Ny termin-samma kunskapskrav

Ny termin, men samma kunskapskrav. Här kommer den matris jag har arbetat fram för att TYDLIGGÖRA kunskapskraven utifrån det faktum att om man får för mycket stöttning så är man ännu inte på E-nivå. Den är också visuellt tydlig när det gäller att visa på elevernas PROGRESSION, en matris att plocka fram titt som tätt som ett led i återkopplingsarbetet (feedback och feed forward):

Svenska som andraspråk, kunskapskrav årskurs 7-9


Prenumerera på nya blogginlägg

Konsten att locka fram alla elevers ”skills”

Jag läste här om vilka 15 egenskaper som främst efterfrågas i jobbannonser riktade till lärare. Jag tycker personligen att det är rimliga egenskaper att efterfråga eftersom lärarjobbet idag är komplext och eftersom alla dessa delar på ett eller annat sätt hänger ihop. Det som det i mångt och mycket handlar om är att locka fram det mesta och det bästa ur eleverna och för att kunna göra det behöver du den här typen av egenskaper.

Ett av mina viktigaste uppdrag på skolan är att, genom att jag lär känna mina elever och skapar en relation med dem, också snabbt analyserar och lär mig hur mina elever lär sig bäst och även visar sina kunskaper på bästa sätt. Och här kommer förstås utmaningen: eleverna är olika och behöver därför möjlighet att lära sig saker på olika sätt och visa sina kunskaper på olika sätt.

Då gäller det att plocka fram den där paletten med arbetssätt, metoder och exempel för att kunna möta varje elev. Om jag inte har olika alternativ i klassrummet vet jag redan på förhand att några elever rimligtvis kommer att misslyckas med uppgiften. I samband med detta är det givetvis också väldigt viktigt att vara tydlig med vad du FÖRVÄNTAR dig av dem. Förväntningarna kan nämligen vara desamma även om vägen mot målet skiljer sig åt.

För att ge ett exempel: muntliga redogörelser kan vara jobbiga, inte bara för andraspråkselever utan för många många elever. Dock är det ett kunskapskrav, som elev ska du kunna planera och genomföra muntliga redogörelser. Vis av erfarenhet så är det dock så att många elever låser sig bara vid tanken av att stå inför en grupp och prata och då gäller det att vara beredd. Jag måste vara på det klara med syftet med uppgiften och därefter ha ett antal alternativ i rockärmen, för jag vet att alla mina elever klarar uppgiften men att de kommer att måsta utföra den på olika sätt.

I mina SvA-grupper är eleverna trygga. De känner varandra väl, grupperna är ofta lite mindre och det är okej att göra/säga fel för det tillhör lärandet. Dock har jag ett par elever som trots detta ändå känner sig obekväma inför tanken att prata inför gruppen på grund av olika orsaker. Uppgiften handlade den här gången om att redovisa sin nyhetsartikel muntligt; att planera, genomföra och tillsammans utvärdera redogörelsen efter en redan given bedömningsmatris. Förväntningarna och förutsättningarna var desamma för samtliga, något eleverna alltid är mycket medvetna om. Dock fick de välja om de ville stå eller sitta inför gruppen (med kavaj och slips á la nyhetsreporter) eller om de ville filma sin nyhetssändning och lämna in i Classroom. Eftersom kamratrespons är en viktig del av arbetet i mitt klassrum så var jag tydlig med att klippet skulle komma att visas upp inför gruppen, men att eleven då själv fick välja om hen ville sitta med eller inte när själva klippet visades. Förutsättningar och förväntningar.

Jag har en elev i en av mina grupper som är mycket blyg och tystlåten men som jag har en bra relation med. Jag vet att hen saknar sitt ”gamla” jag, dvs den pratsamma, trygga och utåtriktade elev som hen uppfattade sig som i hemlandet. Hen valde att spela in sig själv eftersom vi pratade om hur hen skulle komma till sin fulla rätt gällande uppgiften. Klippet blev HELT fantastiskt! Nyhetsinledning, bakgrundsmusik, presentation av nyhet på ett mycket proffsigt sätt, en klockren avslutning och dessutom ett antal ”bloopers” allra sist. Med andra ord, en uppgift utförd på en mycket hög nivå, trots elevens upplevda svårighet gällande den muntliga biten.

Om du hittar dina elever och skapar goda relationer med dem så kan du få dem att uträtta underverk, men för att göra det så behöver du också i princip alla de egenskaper som jobbannonserna efterfrågar. Det är svårt att vara lärare men också ett helt fantastiskt jobb när du hittar nyckel. För då kommer ”skillsen” fram.

Tack V för inspiration till detta inlägg❤️

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Att jobba med poesi på modersmål är som….poesi för öronen

Poesi är en tacksam genre eftersom formen är relativt fri, man behöver inte bry sig om det grammatiska på samma sätt som i andra textarbeten. Poesi är också språkutvecklande eftersom det är ofrånkomligt med diskussioner om ords betydelse samt dikternas innebörd. Man måste prata liknelser, metaforer, allegorier och andra olika typer av bildspråk. Och det här med bildspråk är ju givetvis också kulturellt präglat, olika liknelser heter olika på olika språk (stark som en björn fungerar t ex inte på dari och somaliska då djuret inte finns där). På dari finns det uttryck som går att översätta till svenska men som inte är befästa ordspråk hos oss (t ex ”Ditt hjärta är stort som havet”). Man hamnar med andra ord i en språklig fördjupning och dessutom är det så att många elever med annat modersmål står poesin väldigt nära, för dem är det en vanlig och naturlig genre. Medan många av svenskans övriga genrer är nya för våra SvA-elever så är poesi en den känner igen och kan relatera till, då i motsats till många elever med svenska som modersmål.

Jag har skrivit om samma uppgift tidigare i bloggen eftersom den är väldigt framgångsrik i det flerspråkiga klassrummet: att låta eleverna välja en dikt eller en del av en sång på sitt modersmål och översätta den till svenska. Det finns ett kunskapskrav i kursplanen Svenska som andraspråk som jag tenderar att inte beröra lika ofta som övriga krav:

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.

När det handlar om översättning, från modersmål till svenska (och även tvärtom) så blir det ett intensivt språkligt arbete med fokus på skillnader och likheter mellan svenska och andra språk.

Det man får jobba ganska mycket med är att få eleverna att förstå att det sällan går att arbeta fram en klockren översättning. Ord på somaliska eller persiska kanske inte finns på svenska och då handlar det om att använda de strategier man har och försöka hitta andra vägar, det är MYCKET bra träning. Om det mot förmodan blir så att vi kör fast så lånar vi våra duktiga modersmålslärare och studiehandledare, då kan vi vränga ord tillsammans. Och sedan är det ju så att det som låter så vackert på polska eller arabiska inte alls blir lika vackert på svenska.

Utkast på dari

Det är också tacksamt att koppla ihop arbetet med muntlig framställning (att läsa upp sina verk på båda språken). I det här fallet blir ju eleven i högsta grad experten (jag kan INTE dari, somaliska, polska, arabiska, persiska), och när det gäller den svenska översättningen så blir det uttalsträning och att man som elev också måste förklara/analysera innebörden så att kompisarna förstår. Det kollektiva lärandet blir superviktigt och genom att skriva dikterna för hand, välja passande bilder och sedan montera dem så berör vi också kunskapskravet att koppla ihop text och bild. Effektivisera och komprimera, allt för att utnyttja tiden på bästa sätt.

Kognitivt krävande uppgifter gör att man hamnar i gropen!

Jag har denna gång utvecklat arbetet genom att också låta eleverna översätta en dikt från svenska till modersmål (Nils Ferlins ”I folkviseton”) vilket också gör att eleverna får en kognitiv utmaning åt andra hållet och även här blir det en djupdykning i ord och begrepp (vad betyder ”kuvas”? vad är ”gärden”).

Under arbetet har det också kommit fram att en elev har två poeter i sin familj och en annan var bäst i sin klass på att skriva egna dikter (han valde också att översätta en egen dikt, och den var väldigt fin).

Stunder av lycka i klassrummet!


Prenumerera på nya blogginlägg

Lektionsupplägg: Ett brev till mig själv

Som ett led i att koppla ihop skolarbetet med framtidstankar och vidareutbildning så fick jag för ett par år sedan tips på en Sv/SvA-uppgift av vår dåvarande SYV, Berit. Den går ut på att låta eleverna skriva ett brev till själv och då låtsas vara 25 år och skriva till sitt tonårs-jag. Jag tror dels att det är bra att träna eleverna på att tänka på sin framtid (utan att påpeka vikten av den, vilket jag kan uppleva vara meningslöst eftersom många högstadieelever befinner sig väldigt mycket i nuet med allt vad det innebär) och också att det kan vara motiverande och roligt att fundera både över framtid men också över sig själv just nu.

Jag inledde arbetet med att visa en musikvideo av den svenska rapartisten Fronda som heter just Ett brev till mig själv:

Först fick eleverna titta på videon och därefter lyssna på låten och läsa texten:

Ett brev till mig själv, Fronda (2015)

Eleverna fick sedan diskutera i mindre grupper om textens innehåll och gemensamt formulera en kort sammanfattning. De fick också individuellt välja ut en textrad som tilltalade dem samt motivera varför de hade valt just den raden. Helt oplanerat så blev det också en hel del uttalsträning eftersom det är lätt att snubbla på orden i en raplåt. Dessutom blev det diskussioner om flera svåra ord-och begreppsliga formuleringar som dock tilltalade eleverna.

I låten ger Fronda tips och råd till sig själv som osäker tonåring och skillnaden här är ju att han har perspektivet, men eftersom mina elever fortfarande är tonåringar så måste ju de tänka efter extra mycket på vad man skulle kunna ge sig själv för råd. Dessa kom mina elever i åk 8 fram till (nämnas bör att vi i sammanhanget också diskuterade begreppet ”klyscha” eftersom ordet dök upp och eftersom dessa tips och råd kan räknas som något ”klyschiga”, men jag lovar, INTE för tonåringar:

Tips och råd till tonårs-jaget

Sedan övade eleverna på verbformen imperativ, eftersom det är den formen vi använder när vi ger tips och råd, samt uppmanar. Våra svenska verbformer är många och kluriga, och tål att tränas på om och om igen, framför allt i sitt sammanhang. Eftersom det är viktigt att koppla aktuell grammatik till aktuell texttyp så blev det ett naturligt led i uppgiften.

Verbformer (http://sfimedviktor.edholm.eu/grammatik/verb/verbformer/)

Därefter fick eleverna läsa två exempeltexter (de fick själva välja vilka två). Elevexemplen innehåller mest texter där en 25-åring skriver till sig själv i realtid. Det som blir extra knepigt för eleverna är att TÄNKA sig själva i realtid tio år framåt i tiden och skriva om det. Det kan ju också vara svårt att reflektera över sina tankar och känslor som tonåring JUST NU, men jag tror på den här typen av kognitivt krävande uppgifter; att tänka om tänkande, den metakognitiva förmågan. Jag upplever också att många nyanlända elever är ovana vid den här typen av uppgifter, och med tanke på målen och förmågorna så måste de träna extra mycket.

Exempeltexter, brev till mig själv (http://tjejkraft.se/tag/brev-till-mig-sjalv)

Slutligen ska nu eleverna skriva ett eget brev till sig själv. Nedan bifogar jag uppgiftsinstruktionen och tillhörande matris:

Ett brev till mig själv, uppgiftsinstruktion

Bedömningsmatris Ett brev till mig själv

Matrisen behandlar skrivdelen och är viktigt eftersom jag behöver bryta ner kunskapskraven i mindre delar för att eleverna ska förstå essensen av uppgiften. Dessutom är det den de använder under arbetet med elevrespons.

Det här är exempel på en uppgift där jag får med en hel del kunskapskrav och också de olika förmågorna. Eleverna får både läsa, skriva, lyssna och samtala. De får arbeta med begrepps-analys-kommunikativ och metakognitiv förmåga och därmed blir en uppgift så oerhört mycket mera effektiv.

Om jag får mina elevers tillåtelse så återkommer jag med elevexempel. Jag läste faktiskt upp delar av en text för mina åk 9:or som en av mina 7:or håller på att skriva (anonymt och med elevens tillåtelse, sådana här texter kan ju bli både utlämnande och personliga). De blev mäkta imponerade och förstod på så sätt också hur de skulle arbeta med sina texter. Kollektivt lärande när det är som bäst

Så du är rädd för vad människor tycker, men det är ju bara du som tror att du vet vad dom tycker (Fronda)

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Matris för kunskapskraven i SvA åk 7-9

Det här med att förmedla kunskapskrav på en för eleverna förståelig nivå är inte helt enkelt, dels för att språket är svårt och också för att det svenska skolsystemet ofta skiljer sig väsentligt från andra länders skolsystem. Framför allt är våra nyanlända elever ofta både obekanta och ovana vid att arbeta i enlighet med de olika förmågorna som går som en röd tråd genom Lgr-11.

Många elever kommer också från undervisning enligt den mer ”traditionella” skolan dvs fråga-svar, diktamen, antal rätt etc vilket gör att det i många fall bli ännu svårare att förstå och framför allt ta till sig de olika kunskapskraven (som totalt sett är MÅNGA).

I ämnet SvA handlar det mesta om att producera olika typer av texter-muntligt och skrfitligt, samt läsförståelse-på, mellan och bortom raderna. Det som jag ibland upplever är extra svårt att förmedla är när eleven fortfarande får alldeles för mycket stöd för att uppnå t ex E-kravet som handlar om att skriva en enkel text i enlighet med genre och språkliga strukturer. Detta gäller framför allt mina elever i åk 9, varav flera kommer från FBK och inte tidigare har läst SvA i ordinarie undervisning.

Det handlar ju om att eleverna ska ta allt större ansvar för sina arbeten och uppnå en förmåga att producera texter på egen hand. Om textarbetet utvecklats i en-en-situationer och där stödet har varit alldeles för stort under det individuella skrivandets gång, så kan eleven omöjligt ligga på en E-nivå. Själva produkten kan ju landa i en ganska bra krönika, men utan stödet hade det kanske inte blivit någon krönika överhuvudtaget. Här är ju den formativa dialogen OERHÖRT viktig. Eleven måste förstå att kravet ”skriva en enkel text” handlar om ett självständigt skrivande. Jag vill såklart också poängtera att innan de kommer till momentet individuellt skrivande så har vi ju byggt kunskap över tid genom att träna ämnesspecifika ord, läsa aktuella texter, diskutera genre, skriva gemensam modelltext, checklistor, börjor etc. Alla har samma grund att stå på men beroende på hur långt man har kommit i sin språkutveckling (och också hur mycket energi man har valt att lägga ned på förberedande arbete) så blir ju resultatet av det individuella skrivandet oerhört varierande. Vissa når E-nivå eller högre och andra gör det inte. För att ytterligare tydliggöra själva LÄRANDEPROCESSEN för mina elever så har jag utformat en matris där också F-nivå finns med. Detta för att påvisa var eleven ligger i förhållande till godkänt betyg dvs att eleven delvis/med stöd t ex har skrivit en enkel text enligt språkliga drag. Jag tänker att det blir TYDLIGT och jag tänker att matrisen är användbar både i FBK och i ordinarie SvA-undervsining:

Matris, svenska som andraspråk, kunskapskrav åk 7-9

Svenska som andraspråk, kunskapskrav årskurs 7-9

Hoppas ni har användning av den! Jag har lagt upp två olika, hoppas ni kan öppna någon av dem.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Demokratins kärna och skolans uppdrag

Idag har jag haft förmånen att få välkomna ett antal nyanlända elever till mina ordinarie SvA-grupper i åk 8. Det är spännande att se vad som händer i mina grupper när det kommer nya elever som av förklarliga skäl inte har kommit så långt i sin språkutveckling. I åk 8 har jag därför elever som har bott i Sverige från 9 månader till 8 år. Det innebär att jag måste individanpassa min undervisning i mycket hög grad, och att individanpassa innebär i mitt klassrum att innehållet är detsamma för eleverna men språknivån och den språkliga stöttningen skiljer sig givetvis märkbart. Det som också händer i mitt klassrum när vi välkomnar nya elever är att de som har varit i Sverige längre inser vad som har hänt med deras egen språkutveckling över tid, att de visar stor förståelse för de nya (de har befunnit sig i samma situation själva) och att det kollektiva lärandet i gruppen hamnar i fokus i högre grad. Det är med andra ord mycket utvecklande för oss alla med dessa nya elever.

Vi kommer att arbeta med argumenterande text under ett antal veckor eftersom texttypen är tacksam att jobba med då de flesta elever tilltalas av dem. Det är också spännande och viktigt att jobba med dessa texttyper som på grund av sitt innehåll verkligen sätter fingret på vad det innebär att leva i en demokrati och vikten av att kunna (och få) uttrycka sina åsikter. För åsikter, det har mina elever, de har bara inte fått möjlighet att uttrycka dem alla gånger.

Jag använder sällan läromedel men jag har precis upptäckt läromedelsserien Svenska direkt, som nu också har en studiebok för elever som läser svenska som andraspråk:

Svenska direkt, SvA, åk 8
Svenska direkt, SvA, åk 8

Det är inte så mycket som skiljer böckerna i svenska och SvA åt, men något som är väldigt bra är att varje kapitel inleds med nyckelord och begrepp inför kommande arbetsområde. I det här fallet är det ord som dessa:

Nyckelord och begrepp

Nyckelord och begrepp
Nyckelord och begrepp

Utöver dessa ord behöver vi förstås också komplettera med ytterligare ord och begrepp som är vanligt förekommande och därmed viktiga att kunna i argumenterande texter:

Ord-och begreppslista argumenterande text

Egentligen är det ju dessa ord-och begrepp som är de allra viktigaste och faktiskt ofta de som blir de allra svåraste för våra nyanlända att bemästra. Varför? Bland annat för att de kan vara tämligen kulturspecifika och framför allt just för att texttypen är alldeles ny för de flesta nyanlända. Att skriva utifrån en demokratisk tanke dvs utifrån det fria ordet är ovant för många. Därför måste vi träna olika texttyper om och om igen, genom att göra på olika sätt: läsa tillsammans, läsa individuellt, samtala och diskutera, skriva gemensamt och skriva individuellt. Vi måste söka nyckelord i texter, träna på att säga dem och uttala dem, träna på att använda dem i olika sammanhang.

Den pedagogiska planeringen med tillhörande kunskapskraven kan se ut så här:

Planering- Att påverka med ord

En sådan planering är till för mig som lärare för att förvissa mig om jag prövar rätt kunskapsskrav. Jag planerar alltid från höger till vänster dvs jag börjar med kunskapskraven, fortsätter sedan med centralt innehåll, mål/förmågor, syftesdelen och slutligen övergripande mål och riktlinjer. Det är ju i första hand kunskapskraven jag vill åt och jag upplever det naturligt att därför börja i den änden.

Vad gäller presentation av aktuella kunskapskrav för eleverna så bryter jag ned dem till en rimlig nivå med fokus på att eleverna ska förstå vad de kommer att prövas i under arbetets gång. Detta är förstås mycket viktigt eftersom det är svårt att jobba utan att ha målet klart för sig. När det gäller de olika texttyperna i SvA brukar jag hämta inspiration ur Fixa texten eftersom dessa läromedel innehåller matriser är skrivna på en rimlig nivå. I det formativa arbetet är det såklart viktigt att återkomma till kunskapskraven om och om igen samt exemplifiera och förtydliga. Ju mer arbete jag lägger på detta initialt desto lättare är det för eleverna att förstå och tillägna sig innehållet i kunskapskraven över tid, teoretiskt och praktiskt.

Att behärska argumenterande text på det nya språket är en nödvändighet, att inviga eleverna i ordets makt är ett absolut måste-i sann demokratisk anda.

Fixa texten
Fixa texten

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Kombinera ord och bild

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. (betyg E)

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. (betyg C)

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. (betyg A)

Här ovan är ett av kunskapskraven i svenska som andraspråk åk 7-9 (och även svenska).

Vi har under hösten avsett ett antal lektioner till att arbeta med genren fantasy genom att läsa, jobba med gestaltningar, skriva noveller och presentera genren eller delar av genren i en powerpoint. En av mina elever har en mycket god förmåga att kombinera ord och bilder för att på så vis levandegöra texters budskap. Jag har fått elevens tillåtelse att publicera dennes presentation av fantasygenren här i min blogg då den är ett lysande exempel på hur det kan se ut:

Fantasy presentation

När jag planerar ett nytt arbetsområde brukar jag ofta tänka på att få med just det här kunskapskravet på något sätt eftersom det är väldigt bra just för mina andraspråkselever att visualisera sina arbeten på ytterligare sätt (trailers, kollage, ppt:s, små filmer etc). Dessutom är denna del av arbetsområdet väldigt motiverande, de flesta eleverna tycker att det är roligt att arbeta med bilder och ljud och kombinera sina texter med detta. Skriver de en faktatext kan de avsluta med att göra en trailer till texten i iMovie, arbetar vi med novell kan de göra en författarpresentation med hjälp av en ppt, arbetar vi med poesi kan de också använda sig av olika estetiska uttryck för att förstärka texter. Många av mina elever tycker dessutom att själva textproducerandet, av förklarliga skäl, är den svåraste delen i ämnet, och att då få ”vila” lite i att arbeta med estetik är något de ofta uppskattar. Sedan är det ju faktiskt så att de digitala hjälpmedel vi har tillgång till nuförtiden bidrar till att eleverna upplever att det är relativt enkelt att arbeta med detta och att det också blir snyggt och ser lite proffsigt ut. Det är ju alltid en härlig känsla.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Novellarbete i 9:an-lite som att hoppa från 10:an…

Tänk dig att du kommer från ett land och att du har gått i en skola där du aldrig har fått träna på en speciell texttyp. Så är det med just novellen för många av mina elever. Ofta har de varken läst eller skrivit just noveller. Har man då bara bott i Sverige i ett eller två år, så har man kanske inte heller hunnit få så mycket undervisning i just novellskrivandet eftersom det är MÅNGA delar i det svenska språket och i SvA-ämnet som vi måste arbeta med.

När jag vet att jag ska introducera eleverna i något helt nytt känns det faktiskt lite som att hoppa från tian och känna en viss osäkerhet för hur saker och ting ska landa. Tänk er själva vilken komplicerad genre det egentligen är och lägg då också på det faktum att man kanske ville sträva efter ett högre betyg. Kunskapskraven i detta arbetsområde ser ut så här:

Novell, kunskapskrav

Eleverna ska visa förmågor och kunskaper på många olika plan, och det medan de fortfarande håller på att erövra språket-det är ingen lätt match!

Det första vi har arbetat med är att läsa noveller och att träna på frågor på, mellan och bortom raderna. Vi har gjort detta på olika sätt. Eleverna har fått läsa noveller och svara på frågor och de har också fått konstruera frågor till noveller just för att komma åt texterna på de olika planen. Vi har bl a läst och lyssnat på Kehmiris  Jag ringer mina bröder och kopplat den till en faktatext om bomdådet i Stockholm samt en faktatext om författaren för att träna eleverna att koppla ihop verk och upphovsman. Det blev mycket intressanta diskussioner och har fick eleverna verkligen träna i förmågan att läsa mellan raderna. De har också fått läsa Strindbergs http://etthalvtarkpapper.se/lasa/ på sina modersmål. Först läste jag den svenska novellen högt för dem (den är mycket svår!) och sedan fick de läsa på sina modersmål (turkiska, dari, somaliska, ryska och mandarin). Då kunde de ta till sig innehållet som i princip enbart handlar om förmågan att läsa mellan raderna. Dessutom fick vi diskutera den historiska aspekten av novellen dvs att det här var längesedan och då fanns det både företeelser och ord som inte längre finns i dagens samhälle. Givetvis blir innehållet i en sådan novell svårt att ta till sig eftersom våra kulturella referensramar är så olika. Eleverna kunde också se att trots att novellen skrevs för mer än 100 år sedan och därmed skildrar ett helt annat svensk samhälle så finns det delar i texten som påminner om hur det faktiskt fortfarande är i hemlandet t ex förlossningar i hemmet, traditioner vid sorg etc.

Förutom att samla på oss kunskap om novellens uppbyggnad genom att läsa och diskutera så har vi också arbetat mycket med att skriva gestaltningar dvs hur man uttrycker sig i text för att skapa bilder hos läsaren. Både när det gäller miljöer och personer. Detta hade flera av mina elever inte arbetat så mycket med tidigare, men de har visat en enastående förmåga att förstå berättargreppet och lärt sig skriva många typer av fantastiska gestaltningar. Dessa är det sedan tänkt att de ska kunna använda i sina egna noveller. Och nu är vi där. Nu är det dags för dem att börja skriva individuella texter. Idag har de börjat skriva inledningar, några har valt att skriva dem initialt på sitt modersmål för att sedan översätta dem och några har börjar skriva på svenska. Det ska bli oerhört spännande att leda och följa processen, jag är helt säker på att de kommer att lyckas. Så det blir nog inte så läskigt att hoppa ändå…

Tjusningen med läraryrket: att utmaningen är så stor och att se sina elevers framsteg.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Ord är makt!

I båda mina undervisningsgrupper i Introgrupp har vi under de två senaste veckorna arbetat med argumenterande text. Jag tycker att den genren är en av de viktigaste att erövra eftersom många nyanlända elever behöver träna på att använda det fria ordet, våga framför åsikter, jämföra saker och företeelser, träna på att debattera skriftligt och muntligt och inse att ord är makt. Dessa förmågor är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle och att redan initialt i Sverige börja träna på detta är viktigt för varje enskild individs rättighet.

I den ena gruppen har eleverna inte ännu erövrat det svenska språket i så hög grad eftersom deras tid i Sverige fortfarande är relativt kort. Dock har jag under dessa lektioner oftast ett förnämligt stöd av studiehandledare som kan förstärka, förklara och framför allt hjälpa mig att se till att alla elever hänger med.

Jag började med att skriva upp ett antal ord på olika papper, samt ett minus och ett plus som representerar dåligt och bra. Därefter delade vi in eleverna i grupper där eleverna helst inte pratade samma språk just för att de behöver mötas i det svenska språket (att våga prata och utmana sig själv är viktigt, och framför allt att förstå att man kan göra sig förstådd utan att prata helt korrekt, ni vet det där med att göra fel är att göra rätt). Först fick grupperna diskutera bra och dåliga saker med ”Sverige”. Därefter fick ordföranden i varje grupp redovisa och jag skrev på tavlan. Dessa lektioner då man initierar en ny genre tar ganska lång tid, det måste man vara förberedd på. Eleverna  ska förstå uppgiften, diskutera i grupperna, få saker och ting förklarade för sig och sedan redovisa för varandra.

Följande lektion var eleverna insatta ordentligt i ”tänket” och därför kom de snabbt igång i sina grupper och denna gång skulle de diskutera bra och dåliga saker med ”skolan”.

Många kloka tankar
Många kloka tankar

I vanliga fall använder jag kanonen och antecknar vid datorn, men uppstår tekniska problem…

När eleverna redovisar sina svar diskuterar vi både ord, stavning och grammatik eftersom det är så himla bra att göra det här och nu. Genom att tankarna kring språket i det här fallet kommer direkt från eleverna blir dessutom dessa diskussioner väldigt aktuella-och det gäller att som lärare utnyttja tillfället.

När alla grupper hade redovisat så skrev vi en gemensam text och här är det viktigt att börja i det ”lilla” för att så småningom använda samma text för att utveckla. I det här läget är det mycket viktigt att visa på de ämnesspecifika orden och hur vi i svenskan använder dem och med hjälpa av eleverna blev texten så här:

Vi argumenterar!
Vi argumenterar!

Alla elever skriver texten i sina skrivhäften samtidigt som jag skriver och voilà; vi har konstruerat en text som SAMTLIGA elever i gruppen förstår egentligen oavsett hur kort tid de har varit i Sverige. Det är ett mycket effektivt arbetssätt när det gäller att hjälpa eleverna att få en känsla för språket. Utifrån denna text kan vi vid senare tillfällen arbeta med en mängd olika grammatiska företeelser t ex ordföljd, placering av negation, meningsbyggnad, uttal, ordförståelse och stavning. Och vi kan också utveckla texten ännu mer så att eleverna får en bild av hur man kan utveckla sitt skrivande från ett enkelt resonemang till ett mer utvecklat. Dessutom får eleverna en mall som de kan använda när de ska skriva sina individuella texter.

Jag upplever ofta att ett sådant här arbetssätt oftast är mycket mera effektivt än att låta eleverna arbeta i fyller-i-böcker. Framför allt bygger det på en dialog och utifrån elevernas egna tyckande, det blir elevnära och konkret men vi kan arbeta på en relativt hög kognitiv nivå. Eleverna lär sig språket snabbare.

Att konstruera den här typen av uppgifter är inte särskilt svårt: utgå från kunskapskraven i Lgr-11, titta sedan på de centrala innehållet och se till att uppgiften blir elevnära. När jag summerade elevernas olika arbetsuppgifter vid terminens slut såg jag att jag under en termin hade gått igenom samtliga kunskapskrav i SvA utom dialekter. Jag tror att vi ibland tenderar att fokusera alltför mycket på de centrala innehållet istället för att utgå från kunskapskraven som faktiskt är det vi betygssätter. Ett litet tips så här i juletid 😊

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg