Arbeta med blogginlägg

I årskurs 9 arbetar vi nu med boken Stjärnlösa nätter av författaren Arkan Asaad i svenska som andraspråk.

Det är en tacksam och tankeväckande bok som många av mina elever kan relatera till och som leder till många olika typer av diskussioner.

Jag gör ju oftast så när jag planerar att jag försöker få med de flesta kunskapskraven i uppgiften eftersom det:

  1. gör arbetet mer varierat, per automatik. Eleverna får variation genom att vi både läser, skriver, talar, samtalar, diskuterar och lyssnar.
  2. blir en röd tråd. Det känns logiskt att arbeta med flera kunskapskrav kopplat till en och samma planering. Eleverna får lättare att relatera till innehållet i stort.
  3. det blir oerhört effektivt på ett språk-och kunskapsutvecklande sätt
  4. samtliga förmågor används och visualiseras i de olika momenten

Tanken är att eleverna ska läsa boken, göra olika typer av uppgifter under tiden, välja ett citat som tilltalar dem och avsluta med att skriva ett blogginlägg. Vi arbetar enligt cirkelmodellen eftersom textgenren är relativt ny för flera av eleverna. Min planering kommer då per automatik att innehålla flera dokument (obs: modelltexten är än så länge bara påbörjad, men den är ett exempel på hur man kan konstruera texter tillsammans med eleverna och hur effektivt det är att använda modelltexter för att lyfta in aktuell grammatik samt visa på hur vi använder språket i olika genrer). Jag bifogar också en exempelsamling med olika typer av återkoppling eftersom återkoppling är nödvändigt i det systematiskt formativa arbetet:

Planering – Stjärnlösa nätter

Ord-och begreppslista blogginlägg

Sambandsord

Sambandsord, Natur & Kultur

Modelltext, blogginlägg

Checklista blogginlägg

Bedömningsmatris blogginlägg, SvA

Exempelsamling återkoppling

Det här är alltså planeringen av arbetsområdet i sin helhet, men ungefär så här ser det ut på min tavla när vi har lektion:

På tavlan Hos Jessica

Förmågorna har jag inplastade och brukar sätta upp på tavlan, men för att ni ska förstå ungefär hur jag tänker så har jag satt in respektive förmåga vid varje moment. Eleverna behöver träna på att FÖRSTÅ vilka förmågor de använder när de arbetar och vi behöver PRATA om hur de finns med som en röd tråd i Lgr-11. Att förstå förmågorna är en form av studieteknik som är applicerbar i samtliga ämnen.


Prenumerera på nya blogginlägg

Nyhetsartiklar-ständigt aktuellt!

Vi arbetar för tillfället med nyhetsartiklar i åk 7 och åk 8. Nyheter är tacksamma för att de är intresseväckande och det är mycket enkelt att starta arbetet utifrån elevernas erfarenheter och intressen. Genrens mönster är specifik och relativt lätt att lära sig. Det som kräver mest fördjupning är språket i nyhetsartiklar som ska vara kort, koncist och effektivt innehållsrikt. Det finns ord och uttryck i nyhetsartiklar som effektivt ”packar ihop” språket och samtidigt ger mycket information. För andraspråkselever blir detta extra knepigt eftersom vi här möter nya ord och uttryck. Att läsa och förstå sammanhanget är en sak, att lära sig skriva något helt annat.

I vanlig ordning ser jag till att eleverna övar på samtliga delar under 85-minuterslektionerna dvs tala/samtala, lyssna, läsa och skriva.

I all enkelhet startade vi området med att hitta artiklar, sammanfatta dem med hjälp av stödord (studieteknik!) och berätta om ”sina” nyheter för gruppen. I vanlig ordning följer sedan en hel del diskussioner kring varje nyhet eftersom de ofta väcker tankar och följdfrågor.

Därefter har vi tittat på genrens form och övat på begrepp som rubrik, ingress, brödtext, pratminus, bild, bildtext och byline. Vi har läst olika artiklar och märkt ut de olika delarna samt tittat på språk (ord och uttryck) samt tempus. Till exempel så är det vanligt att man i artiklar använder passiv form av verb för att effektivisera språket t ex:

Matchen inleddes med ett mål i andra minuten

Pojken hämtades kl 17 men försvann på vägen hem

Passiv form av verb är något som eleverna behöver öva på eftersom det är en verbform man använder för att kommunicera om handlingar, som någon eller något blir utsatt för, och det tar tid att lära sig detta på det nya språket. I samband med nyhetsartiklar blir det naturligt att vi tränar på just den formen av verb.

Ord och uttryck som kan bli aktuella är:

I samband med dådet

Igår eftermiddag drabbades Stockholm av

Den misstänkte gärningspersonen greps

Nu har det, tyvärr, hänt en hel del dramatiska och tragiska händelser i Sverige den senaste veckan vilket har gjort att arbetet har känts extra högaktuellt. I samband (!) med detta har vi också diskuterat källkritik, hur faktoider sprider sig i t ex sociala medier, hur man har manipulerat bilder och hur nyhetsflödet påverkar vårt sätt att tänka. Givetvis har vi också diskuterat terrorism och vilka tankevurpor vi kan drabbas av när vi känner oss hotade och rädda samt elevernas syn på religion. Mycket viktiga och givande diskussioner. Idag kom hem fundering av hur religionen påverkar både politik och samhälle i Afghanistan jämfört med ett i hög grad sekulariserat Sverige. Att vi i Sverige verkar på individnivå och eget ansvar medan man i många andra länder där man delar en gemensam tro verkar mer på gruppnivå och hur detta faktiskt påverkar vårt sätt att tänka och att vi bör har förståelse för detta. Förmågorna genomsyrar arbetspassen!

 Eleverna har tillsammans med mig skrivit modelltexter om aktuella händelser både på lokal nivå och på riksnivå för att öva på artikelns olika delar. De har också fått öva på att skriva enbart en ingress (när? var? vem? vad?) samt valt passande bilder och skrivit bildtexter.

Som examination ska de nu skriva en påhittad nyhet enligt genrens mönster (inget tyckande! inga värderingar!) samt konstruera ett manus av sin nyhet som de med kavaj och ev slips ska presentera muntligt i ”TV”. Återigen, många kunskapskrav i en och samma planering. Allt för att effektivisera språkligt-och kunskapsmässigt. Här kommer checklista och pedagogisk planering. Matrisen jag använder är hämtad från Fixa texten 1!

Planering-nyhetsartikel

Checklista nyhetsartikel

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Anpassa elverna till undervisningen eller tvärtom?

Tvärtom såklart.

I det språkutvecklande klassrummet är det omöjligt att undervisa på ett sätt som kräver att eleverna anpassar sig till den. Det skulle innebära att jag skulle behöva tusen anpassningar eftersom behoven är så skilda. Jag MÅSTE tänka tvärtom, jag måste undervisa på ett sätt som gör att alla elever förstår och tar till sig innehållet på sina respektive nivåer och där basen är densamma.

Vi har alla kunskapskrav att förhålla oss till och som våra elever konsekvent ska bli bedömda i. Kunskapskraven handlar om elevernas FÖRMÅGOR. Innehållet i sig är inte särskilt specificerat utan vad gäller själva innehållet så är ju det centrala innehållet VÄGLEDANDE. Därför börjar jag alltid från höger när jag planerar mina uppgifter dvs från kunskapskrav och vidare till centralt innehåll och syftesdelen. Jag använder sällan läromedel (i så fall för inspiration). Givetvis läser eleverna en mängd olika texter (sakprosa och skönlitteratur) men de större uppgifterna skapar jag utifrån respektive genre. Och då kan temat hänga ihop med andra ämnen, världsläget, erfarenheter/intressen, lästa texter etc etc. Huvudsaken är att uppgiften alltid utgår från det konkreta/familjära, annars vet jag redan på förhand att det blir svårt att få med alla elever.

Nu ska vi t ex arbete med faktatext i åk 9 och erfarenhetsmässigt så vet jag att nyanlända elever som knappt har skrivit den här typen av texter på svenska tycker att det är svårt. De ska prövas i en mängd kunskapskrav som testar både läs-skriv- och muntlig förmåga. De ska visa att de kan skriva med egna ord, använda adekvat språk och grammatik, göra skillnad mellan fakta och åsikt, läsa och förstå faktatexter, källhänvisa, koppla ihop ord och bild samt göra en muntlig presentation av sitt arbete. Det kan tyckas mastigt men jag upplever det effektivt att arbeta på det här sättet-att väva in många kunskapskrav i ett arbetsområde. Det blir tydligt för eleverna, det blir en röd tråd och arbetet blir mer meningsfullt för dem.

Eftersom det är viktigt att utgå från elevernas intressesfär och eftersom jag dessutom vet att flera av eleverna tycker att det är svårt att komma på ett eget ämne på egen hand, så väljer jag att delvis styra dem. I det här specifika fallet ska de skriva en faktatext om sociala medier eftersom jag vet att samtliga har erfarenhet av just detta. Inom ämnesområdet sociala medier finns det däremot en möjlighet att göra ett personligt val beroende på vad man t ex använder mest, tycker är bäst, är mest intresserad av etc. Det ger eleverna ett större handlingsutrymme men det resulterar i att eleverna arbetar med samma innehåll på respektive nivåer. Dessutom formulerar jag en uppgift som leder till resultat från E-nivå upp till A-nivå, jag kan också ställa olika krav beroende på hur långt varje elev kommit i sin språkutveckling samt vilken var och ens proximala utvecklingsnivå är.

På senarvedelen är det mycket viktigt att eleverna har adekvata och effektiva STUDIETEKNIKER. När språket inte riktigt är på plats än så är det extra viktigt. De måste kunna skriva stödord/anteckna, sökläst, hitta nyckelord, konstruera tankekartor/mindmaps, sortera ur större textmängder, hitta passande rubriker, vara källkritiska etc. För elever som kommer sent till svensk skola är det av stor vikt att de initialt får mycket stöd i just att förbättra och optimera studiestrategier. För elever som kanske inte gått i skola tidigare eller under begränsad tid är det extra viktigt. Det handlar om att träna på att strukturera sina tankar. Ska du lära dig både språk och ämneskunskaper så är det helt nödvändigt. Därför vill jag att mina elever lägger ner tid på detta. Som lärare bidrar jag genom att vi gör gemensamma tankekartor, diskuterar rubriker, formulerar intervjuformulär etc.

En sista viktig del i ett arbetsområde är det formativa arbetet som i allra högsta grad blir individuellt eftersom elevgruppen är just heterogen (som i alla andra klassrum). En elev behöver arbeta med styckeindelning en annan med underrubriker eller källförteckning. Vad gäller grammatik så behöver vissa arbeta mer med ordföljd och andra med tempus av verb eller kongruens. Eftersom alla elever har olika behov så måste de förbättra och förfina olika saker i sina arbeten. Vad är nästa steg? Ett effektivt sätt att påvisa detta är att som lärare kryssa i checklistan som ett första steg, då kan eleven fokusera på vissa delar på detaljnivå. Oftas leder detta snabbare till förståelse och med tiden blir de bättre på att lämna in mer fullständiga texter.

Dessa delar använder jag mig av när vi arbetar med faktatexter om sociala medier:

Sociala medier, intervjufrågor

Pedagogisk planering, faktatext

Matris, faktatext

Checklista, faktatext

Det krävs såklart en hel del förarbete, men de checklistor och matriser jag skapar finns ju kvar sedan. På Östbergsskolan samlar vi matriser, checklistor, ord-och begreppslistor samt exempeltexter i vår språkgrupp i Google Drive. På så sätt får alla Sv/SvA-lärare tillgång till dem och de kan enkelt modifieras.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Survival kit KRÖNIKA

Då har vi kommit en bra bit på väg när det gäller att förstå och kunna skriva krönika i åk 9. I min SvA-grupp har vi elever som arbetat med genren förut och elever som inte tidigare undervisats i SvA i ordinarie klass och för dem är i princip alla genrer nya. Det är ett gediget arbete att dels lära eleverna krönikans specifika innehåll men också att möta eleverna på de olika språkliga nivåer de ligger på (eller snarare hitta varje elevs proximala utvecklingszon). Dock kan man vända på det och tänka att krönika, som ju är en tämligen personlig text, är en BRA genre att arbeta med. Eleverna kan i princip skriva utifrån var de befinner sig rent språkligt, och i samband med detta få mer eller mindre stöttning utifrån behov. I min grupp handlar det om att vara fullständigt självständig i sitt skrivande till att ha mig bredvid sig i skrivprocessen. Hela spektrumet med andra ord.

Vi har arbetat oss fram till det individuella skrivandet genom att bygga kunskap på olika sätt, genom att samtala, läsa och skriva. Vi har läst krönikor, tittat på ämnesspecifika ord, jobbat med läsförståelse, haft gruppdiskussioner och skrivit modelltext. Dessa delar har jag använt i arbetet, vårt survival kit:

Pedagogisk planering och kunskapskrav, krönika

Ord-och begreppslista, argumenterande text

Exempel på krönikor

Modelltext krönika

Börja skriva krönika

Checklista krönika

Eftersom vi använder GAFE (Google Apps For Education, som jag tror har bytt namn alldeles precis nu) och Classroom så samlas elevernas dokument i mitt klassrum där, Svenska som andraspråk åk 9.  Men nämnas bör att många av mina SvA-elever behöver också papperskopior för att underlätta hanteringen av alla dokument och för att kunna översätta ord för hand, så oftast får de både och. Dokumenten samlar de i sin mapp och kan därmed plocka fram när det är dags för det individuella skrivandet. Då har de ett bra stöd på bordet framför sig.

Vad gäller kunskapskraven så är språket givetvis svårt. Därför finns de med i alla diskussioner vi har och jag kopplar exempelvis ihop olika texter med respektive betyg under arbetets gång. När vi arbetar med större uppgifter betar man av ett antal kunskapskrav (vilket jag föredrar eftersom tiden är knapp och arbetet måste vara effektivt). Likaväl som eleverna ska förstå genren måste de förstå kunskapskraven på ett tämligen konkret sätt. Är inte det specifika kunskapskravet kopplat till en konkret uppgift så är det i princip omöjligt att förstå, och då har inte eleverna målet klart för sig.

Jag har tidigare skrivit att varje presentation av en ny genre är lite som att hoppa från 10:an, men måste nu istället påpeka att jag genom ”Learning by doing” faktiskt har förstått att eleverna har lättare att ta till sig en ny genre än vad man kanske tror. Det är oftast SPRÅKET som oroar dem mest, men min fulla övertygelse är att kan jag få mina elever att BÖRJA skriva, att våga försöka och att våga misslyckas, då kommer språket eftersom. Så egentligen är det eleverna som hoppar från 10:an, inte jag 🙂

Jump!
Jump!

Prenumerera på nya blogginlägg

Demokratins kärna och skolans uppdrag

Idag har jag haft förmånen att få välkomna ett antal nyanlända elever till mina ordinarie SvA-grupper i åk 8. Det är spännande att se vad som händer i mina grupper när det kommer nya elever som av förklarliga skäl inte har kommit så långt i sin språkutveckling. I åk 8 har jag därför elever som har bott i Sverige från 9 månader till 8 år. Det innebär att jag måste individanpassa min undervisning i mycket hög grad, och att individanpassa innebär i mitt klassrum att innehållet är detsamma för eleverna men språknivån och den språkliga stöttningen skiljer sig givetvis märkbart. Det som också händer i mitt klassrum när vi välkomnar nya elever är att de som har varit i Sverige längre inser vad som har hänt med deras egen språkutveckling över tid, att de visar stor förståelse för de nya (de har befunnit sig i samma situation själva) och att det kollektiva lärandet i gruppen hamnar i fokus i högre grad. Det är med andra ord mycket utvecklande för oss alla med dessa nya elever.

Vi kommer att arbeta med argumenterande text under ett antal veckor eftersom texttypen är tacksam att jobba med då de flesta elever tilltalas av dem. Det är också spännande och viktigt att jobba med dessa texttyper som på grund av sitt innehåll verkligen sätter fingret på vad det innebär att leva i en demokrati och vikten av att kunna (och få) uttrycka sina åsikter. För åsikter, det har mina elever, de har bara inte fått möjlighet att uttrycka dem alla gånger.

Jag använder sällan läromedel men jag har precis upptäckt läromedelsserien Svenska direkt, som nu också har en studiebok för elever som läser svenska som andraspråk:

Svenska direkt, SvA, åk 8
Svenska direkt, SvA, åk 8

Det är inte så mycket som skiljer böckerna i svenska och SvA åt, men något som är väldigt bra är att varje kapitel inleds med nyckelord och begrepp inför kommande arbetsområde. I det här fallet är det ord som dessa:

Nyckelord och begrepp

Nyckelord och begrepp
Nyckelord och begrepp

Utöver dessa ord behöver vi förstås också komplettera med ytterligare ord och begrepp som är vanligt förekommande och därmed viktiga att kunna i argumenterande texter:

Ord-och begreppslista argumenterande text

Egentligen är det ju dessa ord-och begrepp som är de allra viktigaste och faktiskt ofta de som blir de allra svåraste för våra nyanlända att bemästra. Varför? Bland annat för att de kan vara tämligen kulturspecifika och framför allt just för att texttypen är alldeles ny för de flesta nyanlända. Att skriva utifrån en demokratisk tanke dvs utifrån det fria ordet är ovant för många. Därför måste vi träna olika texttyper om och om igen, genom att göra på olika sätt: läsa tillsammans, läsa individuellt, samtala och diskutera, skriva gemensamt och skriva individuellt. Vi måste söka nyckelord i texter, träna på att säga dem och uttala dem, träna på att använda dem i olika sammanhang.

Den pedagogiska planeringen med tillhörande kunskapskraven kan se ut så här:

Planering- Att påverka med ord

En sådan planering är till för mig som lärare för att förvissa mig om jag prövar rätt kunskapsskrav. Jag planerar alltid från höger till vänster dvs jag börjar med kunskapskraven, fortsätter sedan med centralt innehåll, mål/förmågor, syftesdelen och slutligen övergripande mål och riktlinjer. Det är ju i första hand kunskapskraven jag vill åt och jag upplever det naturligt att därför börja i den änden.

Vad gäller presentation av aktuella kunskapskrav för eleverna så bryter jag ned dem till en rimlig nivå med fokus på att eleverna ska förstå vad de kommer att prövas i under arbetets gång. Detta är förstås mycket viktigt eftersom det är svårt att jobba utan att ha målet klart för sig. När det gäller de olika texttyperna i SvA brukar jag hämta inspiration ur Fixa texten eftersom dessa läromedel innehåller matriser är skrivna på en rimlig nivå. I det formativa arbetet är det såklart viktigt att återkomma till kunskapskraven om och om igen samt exemplifiera och förtydliga. Ju mer arbete jag lägger på detta initialt desto lättare är det för eleverna att förstå och tillägna sig innehållet i kunskapskraven över tid, teoretiskt och praktiskt.

Att behärska argumenterande text på det nya språket är en nödvändighet, att inviga eleverna i ordets makt är ett absolut måste-i sann demokratisk anda.

Fixa texten
Fixa texten

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Modersmålet i SvA-undervisningen

Jag har tidigare skrivit om framgångsfaktorerna i skolan för våra andraspråkselever. Bl a så är den sociokulturella faktorn och det faktum att vi i skolan anammar den av stor vikt. Eleverna har massor av kunskaper och erfarenheter med sig i sina ryggsäckar och de har också den stora förmånen att kunna prata ett helt annat språk flytande. Det är viktigt att vi uppmärksammar våra elevers olika bakgrunder och språk eftersom detta är nära sammankopplat med elevernas identitet. Hur kan man då arbeta med modersmål och bakgrund i klassrummet? På massor av sätt! Jag tänker att i alla skolans ämnen är det viktigt att lyfta fram våra andraspråkselever genom att uppmuntra dem att använda modersmål och tidigare kunskaper: Vad heter hammare på arabiska? Vad hände i Kina under medeltiden? Hur räknar man ut det här talet i Iran? Vad heter förångning på polska?

Jag har ju oftast mindre grupper och gemensamt för mina elever är att när vi ses på SvA-lektionerna så har samtliga ett annat modersmål och dessutom har de allra flesta tydliga och nära minnen av hemland och eventuell skolgång. Där för blir det extra naturligt att vi diskuterar utifrån allas olika aspekter på språk och hemland. I kunskapskraven för SvA står det också att eleverna ska kunna göra jämförelser mellan modersmål och svenska.

Hur kan man då arbeta med modersmål i ämnet SvA? Det senaste arbetsområdet har handlat om lyrik och poesi, och det kan kanske upplevas som ett svårt ämne. Dock har de flesta elever någon typ av erfarenhet av genren och det är tacksamt att jobba med eftersom språket i och för sig är viktigt och till viss del signifikant, men de språkliga strukturerna är oftast lite friare. Så här såg min pedagogiska planering ut:

Pedagogisk planering, SvA, poesi och lyrik

Eleverna fick börja med att välja en dikt på sitt modersmål och sedan översätta den till svenska. Ur detta kom massor av intressanta diskussioner om språk och hur man kan uttrycka sig på svenska så att det låter okej. Dessutom fick eleverna visa sina kunskaper på modersmålet vilket är bra för självkänslan, de tyckte att det var mycket fascinerande att ta del av varandras skriftspråk. För elever som ännu inte har kommit så långt i det svenska språket kan det vara en trygghet att få använda sitt modersmål, och vad gäller elever som inte kan läsa och skriva på sitt modersmål så går det att hitta direktöversatta dikter på massor av språk via nätet. Man kan ta hjälp av elever med samma modersmål eller studiehandledare för att översätta en redan översatt dikt tillbaka till modersmålet.

Dikter på kinesiska, turkiska, somaliska, polska, persiska och dari
Dikter på kinesiska, turkiska, somaliska, polska, persiska och dari

Eleverna har också fått arbeta med att gestalta sina dikter med hjälp av iMovie, moviemaker, etc för att visa att de kan koppla ihop ord med olika former av estetiska uttryck. Dessutom har de fått skriva haiku-dikter, som är en tacksam diktform att arbeta med eftersom den följer ett fast mönster. Att träna på stavelser visade sig också vara väldigt nyttigt med tanke på uttal; vi säger inte geräs utan gräs, vi säger bra inte bera. Uttalet påverkar i hög grad antalet stavelser.

Det är häftigt att se hur många kunskapskrav man faktiskt går igenom i den här typen av arbetsområde. Modersmålet vävs in på ett mycket naturligt sätt och samtliga elever får möjlighet att lyckas och känna att de kan.


Prenumerera på nya blogginlägg