan, att kanske tänka-jag måste träna mer.
För det är ju självklart att man måste KUNNA en massa saker när man som elev lämnar åk 9, man måste vara rustad och redo för nästa steg. Och det är genom att erbjuda eleverna en sådan bra undervisning som möjligt och att effektivisera nämnd undervisning som de blir rustade. Mer fokus på lärande tack!


Prenumerera på nya blogginlägg

Att jobba med poesi på modersmål är som….poesi för öronen

Poesi är en tacksam genre eftersom formen är relativt fri, man behöver inte bry sig om det grammatiska på samma sätt som i andra textarbeten. Poesi är också språkutvecklande eftersom det är ofrånkomligt med diskussioner om ords betydelse samt dikternas innebörd. Man måste prata liknelser, metaforer, allegorier och andra olika typer av bildspråk. Och det här med bildspråk är ju givetvis också kulturellt präglat, olika liknelser heter olika på olika språk (stark som en björn fungerar t ex inte på dari och somaliska då djuret inte finns där). På dari finns det uttryck som går att översätta till svenska men som inte är befästa ordspråk hos oss (t ex ”Ditt hjärta är stort som havet”). Man hamnar med andra ord i en språklig fördjupning och dessutom är det så att många elever med annat modersmål står poesin väldigt nära, för dem är det en vanlig och naturlig genre. Medan många av svenskans övriga genrer är nya för våra SvA-elever så är poesi en den känner igen och kan relatera till, då i motsats till många elever med svenska som modersmål.

Jag har skrivit om samma uppgift tidigare i bloggen eftersom den är väldigt framgångsrik i det flerspråkiga klassrummet: att låta eleverna välja en dikt eller en del av en sång på sitt modersmål och översätta den till svenska. Det finns ett kunskapskrav i kursplanen Svenska som andraspråk som jag tenderar att inte beröra lika ofta som övriga krav:

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.

När det handlar om översättning, från modersmål till svenska (och även tvärtom) så blir det ett intensivt språkligt arbete med fokus på skillnader och likheter mellan svenska och andra språk.

Det man får jobba ganska mycket med är att få eleverna att förstå att det sällan går att arbeta fram en klockren översättning. Ord på somaliska eller persiska kanske inte finns på svenska och då handlar det om att använda de strategier man har och försöka hitta andra vägar, det är MYCKET bra träning. Om det mot förmodan blir så att vi kör fast så lånar vi våra duktiga modersmålslärare och studiehandledare, då kan vi vränga ord tillsammans. Och sedan är det ju så att det som låter så vackert på polska eller arabiska inte alls blir lika vackert på svenska.

Utkast på dari

Det är också tacksamt att koppla ihop arbetet med muntlig framställning (att läsa upp sina verk på båda språken). I det här fallet blir ju eleven i högsta grad experten (jag kan INTE dari, somaliska, polska, arabiska, persiska), och när det gäller den svenska översättningen så blir det uttalsträning och att man som elev också måste förklara/analysera innebörden så att kompisarna förstår. Det kollektiva lärandet blir superviktigt och genom att skriva dikterna för hand, välja passande bilder och sedan montera dem så berör vi också kunskapskravet att koppla ihop text och bild. Effektivisera och komprimera, allt för att utnyttja tiden på bästa sätt.

Kognitivt krävande uppgifter gör att man hamnar i gropen!

Jag har denna gång utvecklat arbetet genom att också låta eleverna översätta en dikt från svenska till modersmål (Nils Ferlins ”I folkviseton”) vilket också gör att eleverna får en kognitiv utmaning åt andra hållet och även här blir det en djupdykning i ord och begrepp (vad betyder ”kuvas”? vad är ”gärden”).

Under arbetet har det också kommit fram att en elev har två poeter i sin familj och en annan var bäst i sin klass på att skriva egna dikter (han valde också att översätta en egen dikt, och den var väldigt fin).

Stunder av lycka i klassrummet!


Prenumerera på nya blogginlägg

Att göra något för första gången, att träna mer och att slipa på sina färdigheter

Igår var Östbergsskolans elever i åk 6-9 i Duved och Åre för att åka slalom. Många elever, inte bara nyanlända, utövar inte den här typen av vintersport regelbundet vilket gör att den här skiddagen blir väldigt viktig. För efter att nu ha deltagit som lärare i ett antal år så vet jag att just den här fjällturen blir den dagen som många elever kommer minnas som en av sina bästa dagar under högstadietiden.

Det som händer i klassrummet och det som händer i skidbacken följer samma mönster: du gör något för första gången, du tränar och tränar (med stöttning och hjälp av lärare och kompisar) och hamnar så småningom i stadiet där du har möjlighet att slipa dina färdigheter. Jag vill återigen nämna Learning pit eftersom eleverna alltid måste ner i gropen när det är dags att lära sig något nytt (som därmed oftast också är både svårt och utmanande), det är helt enkelt det som lärande handlar om. Du kommer att ramla i skidbacken, du kommer att tycka att lift känns omöjligt, du kommer få ont i fötterna och du kommer känna att det här kommer ALDRIG att gå. Men det gör ju faktiskt det, både i klassrummet och i skidbacken, därför allt är möjligt. Det handlar om hur mycket jobb du är villig att lägga ner på det (och hur mycket din lärare förmår dig att förstå att det faktiskt kommer att gå), det handlar om din vilja att anstränga dig, att inte ge upp och det handlar väldigt mycket om hur mycket du själv tror att du kommer att klara det.

Detta gäller allt vi företar oss, vuxna som barn, det är bara det att vi vuxna har erfarenhet och vet vid det här laget att träning ger färdighet. Som ung måste man uppleva det om och om igen och med stöd av, i det här fallet, lärare för att förstå att man i princip alltid faktiskt tar sig uppnår gropen och är en eller ett par erfarenheter rikare. Ansträngning lönar sig och jag vet att du kan!

Från den allra flackaste barnbacken till Åreskutans topp, från att skriva en text med massor av stöd till att känna friheten att klara det på egen hand. Same same.

Vi gjorde det! Javad och jag på Åreskutans topp.

Prenumerera på nya blogginlägg