Arbeta med blogginlägg

I årskurs 9 arbetar vi nu med boken Stjärnlösa nätter av författaren Arkan Asaad i svenska som andraspråk.

Det är en tacksam och tankeväckande bok som många av mina elever kan relatera till och som leder till många olika typer av diskussioner.

Jag gör ju oftast så när jag planerar att jag försöker få med de flesta kunskapskraven i uppgiften eftersom det:

  1. gör arbetet mer varierat, per automatik. Eleverna får variation genom att vi både läser, skriver, talar, samtalar, diskuterar och lyssnar.
  2. blir en röd tråd. Det känns logiskt att arbeta med flera kunskapskrav kopplat till en och samma planering. Eleverna får lättare att relatera till innehållet i stort.
  3. det blir oerhört effektivt på ett språk-och kunskapsutvecklande sätt
  4. samtliga förmågor används och visualiseras i de olika momenten

Tanken är att eleverna ska läsa boken, göra olika typer av uppgifter under tiden, välja ett citat som tilltalar dem och avsluta med att skriva ett blogginlägg. Vi arbetar enligt cirkelmodellen eftersom textgenren är relativt ny för flera av eleverna. Min planering kommer då per automatik att innehålla flera dokument (obs: modelltexten är än så länge bara påbörjad, men den är ett exempel på hur man kan konstruera texter tillsammans med eleverna och hur effektivt det är att använda modelltexter för att lyfta in aktuell grammatik samt visa på hur vi använder språket i olika genrer). Jag bifogar också en exempelsamling med olika typer av återkoppling eftersom återkoppling är nödvändigt i det systematiskt formativa arbetet:

Planering – Stjärnlösa nätter

Ord-och begreppslista blogginlägg

Sambandsord

Sambandsord, Natur & Kultur

Modelltext, blogginlägg

Checklista blogginlägg

Bedömningsmatris blogginlägg, SvA

Exempelsamling återkoppling

Det här är alltså planeringen av arbetsområdet i sin helhet, men ungefär så här ser det ut på min tavla när vi har lektion:

På tavlan Hos Jessica

Förmågorna har jag inplastade och brukar sätta upp på tavlan, men för att ni ska förstå ungefär hur jag tänker så har jag satt in respektive förmåga vid varje moment. Eleverna behöver träna på att FÖRSTÅ vilka förmågor de använder när de arbetar och vi behöver PRATA om hur de finns med som en röd tråd i Lgr-11. Att förstå förmågorna är en form av studieteknik som är applicerbar i samtliga ämnen.


Prenumerera på nya blogginlägg

Nyhetsartiklar-ständigt aktuellt!

Vi arbetar för tillfället med nyhetsartiklar i åk 7 och åk 8. Nyheter är tacksamma för att de är intresseväckande och det är mycket enkelt att starta arbetet utifrån elevernas erfarenheter och intressen. Genrens mönster är specifik och relativt lätt att lära sig. Det som kräver mest fördjupning är språket i nyhetsartiklar som ska vara kort, koncist och effektivt innehållsrikt. Det finns ord och uttryck i nyhetsartiklar som effektivt ”packar ihop” språket och samtidigt ger mycket information. För andraspråkselever blir detta extra knepigt eftersom vi här möter nya ord och uttryck. Att läsa och förstå sammanhanget är en sak, att lära sig skriva något helt annat.

I vanlig ordning ser jag till att eleverna övar på samtliga delar under 85-minuterslektionerna dvs tala/samtala, lyssna, läsa och skriva.

I all enkelhet startade vi området med att hitta artiklar, sammanfatta dem med hjälp av stödord (studieteknik!) och berätta om ”sina” nyheter för gruppen. I vanlig ordning följer sedan en hel del diskussioner kring varje nyhet eftersom de ofta väcker tankar och följdfrågor.

Därefter har vi tittat på genrens form och övat på begrepp som rubrik, ingress, brödtext, pratminus, bild, bildtext och byline. Vi har läst olika artiklar och märkt ut de olika delarna samt tittat på språk (ord och uttryck) samt tempus. Till exempel så är det vanligt att man i artiklar använder passiv form av verb för att effektivisera språket t ex:

Matchen inleddes med ett mål i andra minuten

Pojken hämtades kl 17 men försvann på vägen hem

Passiv form av verb är något som eleverna behöver öva på eftersom det är en verbform man använder för att kommunicera om handlingar, som någon eller något blir utsatt för, och det tar tid att lära sig detta på det nya språket. I samband med nyhetsartiklar blir det naturligt att vi tränar på just den formen av verb.

Ord och uttryck som kan bli aktuella är:

I samband med dådet

Igår eftermiddag drabbades Stockholm av

Den misstänkte gärningspersonen greps

Nu har det, tyvärr, hänt en hel del dramatiska och tragiska händelser i Sverige den senaste veckan vilket har gjort att arbetet har känts extra högaktuellt. I samband (!) med detta har vi också diskuterat källkritik, hur faktoider sprider sig i t ex sociala medier, hur man har manipulerat bilder och hur nyhetsflödet påverkar vårt sätt att tänka. Givetvis har vi också diskuterat terrorism och vilka tankevurpor vi kan drabbas av när vi känner oss hotade och rädda samt elevernas syn på religion. Mycket viktiga och givande diskussioner. Idag kom hem fundering av hur religionen påverkar både politik och samhälle i Afghanistan jämfört med ett i hög grad sekulariserat Sverige. Att vi i Sverige verkar på individnivå och eget ansvar medan man i många andra länder där man delar en gemensam tro verkar mer på gruppnivå och hur detta faktiskt påverkar vårt sätt att tänka och att vi bör har förståelse för detta. Förmågorna genomsyrar arbetspassen!

 Eleverna har tillsammans med mig skrivit modelltexter om aktuella händelser både på lokal nivå och på riksnivå för att öva på artikelns olika delar. De har också fått öva på att skriva enbart en ingress (när? var? vem? vad?) samt valt passande bilder och skrivit bildtexter.

Som examination ska de nu skriva en påhittad nyhet enligt genrens mönster (inget tyckande! inga värderingar!) samt konstruera ett manus av sin nyhet som de med kavaj och ev slips ska presentera muntligt i ”TV”. Återigen, många kunskapskrav i en och samma planering. Allt för att effektivisera språkligt-och kunskapsmässigt. Här kommer checklista och pedagogisk planering. Matrisen jag använder är hämtad från Fixa texten 1!

Planering-nyhetsartikel

Checklista nyhetsartikel

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Ansträngning lönar sig och kollektivt lärande i praktiken!

Nu börjar mina elever i åk 9 bli färdiga med sina krönikor, och att vara med i processen där en sådan typ av text växer fram är så coolt! Erfarenhetsmässigt så är det nästan alltid så att mina allra nyaste nyanlända elever tror att det i princip är omöjligt att skriva en krönika på det nya språket under inledningen av arbetet, men under arbetets gång växer inte bara texten fram utan också en känsla av förståelse och kunnande och därmed en större tillit till den egna förmågan. Eleverna måste dock få uppleva detta igen och igen för att förstå och befästa att det faktiskt är så. Mina elever som har bott i Sverige längre och som jag därmed har undervisat under en längre tid vet vid det här laget att allt är möjligt och de visar sällan något motstånd-det är ner i gropen som gäller, innan man tar sig upp och vidare.

För några av eleverna har arbetet varit svårare för andra men det beror delvis på en del frånvaro men också på att de har en mycket stor ovana vid att skriva texter överhuvudtaget. Har man inte skrivit längre texter på sitt modersmål så är det givetvis ännu svårare att formulera tankar i en sammanhängande text på det nya språket. Dessa elever behöver såklart mer vägledning och stöttning än andra.

Att utnyttja eleverna som lärresurser är något som jag arbetar med hela tiden, de stöttar varandra med översättning av ord, förklaringar, i tal, skrift och vid läsning. Om man lyckas uppnå en klassrumsatmosfär med ett tillåtande klimat så är det otroligt värdefullt att använda eleverna så att lärandet blir kollektivt. I ett sådant klassrum är det bra att säga fel och vi skrattar MED varandra inte ÅT varandra. Idag inledde vi lektionen med att jag läste en av mina elevers krönikor högt och gruppen fick både text och checklista. När jag hade läst kollade vi av texten mot checklistan och kryssade i under tiden. Givetvis hade jag frågat eleven innan om jag fick använda texten som exempel och jag visste redan innan att eleven hade lyckats få med alla punkter i sin krönika. Eleven i fråga blev också mycket stolt över att just hennes text hamnade i fokus. Nämnas bör att det är en elev som enbart hunnit med sex månader i svensk skola. Så här skriver eleven:

Skolan är för alla

Och så här ser checklistan ut:

Checklista krönika

Det finns flera vinster med att göra på det här sättet:

-texten är elevnära

-övriga elever är redan innan mycket intresserade av innehållet

-vi kan diskutera varje del i checklistan på ett visuellt tydligt sätt och övriga elever får på ett mycket konkret sätt en bild av både innehåll, språk och struktur

-elevtexter behandlas med respekt

När vi tillsammans hade gått igenom krönikan så blev det lättare för de elever som inte riktigt hade kommit igång att fortsätta sitt skrivande, de blev peppade!

Tack elev X för att du delade med dig av din krönika på gruppnivå!


Prenumerera på nya blogginlägg

Survival kit KRÖNIKA

Då har vi kommit en bra bit på väg när det gäller att förstå och kunna skriva krönika i åk 9. I min SvA-grupp har vi elever som arbetat med genren förut och elever som inte tidigare undervisats i SvA i ordinarie klass och för dem är i princip alla genrer nya. Det är ett gediget arbete att dels lära eleverna krönikans specifika innehåll men också att möta eleverna på de olika språkliga nivåer de ligger på (eller snarare hitta varje elevs proximala utvecklingszon). Dock kan man vända på det och tänka att krönika, som ju är en tämligen personlig text, är en BRA genre att arbeta med. Eleverna kan i princip skriva utifrån var de befinner sig rent språkligt, och i samband med detta få mer eller mindre stöttning utifrån behov. I min grupp handlar det om att vara fullständigt självständig i sitt skrivande till att ha mig bredvid sig i skrivprocessen. Hela spektrumet med andra ord.

Vi har arbetat oss fram till det individuella skrivandet genom att bygga kunskap på olika sätt, genom att samtala, läsa och skriva. Vi har läst krönikor, tittat på ämnesspecifika ord, jobbat med läsförståelse, haft gruppdiskussioner och skrivit modelltext. Dessa delar har jag använt i arbetet, vårt survival kit:

Pedagogisk planering och kunskapskrav, krönika

Ord-och begreppslista, argumenterande text

Exempel på krönikor

Modelltext krönika

Börja skriva krönika

Checklista krönika

Eftersom vi använder GAFE (Google Apps For Education, som jag tror har bytt namn alldeles precis nu) och Classroom så samlas elevernas dokument i mitt klassrum där, Svenska som andraspråk åk 9.  Men nämnas bör att många av mina SvA-elever behöver också papperskopior för att underlätta hanteringen av alla dokument och för att kunna översätta ord för hand, så oftast får de både och. Dokumenten samlar de i sin mapp och kan därmed plocka fram när det är dags för det individuella skrivandet. Då har de ett bra stöd på bordet framför sig.

Vad gäller kunskapskraven så är språket givetvis svårt. Därför finns de med i alla diskussioner vi har och jag kopplar exempelvis ihop olika texter med respektive betyg under arbetets gång. När vi arbetar med större uppgifter betar man av ett antal kunskapskrav (vilket jag föredrar eftersom tiden är knapp och arbetet måste vara effektivt). Likaväl som eleverna ska förstå genren måste de förstå kunskapskraven på ett tämligen konkret sätt. Är inte det specifika kunskapskravet kopplat till en konkret uppgift så är det i princip omöjligt att förstå, och då har inte eleverna målet klart för sig.

Jag har tidigare skrivit att varje presentation av en ny genre är lite som att hoppa från 10:an, men måste nu istället påpeka att jag genom ”Learning by doing” faktiskt har förstått att eleverna har lättare att ta till sig en ny genre än vad man kanske tror. Det är oftast SPRÅKET som oroar dem mest, men min fulla övertygelse är att kan jag få mina elever att BÖRJA skriva, att våga försöka och att våga misslyckas, då kommer språket eftersom. Så egentligen är det eleverna som hoppar från 10:an, inte jag 🙂

Jump!
Jump!

Prenumerera på nya blogginlägg