Arbeta med blogginlägg

I årskurs 9 arbetar vi nu med boken Stjärnlösa nätter av författaren Arkan Asaad i svenska som andraspråk.

Det är en tacksam och tankeväckande bok som många av mina elever kan relatera till och som leder till många olika typer av diskussioner.

Jag gör ju oftast så när jag planerar att jag försöker få med de flesta kunskapskraven i uppgiften eftersom det:

  1. gör arbetet mer varierat, per automatik. Eleverna får variation genom att vi både läser, skriver, talar, samtalar, diskuterar och lyssnar.
  2. blir en röd tråd. Det känns logiskt att arbeta med flera kunskapskrav kopplat till en och samma planering. Eleverna får lättare att relatera till innehållet i stort.
  3. det blir oerhört effektivt på ett språk-och kunskapsutvecklande sätt
  4. samtliga förmågor används och visualiseras i de olika momenten

Tanken är att eleverna ska läsa boken, göra olika typer av uppgifter under tiden, välja ett citat som tilltalar dem och avsluta med att skriva ett blogginlägg. Vi arbetar enligt cirkelmodellen eftersom textgenren är relativt ny för flera av eleverna. Min planering kommer då per automatik att innehålla flera dokument (obs: modelltexten är än så länge bara påbörjad, men den är ett exempel på hur man kan konstruera texter tillsammans med eleverna och hur effektivt det är att använda modelltexter för att lyfta in aktuell grammatik samt visa på hur vi använder språket i olika genrer). Jag bifogar också en exempelsamling med olika typer av återkoppling eftersom återkoppling är nödvändigt i det systematiskt formativa arbetet:

Planering – Stjärnlösa nätter

Ord-och begreppslista blogginlägg

Sambandsord

Sambandsord, Natur & Kultur

Modelltext, blogginlägg

Checklista blogginlägg

Bedömningsmatris blogginlägg, SvA

Exempelsamling återkoppling

Det här är alltså planeringen av arbetsområdet i sin helhet, men ungefär så här ser det ut på min tavla när vi har lektion:

På tavlan Hos Jessica

Förmågorna har jag inplastade och brukar sätta upp på tavlan, men för att ni ska förstå ungefär hur jag tänker så har jag satt in respektive förmåga vid varje moment. Eleverna behöver träna på att FÖRSTÅ vilka förmågor de använder när de arbetar och vi behöver PRATA om hur de finns med som en röd tråd i Lgr-11. Att förstå förmågorna är en form av studieteknik som är applicerbar i samtliga ämnen.


Prenumerera på nya blogginlägg

Survival kit KRÖNIKA

Då har vi kommit en bra bit på väg när det gäller att förstå och kunna skriva krönika i åk 9. I min SvA-grupp har vi elever som arbetat med genren förut och elever som inte tidigare undervisats i SvA i ordinarie klass och för dem är i princip alla genrer nya. Det är ett gediget arbete att dels lära eleverna krönikans specifika innehåll men också att möta eleverna på de olika språkliga nivåer de ligger på (eller snarare hitta varje elevs proximala utvecklingszon). Dock kan man vända på det och tänka att krönika, som ju är en tämligen personlig text, är en BRA genre att arbeta med. Eleverna kan i princip skriva utifrån var de befinner sig rent språkligt, och i samband med detta få mer eller mindre stöttning utifrån behov. I min grupp handlar det om att vara fullständigt självständig i sitt skrivande till att ha mig bredvid sig i skrivprocessen. Hela spektrumet med andra ord.

Vi har arbetat oss fram till det individuella skrivandet genom att bygga kunskap på olika sätt, genom att samtala, läsa och skriva. Vi har läst krönikor, tittat på ämnesspecifika ord, jobbat med läsförståelse, haft gruppdiskussioner och skrivit modelltext. Dessa delar har jag använt i arbetet, vårt survival kit:

Pedagogisk planering och kunskapskrav, krönika

Ord-och begreppslista, argumenterande text

Exempel på krönikor

Modelltext krönika

Börja skriva krönika

Checklista krönika

Eftersom vi använder GAFE (Google Apps For Education, som jag tror har bytt namn alldeles precis nu) och Classroom så samlas elevernas dokument i mitt klassrum där, Svenska som andraspråk åk 9.  Men nämnas bör att många av mina SvA-elever behöver också papperskopior för att underlätta hanteringen av alla dokument och för att kunna översätta ord för hand, så oftast får de både och. Dokumenten samlar de i sin mapp och kan därmed plocka fram när det är dags för det individuella skrivandet. Då har de ett bra stöd på bordet framför sig.

Vad gäller kunskapskraven så är språket givetvis svårt. Därför finns de med i alla diskussioner vi har och jag kopplar exempelvis ihop olika texter med respektive betyg under arbetets gång. När vi arbetar med större uppgifter betar man av ett antal kunskapskrav (vilket jag föredrar eftersom tiden är knapp och arbetet måste vara effektivt). Likaväl som eleverna ska förstå genren måste de förstå kunskapskraven på ett tämligen konkret sätt. Är inte det specifika kunskapskravet kopplat till en konkret uppgift så är det i princip omöjligt att förstå, och då har inte eleverna målet klart för sig.

Jag har tidigare skrivit att varje presentation av en ny genre är lite som att hoppa från 10:an, men måste nu istället påpeka att jag genom ”Learning by doing” faktiskt har förstått att eleverna har lättare att ta till sig en ny genre än vad man kanske tror. Det är oftast SPRÅKET som oroar dem mest, men min fulla övertygelse är att kan jag få mina elever att BÖRJA skriva, att våga försöka och att våga misslyckas, då kommer språket eftersom. Så egentligen är det eleverna som hoppar från 10:an, inte jag 🙂

Jump!
Jump!

Prenumerera på nya blogginlägg