Nytt läsår=nya utmaningar

Min alldeles egna favoritskola👌

Så var det dags igen och korridorer och klassrum fylls av våra finfina elever, precis så som det ska vara! Glada och surriga och kanske till och med lite trötta på att vara lediga?!

Min tjänst är lite förändrad i år då jag från och med den här hösten kommer att utbilda mig till specialpedagog. Jag har delvis jobbat med specialpedagogiska frågor tidigare, men kommer nu att ha ett specialpedagogansvar i min tjänst. Dock fortsätter jag undervisa SvA i bl a åk 9. En kombinationstjänst där jag har möjlighet att applicera teorin direkt i praktiken vilket verkligen är en förmån.

Jag är även fortsatt ansvarig för fördelningen av studiehandledning vilket är som att lägga ett 2000-bitars pussel. Men jag älskar den här biten av jobbet och samarbetet med alla inblandade. Det är dessutom en ”hands on”-insats som direkt gynnar våra nyanlända elever.

Delar av 2000-bitarspusslet

Här kommer några tips till dig som ska jobba med andraspråkselever, eller såklart, samtliga elever:

-var ÖVERTYDLIG med kunskapskrav och mål, var sedan övertydlig igen och igen

-skapa ett klassrumsklimat där det är högt i tak, där det är rätt att göra fel

-uppmuntra och skriv upp KVALITATIVA frågor

-skapa uppgifter som alla kan arbeta med, fast på sin nivå

-konstruera checklistor och matriser för att bryta ner och SYNLIGGÖRA lärandet

-lyft in och synliggör FÖRMÅGORNA i klassrummet så eleverna förstår vad de behöver behärska

-bidra till och verka för INKLUDERANDE lärmiljöer där alla elever känner samhörighet och har möjlighet att bidra

-fokusera på friskhetsfaktorer, främjande och förebyggande arbete istället för problem

-fråga alltid dig själv först: vad kan JAG göra för den här eleven?

-skapa goda relationer

och

-se elevernas tillgångar och utgå från dem

Små och stora tips som kan skapa underverk.

Från och med nu❤️


Prenumerera på nya blogginlägg

Debatt flerspråkighet

Igår satt jag med i en debattpanel på en träff med Östersunds kommuns specialpedagoger kring ett av kommunens stora utvecklingsområden, nämligen flerspråkighet. Vi var tre pedagoger, chefen för modersmålsenheten och en av verksamhetscheferna som satt i panelen. Vi fick i uppgift att prata om ett eget valt ämne i sju minuter inom just flerspråkighet och under tiden kunde åhörarna ställa frågor via dator. Vi behandlade dessa ämnen:

1. Genrepedagogik. På Fagervallsskolan har man gjort en utvecklingssatsning för hela skolan i genrepedagogik, ledd av Britt Johansson. Lärare Martha Semrén berättade om genrepedagogiken generellt och hur arbetet fortlöper på skolan.

2. Arbetet i Introgrupp och processbarhetsteorin. Lena Stjernefeldt arbetar som SvA-lärare på Parkskolans Introgrupp och hon berättade om sin syn på språkinlärning utifrån just processbarhetsteorin.

3. Skolverkets nya kartläggningsmaterial. Eftersom Östbergsskolan kommer att vara en av tolv pilotskolor gällande det nya materialet, from hösten 2015, så passade jag på att berätta om hur det kommer att se ut. Gällande detta, se tidigare inlägg!

4. Studiehandledning. Kerstin Engström, chef för modersmålsenheten, berättade om studiehandledning och även om hur vi bör bemöta nyanlända elever och förskolebarn. Vikten av att visa nyfikenhet och intresse, att uppmärksamma den sociokulturella bakgrunden.

5. Flerspråkighet som ett av tre stora utvecklingsområden i kommunen (SKA och digitalisering är de två andra). Karin Flodin, verksamhetscheferna berättade om kommunens planer gällande flerspråkighet, på det organisatoriska planet. Med flerspråkighet som norm så måste kommunen göra olika typer av fortbildningsinsatser, och alla skolor måste haka på.

Att sitta i en debattpanel var en bra form för information och diskussion. Jag tycker också att det var bra att vi fick begränsa vår taltid till sju minuter, för det innebar att vi fick ut bra och varierande information på relativt kort tid. Det är ju oftast frågorna och diskussionerna som kommer efteråt som är de mest givande, och det blev bra diskussioner. Dock fick jag mig en tankeställare gällande en diskussion om Introgrupp och elevernas start i ordinarie undervisning, jag tycker nämligen att diskussionerna alltför ofta hamnar på elevnivå och det faktum att eleverna inte klarar av ämnesundervisningen i klass. Då tänker jag så här:

Apropå det faktum att skolorna måste kunna möta elevernas behov; Skolverket understryker vikten av att skolor måste tänka nytt. De nyanlända eleverna ska inte gå kvar i Introgrupp för att skolorna inte klarar att möta behoven, utan skolorna måste förändra sin verksamhet så att verksamheten passar elevernas behov. Vi måste våga vara flexibla och anta de olika utmaningarna. Jag kan ibland uppleva att vi inom skolan har för stort problemfokus, om vi istället tänker mer lösningsfokuserat blir vi mer förändringsbenägna. Det är ju egentligen en ynnest att ha ett arbete som kräver så mycket tankeverksamhet, problemlösning och utmaningar. Dylan William skriver om just detta i sin bok Att följa lärande-formativ bedömning i praktiken. En lärare behöve aldrig gå till jobbet och oroa sig för att arbete inte ska vara en utmaning, för det är det-varje dag. Och det är tack vare våra elever, vi ska skapa en skola som inkluderar alla.


Prenumerera på nya blogginlägg