Mer från Skolkören, lärare som älskar sitt jobb❣

Musikvideo trailer 1 – Möt Mats Ek, regissör och fotograf

Mats Ek, vår duktiga filmare/fotograf berättar om arbetet med filmen.

Musikvideo trailer 2 – Körinspelning

Arbete i studion!

Musikvideo trailer 3 – Teaser

Imorgon kommer filmen till låten vi spelade in för ett antal veckor sedan. Här kan ni lyssna på en bit av den, och mina fina elever finns med!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Lärande i fokus-alltid!

Nu har vi inlett perioden med nationella prov för åk 9. Reaktionerna på skolor och i sociala medier är starka. Proven anses för svåra och utförandet av dem tenderar för många andraspråkselever bli en knäck för självförtroendet. Andra tycker att de ska vara precis så svåra eftersom det är just den här läsförmågan eleverna måste ha. Förra året skrev jag ett inlägg om proven där jag konstaterade samma sak, att de är för svåra och framför allt för kulturspecifika. Det tycker jag fortfarande, att provens INNEHÅLL inte motsvarar min kursplan, att det måste finnas texter som ger mer igenkännande referenser. Däremot har jag till viss del tänkt om, proven är som de är och det är svårt att påverka. Däremot är min fulla övertygelse att vi idag fokuserar så mycket på bedömning och att optimera bedömning så att utveckling och optimering av UNDERVISNING, som ju är vårt huvuduppdrag, kommer i skymundan. Nationella prov i all ära, men det får inte bli för mycket fokus på dessa eftersom lärande är så mycket mer! Eleverna går ju faktiskt i skolan för att lära sig saker, att bygga språk och kunskaper vilket såklart tar tid. Eleverna behöver få höra att tiden finns men att lärandet kommer att ske i olika skolformer, att ansträngning, hårt arbete och tålamod kommer löna sig i längden. Eleverna måste rustas och även vi pedagoger måste ha tålamod (samt anstränga oss och jobba hårt😉). Slutligen så är det bra att eleverna får göra proven, inte minst för att upptäcka vilka krav som faktiskt ställs på dem, att kanske inse att jag kan, att kanske tänka-jag måste träna mer.
För det är ju självklart att man måste KUNNA en massa saker när man som elev lämnar åk 9, man måste vara rustad och redo för nästa steg. Och det är genom att erbjuda eleverna en sådan bra undervisning som möjligt och att effektivisera nämnd undervisning som de blir rustade. Mer fokus på lärande tack!


Prenumerera på nya blogginlägg

Att jobba med poesi på modersmål är som….poesi för öronen

Poesi är en tacksam genre eftersom formen är relativt fri, man behöver inte bry sig om det grammatiska på samma sätt som i andra textarbeten. Poesi är också språkutvecklande eftersom det är ofrånkomligt med diskussioner om ords betydelse samt dikternas innebörd. Man måste prata liknelser, metaforer, allegorier och andra olika typer av bildspråk. Och det här med bildspråk är ju givetvis också kulturellt präglat, olika liknelser heter olika på olika språk (stark som en björn fungerar t ex inte på dari och somaliska då djuret inte finns där). På dari finns det uttryck som går att översätta till svenska men som inte är befästa ordspråk hos oss (t ex ”Ditt hjärta är stort som havet”). Man hamnar med andra ord i en språklig fördjupning och dessutom är det så att många elever med annat modersmål står poesin väldigt nära, för dem är det en vanlig och naturlig genre. Medan många av svenskans övriga genrer är nya för våra SvA-elever så är poesi en den känner igen och kan relatera till, då i motsats till många elever med svenska som modersmål.

Jag har skrivit om samma uppgift tidigare i bloggen eftersom den är väldigt framgångsrik i det flerspråkiga klassrummet: att låta eleverna välja en dikt eller en del av en sång på sitt modersmål och översätta den till svenska. Det finns ett kunskapskrav i kursplanen Svenska som andraspråk som jag tenderar att inte beröra lika ofta som övriga krav:

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.

När det handlar om översättning, från modersmål till svenska (och även tvärtom) så blir det ett intensivt språkligt arbete med fokus på skillnader och likheter mellan svenska och andra språk.

Det man får jobba ganska mycket med är att få eleverna att förstå att det sällan går att arbeta fram en klockren översättning. Ord på somaliska eller persiska kanske inte finns på svenska och då handlar det om att använda de strategier man har och försöka hitta andra vägar, det är MYCKET bra träning. Om det mot förmodan blir så att vi kör fast så lånar vi våra duktiga modersmålslärare och studiehandledare, då kan vi vränga ord tillsammans. Och sedan är det ju så att det som låter så vackert på polska eller arabiska inte alls blir lika vackert på svenska.

Utkast på dari

Det är också tacksamt att koppla ihop arbetet med muntlig framställning (att läsa upp sina verk på båda språken). I det här fallet blir ju eleven i högsta grad experten (jag kan INTE dari, somaliska, polska, arabiska, persiska), och när det gäller den svenska översättningen så blir det uttalsträning och att man som elev också måste förklara/analysera innebörden så att kompisarna förstår. Det kollektiva lärandet blir superviktigt och genom att skriva dikterna för hand, välja passande bilder och sedan montera dem så berör vi också kunskapskravet att koppla ihop text och bild. Effektivisera och komprimera, allt för att utnyttja tiden på bästa sätt.

Kognitivt krävande uppgifter gör att man hamnar i gropen!

Jag har denna gång utvecklat arbetet genom att också låta eleverna översätta en dikt från svenska till modersmål (Nils Ferlins ”I folkviseton”) vilket också gör att eleverna får en kognitiv utmaning åt andra hållet och även här blir det en djupdykning i ord och begrepp (vad betyder ”kuvas”? vad är ”gärden”).

Under arbetet har det också kommit fram att en elev har två poeter i sin familj och en annan var bäst i sin klass på att skriva egna dikter (han valde också att översätta en egen dikt, och den var väldigt fin).

Stunder av lycka i klassrummet!


Prenumerera på nya blogginlägg

Att göra något för första gången, att träna mer och att slipa på sina färdigheter

Igår var Östbergsskolans elever i åk 6-9 i Duved och Åre för att åka slalom. Många elever, inte bara nyanlända, utövar inte den här typen av vintersport regelbundet vilket gör att den här skiddagen blir väldigt viktig. För efter att nu ha deltagit som lärare i ett antal år så vet jag att just den här fjällturen blir den dagen som många elever kommer minnas som en av sina bästa dagar under högstadietiden.

Det som händer i klassrummet och det som händer i skidbacken följer samma mönster: du gör något för första gången, du tränar och tränar (med stöttning och hjälp av lärare och kompisar) och hamnar så småningom i stadiet där du har möjlighet att slipa dina färdigheter. Jag vill återigen nämna Learning pit eftersom eleverna alltid måste ner i gropen när det är dags att lära sig något nytt (som därmed oftast också är både svårt och utmanande), det är helt enkelt det som lärande handlar om. Du kommer att ramla i skidbacken, du kommer att tycka att lift känns omöjligt, du kommer få ont i fötterna och du kommer känna att det här kommer ALDRIG att gå. Men det gör ju faktiskt det, både i klassrummet och i skidbacken, därför allt är möjligt. Det handlar om hur mycket jobb du är villig att lägga ner på det (och hur mycket din lärare förmår dig att förstå att det faktiskt kommer att gå), det handlar om din vilja att anstränga dig, att inte ge upp och det handlar väldigt mycket om hur mycket du själv tror att du kommer att klara det.

Detta gäller allt vi företar oss, vuxna som barn, det är bara det att vi vuxna har erfarenhet och vet vid det här laget att träning ger färdighet. Som ung måste man uppleva det om och om igen och med stöd av, i det här fallet, lärare för att förstå att man i princip alltid faktiskt tar sig uppnår gropen och är en eller ett par erfarenheter rikare. Ansträngning lönar sig och jag vet att du kan!

Från den allra flackaste barnbacken till Åreskutans topp, från att skriva en text med massor av stöd till att känna friheten att klara det på egen hand. Same same.

Vi gjorde det! Javad och jag på Åreskutans topp.

Prenumerera på nya blogginlägg

Lektionsupplägg: Ett brev till mig själv

Som ett led i att koppla ihop skolarbetet med framtidstankar och vidareutbildning så fick jag för ett par år sedan tips på en Sv/SvA-uppgift av vår dåvarande SYV, Berit. Den går ut på att låta eleverna skriva ett brev till själv och då låtsas vara 25 år och skriva till sitt tonårs-jag. Jag tror dels att det är bra att träna eleverna på att tänka på sin framtid (utan att påpeka vikten av den, vilket jag kan uppleva vara meningslöst eftersom många högstadieelever befinner sig väldigt mycket i nuet med allt vad det innebär) och också att det kan vara motiverande och roligt att fundera både över framtid men också över sig själv just nu.

Jag inledde arbetet med att visa en musikvideo av den svenska rapartisten Fronda som heter just Ett brev till mig själv:

Först fick eleverna titta på videon och därefter lyssna på låten och läsa texten:

Ett brev till mig själv, Fronda (2015)

Eleverna fick sedan diskutera i mindre grupper om textens innehåll och gemensamt formulera en kort sammanfattning. De fick också individuellt välja ut en textrad som tilltalade dem samt motivera varför de hade valt just den raden. Helt oplanerat så blev det också en hel del uttalsträning eftersom det är lätt att snubbla på orden i en raplåt. Dessutom blev det diskussioner om flera svåra ord-och begreppsliga formuleringar som dock tilltalade eleverna.

I låten ger Fronda tips och råd till sig själv som osäker tonåring och skillnaden här är ju att han har perspektivet, men eftersom mina elever fortfarande är tonåringar så måste ju de tänka efter extra mycket på vad man skulle kunna ge sig själv för råd. Dessa kom mina elever i åk 8 fram till (nämnas bör att vi i sammanhanget också diskuterade begreppet ”klyscha” eftersom ordet dök upp och eftersom dessa tips och råd kan räknas som något ”klyschiga”, men jag lovar, INTE för tonåringar:

Tips och råd till tonårs-jaget

Sedan övade eleverna på verbformen imperativ, eftersom det är den formen vi använder när vi ger tips och råd, samt uppmanar. Våra svenska verbformer är många och kluriga, och tål att tränas på om och om igen, framför allt i sitt sammanhang. Eftersom det är viktigt att koppla aktuell grammatik till aktuell texttyp så blev det ett naturligt led i uppgiften.

Verbformer (http://sfimedviktor.edholm.eu/grammatik/verb/verbformer/)

Därefter fick eleverna läsa två exempeltexter (de fick själva välja vilka två). Elevexemplen innehåller mest texter där en 25-åring skriver till sig själv i realtid. Det som blir extra knepigt för eleverna är att TÄNKA sig själva i realtid tio år framåt i tiden och skriva om det. Det kan ju också vara svårt att reflektera över sina tankar och känslor som tonåring JUST NU, men jag tror på den här typen av kognitivt krävande uppgifter; att tänka om tänkande, den metakognitiva förmågan. Jag upplever också att många nyanlända elever är ovana vid den här typen av uppgifter, och med tanke på målen och förmågorna så måste de träna extra mycket.

Exempeltexter, brev till mig själv (http://tjejkraft.se/tag/brev-till-mig-sjalv)

Slutligen ska nu eleverna skriva ett eget brev till sig själv. Nedan bifogar jag uppgiftsinstruktionen och tillhörande matris:

Ett brev till mig själv, uppgiftsinstruktion

Bedömningsmatris Ett brev till mig själv

Matrisen behandlar skrivdelen och är viktigt eftersom jag behöver bryta ner kunskapskraven i mindre delar för att eleverna ska förstå essensen av uppgiften. Dessutom är det den de använder under arbetet med elevrespons.

Det här är exempel på en uppgift där jag får med en hel del kunskapskrav och också de olika förmågorna. Eleverna får både läsa, skriva, lyssna och samtala. De får arbeta med begrepps-analys-kommunikativ och metakognitiv förmåga och därmed blir en uppgift så oerhört mycket mera effektiv.

Om jag får mina elevers tillåtelse så återkommer jag med elevexempel. Jag läste faktiskt upp delar av en text för mina åk 9:or som en av mina 7:or håller på att skriva (anonymt och med elevens tillåtelse, sådana här texter kan ju bli både utlämnande och personliga). De blev mäkta imponerade och förstod på så sätt också hur de skulle arbeta med sina texter. Kollektivt lärande när det är som bäst

Så du är rädd för vad människor tycker, men det är ju bara du som tror att du vet vad dom tycker (Fronda)

 


Prenumerera på nya blogginlägg

#skolkören

Skolkören är en rekryteringskampanj med syftet få flera behöriga förskollärare lärare att söka sig till Jämtland/Härjedalen. Initiativet kommer från våra kommuners olika förvaltningar och omfattar pedagoger från förskolan upp till gymnasiet. Kommunikationsbyrån Trampolin PR (http://trampolinpr.se/) driver arbetet och vi är två ambassadörer från varje kommun i J/H-regionen som representerar förskola, skola eller gymnasiet. Syftet är att lyfta fram och fokusera på allt som är bra med våra verksamheter bl a eftersom media ofta fokuserar på det som är mindre bra, att komma med goda exempel och visa vilka bra och inspirerande jobb vi har. Mindre bra publicitet måste vägas upp med bra!

Som en del i det hela så har man specialskrivit en låt om lärare och till den ska vi spela in en kort film som symboliserar vad yrket kan handla om. Så, i måndags var vi i studion för att spela in kör på refrängerna. Nu är ju inte samtliga av oss några direkta fullblodsproffs på sång, det är inte därför kampanjen heter ”Skolkören”. Utan det namnet antyder är att alla goda röster ska höras, att vi ska sprida allt som är bra med skolan. Hursomhelst så råkade det ändå bli så att de flesta av oss ändå håller på med musik och sång på vår fritid, och det var kanske bra…

Vi sjöng och sjöng…
…och Johan spelade in

Nästa steg är att spela in den tillhörande lilla filmen som ska få nuvarande och blivande lärare att förstå vilka roliga, utmanande och inspirerande jobb man kan få i Jämtland/Härjedalen.

Fortsättning följer…

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Tankeväckande föreläsning med Mustafa Panshiri

Igår kväll var jag, tillsammans med personal från våra olika skolor i kommunen, på en kvällsföreläsning med Mustafa Panshiri. Mustafa är en svensk polis med rötter i Afghanistan och han åker runt och föreläser i våra kommuner; för skolpersonal, politiker, boendepersonal och framför allt för våra ensamkommande ungdomar. Sedan 2013 har Mustafa ensam, eller tillsammans med en kollega besökt boenden för ensamkommande ungdomar som ett led i det brottsförebyggande arbetet och då pratat om att leva i ett demokratiskt land samt vad begrepp som jämställdhet och allas lika värde innebär. Mustafas stora tillgång är att han har ett respektfullt yrke och dessutom kan prata dari, ett av de vanligaste språken hos våra nyanlända elever. Han har dessutom varsin fot i två olika kulturer genom sitt ursprung vilket gör att han kan se på saker och ting ur olika synvinklar, något som gör honom väldigt trovärdig, framför allt i våra ungdomars ögon.

Under 2014 kom det 7000 ensamkommande ungdomar till Sverige och under 2015 ökade siffran med 400% till 35000 ungdomar.  Av dessa kom ca 70% från Afghanistan varav hälften från Iran och hälften direkt från Afghanistan. Detta innebar förstås en stor förändring för vårt svenska samhälle men framför allt så innebar det en gigantisk förändring för de ungdomar som kom och kommer hit och möter en kultur med en väsenskild samhällsstruktur. Mustafa berättade bl a om missförstånd som kan uppstå pga att vi t ex har olika synsätt på begreppet RESPEKT eller att det i Afghanistan råder en åldershierarki som kan innebära att man som ung inte tittar en äldre människa i ögonen. I Sverige blir något som i Afghanistan är respektfullt något oförskämt. Det känns viktigt att ungdomarna får höra om positiva erfarenheter, att det är fullt möjligt att lyckas i det nya landet som nyanländ.

Mustafa berättade också om vikten av att vi mottagande svenskar, inte bidrar till att cementera föreställningar som att t ex segregera flickor och pojkar inom exempelvis skolidrott eller på badhus just utifrån det centrala i att leva i en demokrati där det råder jämställdhet och där vi understryker människors lika värde. Det finns en risk att vi, genom vår rädsla för att kränka eller kallas rasister, sätter käppar i hjulet för den ständiga demokratiseringsprocess som måste råda i just en demokrati. Viss assimilering, utifrån ett politiskt och socialt perspektiv är kanske nödvändig för en bra integration och just för att UNDVIKA segregation? Därmed inte sagt att språk och religion ska sättas åt sidan för det handlar däremot i mycket hög grad om människors lika värde och är viktiga uttrycksformer i ett jämställt samhälle som måste lyftas fram. Det ena kan dock inte utesluta det andra.

Mustafa berättade också om läget i Afghanistan, de olika folkgrupperna, språken, muslimska inriktningarna och de motsättningar som råder. Vidare gav han flera exempel från de möten han har haft med ensamkommande ungdomar runt om i Sverige. Jag kan förstå att de flesta vill bli poliser efter att ha lyssnat på honom. Så tack Mustafa, för en intressant och inspirerande föreläsning, jag hoppas många fler får möjlighet att lyssna på dig. Du kanske kan vara radiopratare i Sommar och ”spread the word” för du har verkligen något viktigt att berätta!


Prenumerera på nya blogginlägg

Föreläsa i Stockholm=våga hoppa

Fredag den 9/12 kommer jag att föreläsa om min SvA-undervsining på en konferens som Teknologisk Institut ansvarar för. Konferensen riktar sig till SvA-lärare och lägger fokus på hur man som SvA-lärare kan optimera och effektivisera sin undervisning för att nå bättre resultat. Här kan man läsa mer om konferensen: SvA för nyanlända

Jag kommer att prata om min undervisning utifrån det jag ser är framgångsfaktorer för mina nyanlända i klassrummet dvs hur jag individ-och nivåanpassar undervisningen utifrån devisen att ALLA SKA MED. Det handlar om att få eleverna att utvecklas utifrån sina respektive nivåer (som självklart är enormt olika), hur jag på ett effektivt sätt kartlägger deras kunskaper över tid och vad som är nästa steg för respektive elev. Jag kommer också att prata om hur jag använder talet/samtalet som grund i i princip allt vi gör samt hur jag synliggör progression och utveckling i ämnet bl a med hjälp av de digitala verktyg vi har i Östersunds kommun.

Jag kommer att föreläsa i ca en timme och givetvis är det likställt med att ”hoppa” för min del, dvs ner i gropen och sedan jobba mig upp. Det är givetvis pirrigt att prata inför kollegor, duktiga yrkesmänniskor som jobbar hårt och också lyckas bra i sin undervisning och som har massor av kunskap. Men vi lärare är trots allt olika individer och de elever vi möter är också olika individer och jag tänker att om jag kan berätta om det som jag ser bidrar till effektivitet och utveckling så kanske man som åhörare ändå kan få lite inspiration och kanske t om en och annan aha-upplevelse. Det är viktigt att dela med sig av den erfarenhet och kunskap man har, jag behöver själv förkovra mig hela tiden för att kunna göra mitt bästa på jobbet.

Men lite nervöst är det allt, men som jag hela tiden säger till mina elever; att vara nervös är bra! Nu har de t ex gjort de muntliga nationella proven och bara genom att genomföra dem går man ut som en starkare individ. Det är svårt i skolan, speciellt för våra nyanlända. Men varje nytt steg är en lärdom i sig och ett steg i rätt riktning. Så tänker jag även när det gäller föreläsningen, den är utvecklande för mig. Jag får chansen att ringa in och sätta ord på det jag gör dagligen och att sedan få möjlighet att berätta om det för andra känns som en ynnest. Därför bestämde jag mig för att hoppa och tacka JA och jag håller tummarna för att det jag kommer prata om på fredag är intressant och framför allt givande för mina åhörare.

Hur kommer det här egentligen att landa?
Hur kommer det här egentligen att landa?

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Anpassa elverna till undervisningen eller tvärtom?

Tvärtom såklart.

I det språkutvecklande klassrummet är det omöjligt att undervisa på ett sätt som kräver att eleverna anpassar sig till den. Det skulle innebära att jag skulle behöva tusen anpassningar eftersom behoven är så skilda. Jag MÅSTE tänka tvärtom, jag måste undervisa på ett sätt som gör att alla elever förstår och tar till sig innehållet på sina respektive nivåer och där basen är densamma.

Vi har alla kunskapskrav att förhålla oss till och som våra elever konsekvent ska bli bedömda i. Kunskapskraven handlar om elevernas FÖRMÅGOR. Innehållet i sig är inte särskilt specificerat utan vad gäller själva innehållet så är ju det centrala innehållet VÄGLEDANDE. Därför börjar jag alltid från höger när jag planerar mina uppgifter dvs från kunskapskrav och vidare till centralt innehåll och syftesdelen. Jag använder sällan läromedel (i så fall för inspiration). Givetvis läser eleverna en mängd olika texter (sakprosa och skönlitteratur) men de större uppgifterna skapar jag utifrån respektive genre. Och då kan temat hänga ihop med andra ämnen, världsläget, erfarenheter/intressen, lästa texter etc etc. Huvudsaken är att uppgiften alltid utgår från det konkreta/familjära, annars vet jag redan på förhand att det blir svårt att få med alla elever.

Nu ska vi t ex arbete med faktatext i åk 9 och erfarenhetsmässigt så vet jag att nyanlända elever som knappt har skrivit den här typen av texter på svenska tycker att det är svårt. De ska prövas i en mängd kunskapskrav som testar både läs-skriv- och muntlig förmåga. De ska visa att de kan skriva med egna ord, använda adekvat språk och grammatik, göra skillnad mellan fakta och åsikt, läsa och förstå faktatexter, källhänvisa, koppla ihop ord och bild samt göra en muntlig presentation av sitt arbete. Det kan tyckas mastigt men jag upplever det effektivt att arbeta på det här sättet-att väva in många kunskapskrav i ett arbetsområde. Det blir tydligt för eleverna, det blir en röd tråd och arbetet blir mer meningsfullt för dem.

Eftersom det är viktigt att utgå från elevernas intressesfär och eftersom jag dessutom vet att flera av eleverna tycker att det är svårt att komma på ett eget ämne på egen hand, så väljer jag att delvis styra dem. I det här specifika fallet ska de skriva en faktatext om sociala medier eftersom jag vet att samtliga har erfarenhet av just detta. Inom ämnesområdet sociala medier finns det däremot en möjlighet att göra ett personligt val beroende på vad man t ex använder mest, tycker är bäst, är mest intresserad av etc. Det ger eleverna ett större handlingsutrymme men det resulterar i att eleverna arbetar med samma innehåll på respektive nivåer. Dessutom formulerar jag en uppgift som leder till resultat från E-nivå upp till A-nivå, jag kan också ställa olika krav beroende på hur långt varje elev kommit i sin språkutveckling samt vilken var och ens proximala utvecklingsnivå är.

På senarvedelen är det mycket viktigt att eleverna har adekvata och effektiva STUDIETEKNIKER. När språket inte riktigt är på plats än så är det extra viktigt. De måste kunna skriva stödord/anteckna, sökläst, hitta nyckelord, konstruera tankekartor/mindmaps, sortera ur större textmängder, hitta passande rubriker, vara källkritiska etc. För elever som kommer sent till svensk skola är det av stor vikt att de initialt får mycket stöd i just att förbättra och optimera studiestrategier. För elever som kanske inte gått i skola tidigare eller under begränsad tid är det extra viktigt. Det handlar om att träna på att strukturera sina tankar. Ska du lära dig både språk och ämneskunskaper så är det helt nödvändigt. Därför vill jag att mina elever lägger ner tid på detta. Som lärare bidrar jag genom att vi gör gemensamma tankekartor, diskuterar rubriker, formulerar intervjuformulär etc.

En sista viktig del i ett arbetsområde är det formativa arbetet som i allra högsta grad blir individuellt eftersom elevgruppen är just heterogen (som i alla andra klassrum). En elev behöver arbeta med styckeindelning en annan med underrubriker eller källförteckning. Vad gäller grammatik så behöver vissa arbeta mer med ordföljd och andra med tempus av verb eller kongruens. Eftersom alla elever har olika behov så måste de förbättra och förfina olika saker i sina arbeten. Vad är nästa steg? Ett effektivt sätt att påvisa detta är att som lärare kryssa i checklistan som ett första steg, då kan eleven fokusera på vissa delar på detaljnivå. Oftas leder detta snabbare till förståelse och med tiden blir de bättre på att lämna in mer fullständiga texter.

Dessa delar använder jag mig av när vi arbetar med faktatexter om sociala medier:

Sociala medier, intervjufrågor

Pedagogisk planering, faktatext

Matris, faktatext

Checklista, faktatext

Det krävs såklart en hel del förarbete, men de checklistor och matriser jag skapar finns ju kvar sedan. På Östbergsskolan samlar vi matriser, checklistor, ord-och begreppslistor samt exempeltexter i vår språkgrupp i Google Drive. På så sätt får alla Sv/SvA-lärare tillgång till dem och de kan enkelt modifieras.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Sambandsord-svåra men viktiga!

Det är mycket viktigt att man som skribent behärskar de sk sambandsorden. De är ofta vägledande när det kommer till hur en text ska läsas eller skrivas. Sambandsorden fogar samman meningarna till ett sammanhang och bidrar till att texten inte tenderar att bestå av satsradningar. För nyanlända elever är dessa ord svåra, dels för att de är genrespecifika och kopplade just till den svenska skrivtraditionen och dels för att de inte alltid går att översätta på ett bra/korrekt sätt. Det är dock mycket viktigt att våra nyanlända för öva på orden genom att läsa och skriva dem i alla ämnen. Alla ämnen innehåller texttyper som kräver att eleverna behärskar olika typer av sambandsord. Det är inte alltid de ”rent” ämnesspecifika orden som blir svårast för eleverna att förstå utan snarare mindre frekventa men ack så viktiga småord.

Jag har hittat två olika sammanställningar av sambandsord som jag tycker är uppdelade på ett bra sätt. Förslagsvis har eleverna tillgång till dessa listor i alla ämnen, eftersom samtliga ämnen innehåller teoretiska delar idag (i skrift och muntligt):

Sambandsord

Sambandsord, Natur & Kultur

 


Prenumerera på nya blogginlägg