Arbeta med blogginlägg

I årskurs 9 arbetar vi nu med boken Stjärnlösa nätter av författaren Arkan Asaad i svenska som andraspråk.

Det är en tacksam och tankeväckande bok som många av mina elever kan relatera till och som leder till många olika typer av diskussioner.

Jag gör ju oftast så när jag planerar att jag försöker få med de flesta kunskapskraven i uppgiften eftersom det:

  1. gör arbetet mer varierat, per automatik. Eleverna får variation genom att vi både läser, skriver, talar, samtalar, diskuterar och lyssnar.
  2. blir en röd tråd. Det känns logiskt att arbeta med flera kunskapskrav kopplat till en och samma planering. Eleverna får lättare att relatera till innehållet i stort.
  3. det blir oerhört effektivt på ett språk-och kunskapsutvecklande sätt
  4. samtliga förmågor används och visualiseras i de olika momenten

Tanken är att eleverna ska läsa boken, göra olika typer av uppgifter under tiden, välja ett citat som tilltalar dem och avsluta med att skriva ett blogginlägg. Vi arbetar enligt cirkelmodellen eftersom textgenren är relativt ny för flera av eleverna. Min planering kommer då per automatik att innehålla flera dokument (obs: modelltexten är än så länge bara påbörjad, men den är ett exempel på hur man kan konstruera texter tillsammans med eleverna och hur effektivt det är att använda modelltexter för att lyfta in aktuell grammatik samt visa på hur vi använder språket i olika genrer). Jag bifogar också en exempelsamling med olika typer av återkoppling eftersom återkoppling är nödvändigt i det systematiskt formativa arbetet:

Planering – Stjärnlösa nätter

Ord-och begreppslista blogginlägg

Sambandsord

Sambandsord, Natur & Kultur

Modelltext, blogginlägg

Checklista blogginlägg

Bedömningsmatris blogginlägg, SvA

Exempelsamling återkoppling

Det här är alltså planeringen av arbetsområdet i sin helhet, men ungefär så här ser det ut på min tavla när vi har lektion:

På tavlan Hos Jessica

Förmågorna har jag inplastade och brukar sätta upp på tavlan, men för att ni ska förstå ungefär hur jag tänker så har jag satt in respektive förmåga vid varje moment. Eleverna behöver träna på att FÖRSTÅ vilka förmågor de använder när de arbetar och vi behöver PRATA om hur de finns med som en röd tråd i Lgr-11. Att förstå förmågorna är en form av studieteknik som är applicerbar i samtliga ämnen.


Prenumerera på nya blogginlägg

Demokratins kärna och skolans uppdrag

Idag har jag haft förmånen att få välkomna ett antal nyanlända elever till mina ordinarie SvA-grupper i åk 8. Det är spännande att se vad som händer i mina grupper när det kommer nya elever som av förklarliga skäl inte har kommit så långt i sin språkutveckling. I åk 8 har jag därför elever som har bott i Sverige från 9 månader till 8 år. Det innebär att jag måste individanpassa min undervisning i mycket hög grad, och att individanpassa innebär i mitt klassrum att innehållet är detsamma för eleverna men språknivån och den språkliga stöttningen skiljer sig givetvis märkbart. Det som också händer i mitt klassrum när vi välkomnar nya elever är att de som har varit i Sverige längre inser vad som har hänt med deras egen språkutveckling över tid, att de visar stor förståelse för de nya (de har befunnit sig i samma situation själva) och att det kollektiva lärandet i gruppen hamnar i fokus i högre grad. Det är med andra ord mycket utvecklande för oss alla med dessa nya elever.

Vi kommer att arbeta med argumenterande text under ett antal veckor eftersom texttypen är tacksam att jobba med då de flesta elever tilltalas av dem. Det är också spännande och viktigt att jobba med dessa texttyper som på grund av sitt innehåll verkligen sätter fingret på vad det innebär att leva i en demokrati och vikten av att kunna (och få) uttrycka sina åsikter. För åsikter, det har mina elever, de har bara inte fått möjlighet att uttrycka dem alla gånger.

Jag använder sällan läromedel men jag har precis upptäckt läromedelsserien Svenska direkt, som nu också har en studiebok för elever som läser svenska som andraspråk:

Svenska direkt, SvA, åk 8
Svenska direkt, SvA, åk 8

Det är inte så mycket som skiljer böckerna i svenska och SvA åt, men något som är väldigt bra är att varje kapitel inleds med nyckelord och begrepp inför kommande arbetsområde. I det här fallet är det ord som dessa:

Nyckelord och begrepp

Nyckelord och begrepp
Nyckelord och begrepp

Utöver dessa ord behöver vi förstås också komplettera med ytterligare ord och begrepp som är vanligt förekommande och därmed viktiga att kunna i argumenterande texter:

Ord-och begreppslista argumenterande text

Egentligen är det ju dessa ord-och begrepp som är de allra viktigaste och faktiskt ofta de som blir de allra svåraste för våra nyanlända att bemästra. Varför? Bland annat för att de kan vara tämligen kulturspecifika och framför allt just för att texttypen är alldeles ny för de flesta nyanlända. Att skriva utifrån en demokratisk tanke dvs utifrån det fria ordet är ovant för många. Därför måste vi träna olika texttyper om och om igen, genom att göra på olika sätt: läsa tillsammans, läsa individuellt, samtala och diskutera, skriva gemensamt och skriva individuellt. Vi måste söka nyckelord i texter, träna på att säga dem och uttala dem, träna på att använda dem i olika sammanhang.

Den pedagogiska planeringen med tillhörande kunskapskraven kan se ut så här:

Planering- Att påverka med ord

En sådan planering är till för mig som lärare för att förvissa mig om jag prövar rätt kunskapsskrav. Jag planerar alltid från höger till vänster dvs jag börjar med kunskapskraven, fortsätter sedan med centralt innehåll, mål/förmågor, syftesdelen och slutligen övergripande mål och riktlinjer. Det är ju i första hand kunskapskraven jag vill åt och jag upplever det naturligt att därför börja i den änden.

Vad gäller presentation av aktuella kunskapskrav för eleverna så bryter jag ned dem till en rimlig nivå med fokus på att eleverna ska förstå vad de kommer att prövas i under arbetets gång. Detta är förstås mycket viktigt eftersom det är svårt att jobba utan att ha målet klart för sig. När det gäller de olika texttyperna i SvA brukar jag hämta inspiration ur Fixa texten eftersom dessa läromedel innehåller matriser är skrivna på en rimlig nivå. I det formativa arbetet är det såklart viktigt att återkomma till kunskapskraven om och om igen samt exemplifiera och förtydliga. Ju mer arbete jag lägger på detta initialt desto lättare är det för eleverna att förstå och tillägna sig innehållet i kunskapskraven över tid, teoretiskt och praktiskt.

Att behärska argumenterande text på det nya språket är en nödvändighet, att inviga eleverna i ordets makt är ett absolut måste-i sann demokratisk anda.

Fixa texten
Fixa texten

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg