Arbeta med blogginlägg

I årskurs 9 arbetar vi nu med boken Stjärnlösa nätter av författaren Arkan Asaad i svenska som andraspråk.

Det är en tacksam och tankeväckande bok som många av mina elever kan relatera till och som leder till många olika typer av diskussioner.

Jag gör ju oftast så när jag planerar att jag försöker få med de flesta kunskapskraven i uppgiften eftersom det:

  1. gör arbetet mer varierat, per automatik. Eleverna får variation genom att vi både läser, skriver, talar, samtalar, diskuterar och lyssnar.
  2. blir en röd tråd. Det känns logiskt att arbeta med flera kunskapskrav kopplat till en och samma planering. Eleverna får lättare att relatera till innehållet i stort.
  3. det blir oerhört effektivt på ett språk-och kunskapsutvecklande sätt
  4. samtliga förmågor används och visualiseras i de olika momenten

Tanken är att eleverna ska läsa boken, göra olika typer av uppgifter under tiden, välja ett citat som tilltalar dem och avsluta med att skriva ett blogginlägg. Vi arbetar enligt cirkelmodellen eftersom textgenren är relativt ny för flera av eleverna. Min planering kommer då per automatik att innehålla flera dokument (obs: modelltexten är än så länge bara påbörjad, men den är ett exempel på hur man kan konstruera texter tillsammans med eleverna och hur effektivt det är att använda modelltexter för att lyfta in aktuell grammatik samt visa på hur vi använder språket i olika genrer). Jag bifogar också en exempelsamling med olika typer av återkoppling eftersom återkoppling är nödvändigt i det systematiskt formativa arbetet:

Planering – Stjärnlösa nätter

Ord-och begreppslista blogginlägg

Sambandsord

Sambandsord, Natur & Kultur

Modelltext, blogginlägg

Checklista blogginlägg

Bedömningsmatris blogginlägg, SvA

Exempelsamling återkoppling

Det här är alltså planeringen av arbetsområdet i sin helhet, men ungefär så här ser det ut på min tavla när vi har lektion:

På tavlan Hos Jessica

Förmågorna har jag inplastade och brukar sätta upp på tavlan, men för att ni ska förstå ungefär hur jag tänker så har jag satt in respektive förmåga vid varje moment. Eleverna behöver träna på att FÖRSTÅ vilka förmågor de använder när de arbetar och vi behöver PRATA om hur de finns med som en röd tråd i Lgr-11. Att förstå förmågorna är en form av studieteknik som är applicerbar i samtliga ämnen.


Prenumerera på nya blogginlägg

Blogginlägg i bloggen

Pedagog Östersund har startat två nya bloggportaler för gästbloggare: Digibloggen och Språkbloggen. Jag tänker att dessa två portaler är skapade i enlighet med två av Östersunds kommuns fokusområden, nämligen flerspråkighet och digitalisering och även som ett led i det tredje; det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att formulera sina tankar kring undervisning inom dessa områden så bidrar man också till kommunens systematiska kvalitetsarbete.

Jag tror att vi är många som sitter på ”tyst kunskap” kring vad som blir framgångsfaktorer i klassrummet, eller snarare i undervisningen eftersom undervisning kan bedrivas på många olika ställen. Ett sätt att förmedla denna tysta kunskap är att skriva ner sina tankar och genom dessa bloggar förmedla dem till andra. Jag fick den stora äran att skriva det första inlägget i Språkbloggen och det handlar om vikten av att ha höga förväntningar på sina elever:

Jag tror på dig!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Gemensamma strukturer

Efter att under vårterminen arbetet i studiecirkelform kring John Steinbergs bok Ledarskap i klassrummet har vi nu arbetat fram en gemensam lektionsstruktur. Eleverna på senaredelen möter en mängd olika lärare varje dag och om vi ger dem gemensamma ramar för lektionerna så blir det ett stöd i vardagen. Som elev vet man vad som möter en när man kommer till lektionen och det blir också visuellt tydligt vad som kommer att ske. Mi Edvinsson, reporter på Pedagog Östersund besökte mina elever för att höra vad de tänker om den nya strukturen:

Elever ser fördelar med ny lektionsstruktur

Jag tycker att eleverna sätter huvudet på spiken: de ser klara fördelar med att vi gör på samma sätt och att vi plockar bort mobilerna. Det är med andra ord ”elevnyttigt” och på kort tid märker eleverna själva en förändring kring attityder under lektionerna och att det är lättare att fokusera på undervisningens innehåll.

Det allra viktigaste är nu att implementera arbetet ordentligt så att det blir en systematik. Vi måste upprätthålla, uppfölja och utvärdera arbetet så att lektionsstrukturen ”sätter sig”. Om eleverna redan nu ser vitsen med det hela och att det är en stor hjälp så finns det ingen anledning att avvika från strukturen. Möjligen förfina och förbättra, men det är något helt annat.


Prenumerera på nya blogginlägg

Nytt läsår=nya utmaningar

Min alldeles egna favoritskola👌

Så var det dags igen och korridorer och klassrum fylls av våra finfina elever, precis så som det ska vara! Glada och surriga och kanske till och med lite trötta på att vara lediga?!

Min tjänst är lite förändrad i år då jag från och med den här hösten kommer att utbilda mig till specialpedagog. Jag har delvis jobbat med specialpedagogiska frågor tidigare, men kommer nu att ha ett specialpedagogansvar i min tjänst. Dock fortsätter jag undervisa SvA i bl a åk 9. En kombinationstjänst där jag har möjlighet att applicera teorin direkt i praktiken vilket verkligen är en förmån.

Jag är även fortsatt ansvarig för fördelningen av studiehandledning vilket är som att lägga ett 2000-bitars pussel. Men jag älskar den här biten av jobbet och samarbetet med alla inblandade. Det är dessutom en ”hands on”-insats som direkt gynnar våra nyanlända elever.

Delar av 2000-bitarspusslet

Här kommer några tips till dig som ska jobba med andraspråkselever, eller såklart, samtliga elever:

-var ÖVERTYDLIG med kunskapskrav och mål, var sedan övertydlig igen och igen

-skapa ett klassrumsklimat där det är högt i tak, där det är rätt att göra fel

-uppmuntra och skriv upp KVALITATIVA frågor

-skapa uppgifter som alla kan arbeta med, fast på sin nivå

-konstruera checklistor och matriser för att bryta ner och SYNLIGGÖRA lärandet

-lyft in och synliggör FÖRMÅGORNA i klassrummet så eleverna förstår vad de behöver behärska

-bidra till och verka för INKLUDERANDE lärmiljöer där alla elever känner samhörighet och har möjlighet att bidra

-fokusera på friskhetsfaktorer, främjande och förebyggande arbete istället för problem

-fråga alltid dig själv först: vad kan JAG göra för den här eleven?

-skapa goda relationer

och

-se elevernas tillgångar och utgå från dem

Små och stora tips som kan skapa underverk.

Från och med nu❤️


Prenumerera på nya blogginlägg

Konsten att locka fram alla elevers ”skills”

Jag läste här om vilka 15 egenskaper som främst efterfrågas i jobbannonser riktade till lärare. Jag tycker personligen att det är rimliga egenskaper att efterfråga eftersom lärarjobbet idag är komplext och eftersom alla dessa delar på ett eller annat sätt hänger ihop. Det som det i mångt och mycket handlar om är att locka fram det mesta och det bästa ur eleverna och för att kunna göra det behöver du den här typen av egenskaper.

Ett av mina viktigaste uppdrag på skolan är att, genom att jag lär känna mina elever och skapar en relation med dem, också snabbt analyserar och lär mig hur mina elever lär sig bäst och även visar sina kunskaper på bästa sätt. Och här kommer förstås utmaningen: eleverna är olika och behöver därför möjlighet att lära sig saker på olika sätt och visa sina kunskaper på olika sätt.

Då gäller det att plocka fram den där paletten med arbetssätt, metoder och exempel för att kunna möta varje elev. Om jag inte har olika alternativ i klassrummet vet jag redan på förhand att några elever rimligtvis kommer att misslyckas med uppgiften. I samband med detta är det givetvis också väldigt viktigt att vara tydlig med vad du FÖRVÄNTAR dig av dem. Förväntningarna kan nämligen vara desamma även om vägen mot målet skiljer sig åt.

För att ge ett exempel: muntliga redogörelser kan vara jobbiga, inte bara för andraspråkselever utan för många många elever. Dock är det ett kunskapskrav, som elev ska du kunna planera och genomföra muntliga redogörelser. Vis av erfarenhet så är det dock så att många elever låser sig bara vid tanken av att stå inför en grupp och prata och då gäller det att vara beredd. Jag måste vara på det klara med syftet med uppgiften och därefter ha ett antal alternativ i rockärmen, för jag vet att alla mina elever klarar uppgiften men att de kommer att måsta utföra den på olika sätt.

I mina SvA-grupper är eleverna trygga. De känner varandra väl, grupperna är ofta lite mindre och det är okej att göra/säga fel för det tillhör lärandet. Dock har jag ett par elever som trots detta ändå känner sig obekväma inför tanken att prata inför gruppen på grund av olika orsaker. Uppgiften handlade den här gången om att redovisa sin nyhetsartikel muntligt; att planera, genomföra och tillsammans utvärdera redogörelsen efter en redan given bedömningsmatris. Förväntningarna och förutsättningarna var desamma för samtliga, något eleverna alltid är mycket medvetna om. Dock fick de välja om de ville stå eller sitta inför gruppen (med kavaj och slips á la nyhetsreporter) eller om de ville filma sin nyhetssändning och lämna in i Classroom. Eftersom kamratrespons är en viktig del av arbetet i mitt klassrum så var jag tydlig med att klippet skulle komma att visas upp inför gruppen, men att eleven då själv fick välja om hen ville sitta med eller inte när själva klippet visades. Förutsättningar och förväntningar.

Jag har en elev i en av mina grupper som är mycket blyg och tystlåten men som jag har en bra relation med. Jag vet att hen saknar sitt ”gamla” jag, dvs den pratsamma, trygga och utåtriktade elev som hen uppfattade sig som i hemlandet. Hen valde att spela in sig själv eftersom vi pratade om hur hen skulle komma till sin fulla rätt gällande uppgiften. Klippet blev HELT fantastiskt! Nyhetsinledning, bakgrundsmusik, presentation av nyhet på ett mycket proffsigt sätt, en klockren avslutning och dessutom ett antal ”bloopers” allra sist. Med andra ord, en uppgift utförd på en mycket hög nivå, trots elevens upplevda svårighet gällande den muntliga biten.

Om du hittar dina elever och skapar goda relationer med dem så kan du få dem att uträtta underverk, men för att göra det så behöver du också i princip alla de egenskaper som jobbannonserna efterfrågar. Det är svårt att vara lärare men också ett helt fantastiskt jobb när du hittar nyckel. För då kommer ”skillsen” fram.

Tack V för inspiration till detta inlägg❤️

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Dagens citat

Dagens citat:

Jag tycker om de lärare som förstår att jag inte alltid förstår och som vill att jag förstår

Elev från Afghanistan, åk 9

Reflektion:

Det här sa en av mina elever till mig under ett samtal och jag tänker att citatet har många bottnar. Dels handlar det om att som lärare förvissa sig om att alla elever är med på banan. Men det handlar också om att man som lärare måste VISA eleverna att man är där för att hjälpa dem och att leda dem vidare. Man måste skapa relationer, öppna upp för dialog och skapa ett öppet och tryggt klassrumsklimat.

Som lärare måste du ha en STOR verktygslåda för att kunna plocka fram och tillämpa ett STORT antal metoder för att förvissa dig om att alla elever hänger med. Man kan göra på olika sätt, men det mina nyanlända elever ofta önskar och det jag tycker fungerar bäst är:

-repetition och åter repetition (t ex upprepa instruktioner, ord och begrepp etc)

-tala tydligt och långsammare

-förvissa dig om att varje enskild elev har förstått

-kontrollera hur det går under lektionen, igen och igen

-uppmana eleverna att våga fråga, igen och igen

-utgå från erfarenheter och referensramar

-konstruera ord-och begreppslistor som eleverna kan jobba med för att öka förförståelsen

-uppmana till och använd det kollektiva lärandet

-lyft elevexempel under lektionens gång (både rätt och fel). Att lyfta fel förutsätter dock att eleverna känner sig trygga i gruppen.

-samarbeta och för en dialog med studiehandledarna (de kan modersmålet och ser eleven ur andra perspektiv, de är därmed mycket värdefulla resurser)

-var tydlig med vad du förväntar dig av dina elever (vad EXAKT är det du vill att de ska göra? vad EXAKT är målet med lektionen/arbetsområdet?)

-använd checklistor och matriser, för att på ett visuellt och konkret sätt koppla ihop insats med mål

-samarbeta mellan ämnena för det blir mer effektivt

-samarbeta med SvA-läraren för hen är expert på elevernas språkutveckling och känner ofta eleverna relativt väl

-peppa, uppmuntra och framför allt: ha roligt tillsammans

Tack M för att du inspirerade mig att skriva det är inlägget ❤️

Och här är individuella framgångsfaktorer på organisationsnivå

Prenumerera på nya blogginlägg

Sambandsord-svåra men viktiga!

Det är mycket viktigt att man som skribent behärskar de sk sambandsorden. De är ofta vägledande när det kommer till hur en text ska läsas eller skrivas. Sambandsorden fogar samman meningarna till ett sammanhang och bidrar till att texten inte tenderar att bestå av satsradningar. För nyanlända elever är dessa ord svåra, dels för att de är genrespecifika och kopplade just till den svenska skrivtraditionen och dels för att de inte alltid går att översätta på ett bra/korrekt sätt. Det är dock mycket viktigt att våra nyanlända för öva på orden genom att läsa och skriva dem i alla ämnen. Alla ämnen innehåller texttyper som kräver att eleverna behärskar olika typer av sambandsord. Det är inte alltid de ”rent” ämnesspecifika orden som blir svårast för eleverna att förstå utan snarare mindre frekventa men ack så viktiga småord.

Jag har hittat två olika sammanställningar av sambandsord som jag tycker är uppdelade på ett bra sätt. Förslagsvis har eleverna tillgång till dessa listor i alla ämnen, eftersom samtliga ämnen innehåller teoretiska delar idag (i skrift och muntligt):

Sambandsord

Sambandsord, Natur & Kultur

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Matris för kunskapskraven i SvA åk 7-9

Det här med att förmedla kunskapskrav på en för eleverna förståelig nivå är inte helt enkelt, dels för att språket är svårt och också för att det svenska skolsystemet ofta skiljer sig väsentligt från andra länders skolsystem. Framför allt är våra nyanlända elever ofta både obekanta och ovana vid att arbeta i enlighet med de olika förmågorna som går som en röd tråd genom Lgr-11.

Många elever kommer också från undervisning enligt den mer ”traditionella” skolan dvs fråga-svar, diktamen, antal rätt etc vilket gör att det i många fall bli ännu svårare att förstå och framför allt ta till sig de olika kunskapskraven (som totalt sett är MÅNGA).

I ämnet SvA handlar det mesta om att producera olika typer av texter-muntligt och skrfitligt, samt läsförståelse-på, mellan och bortom raderna. Det som jag ibland upplever är extra svårt att förmedla är när eleven fortfarande får alldeles för mycket stöd för att uppnå t ex E-kravet som handlar om att skriva en enkel text i enlighet med genre och språkliga strukturer. Detta gäller framför allt mina elever i åk 9, varav flera kommer från FBK och inte tidigare har läst SvA i ordinarie undervisning.

Det handlar ju om att eleverna ska ta allt större ansvar för sina arbeten och uppnå en förmåga att producera texter på egen hand. Om textarbetet utvecklats i en-en-situationer och där stödet har varit alldeles för stort under det individuella skrivandets gång, så kan eleven omöjligt ligga på en E-nivå. Själva produkten kan ju landa i en ganska bra krönika, men utan stödet hade det kanske inte blivit någon krönika överhuvudtaget. Här är ju den formativa dialogen OERHÖRT viktig. Eleven måste förstå att kravet ”skriva en enkel text” handlar om ett självständigt skrivande. Jag vill såklart också poängtera att innan de kommer till momentet individuellt skrivande så har vi ju byggt kunskap över tid genom att träna ämnesspecifika ord, läsa aktuella texter, diskutera genre, skriva gemensam modelltext, checklistor, börjor etc. Alla har samma grund att stå på men beroende på hur långt man har kommit i sin språkutveckling (och också hur mycket energi man har valt att lägga ned på förberedande arbete) så blir ju resultatet av det individuella skrivandet oerhört varierande. Vissa når E-nivå eller högre och andra gör det inte. För att ytterligare tydliggöra själva LÄRANDEPROCESSEN för mina elever så har jag utformat en matris där också F-nivå finns med. Detta för att påvisa var eleven ligger i förhållande till godkänt betyg dvs att eleven delvis/med stöd t ex har skrivit en enkel text enligt språkliga drag. Jag tänker att det blir TYDLIGT och jag tänker att matrisen är användbar både i FBK och i ordinarie SvA-undervsining:

Matris, svenska som andraspråk, kunskapskrav åk 7-9

Svenska som andraspråk, kunskapskrav årskurs 7-9

Hoppas ni har användning av den! Jag har lagt upp två olika, hoppas ni kan öppna någon av dem.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Teamwork med ”gammal” elev

I min SvA-grupp i åk 9 finns en stor andel dari-talande elever varav några har börjat hos oss nu efter sommaren. Dessa elever ska alltså söka till gymnasiet 1 februari och som jag har nämnt tidigare så är det ett mycket svårt beslut. Och det handlar inte enbart om val av program utan också om gymnasiet som organisation, en del i vårt svenska skolsystem. Många nyanlända elever tycker att grundskolan är komplex med alla kursplaner, kunskapskrav och vårt betygssystem, men när det kommer till gymnasiet så blir det på många sätt ännu mer komplext och framför allt svårare. Eleverna upplever sig mer ensamma och framför allt krävs det av dem att de ska vara självständiga. Organisationen på högstadiet (eller egentligen grundskolan) är ”tightare” kring våra SvA-elever (ja, övriga också såklart) medan de på gymnasiet ska fixa det mesta på egen hand. Åtminstone upplever mina elever som har börjat på gymnasiet, att det är så.

Egentligen är det väl ganska logiskt om vi tänker oss en elev med svenska som modersmål och som bor med en eller två föräldrar här i Sverige: personaltätheten och därmed också stöttningen minskar från förskolan, lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och vidare mot gymnasiet, universitetet etc. I takt med att du blir äldre så förväntas det av dig att du blir mer och mer självständig, ansvar och beslut förflyttas mer och mer över till dig som individ. Dessutom har du kanske föräldrar på plats som kan stötta dig kompensatoriskt i hemmet om det skulle behövas, Men betänk då att du har kommit till ett nytt land som 14- eller 15-åring och kanske också som ensamkommande: då kan vi inte förvänta oss att alla klarar av att bli självständiga och ta beslut på egen hand på samma sätt som svenska elever, och på mycket kort tid.  I sitt hemland då? Ja, förmodligen, eftersom som du då befinner dig i ett kulturellt, samhälleligt och språkligt sammanhang dom är bekant för dig.

I en önskevärld skulle hela apparaten förskjutas ett stadium för våra nyanlända elever: högstadiet borde vara mer som mellanstadiet och gymnasiet mer som högstadiet, alltså mer stöttning under längre tid speciellt eftersom det tar så lång tid att tillägna sig ett skolspråk men också för att många ämnen och framför allt ämnenas innehåll är nytt för många av våra nyanlända elever.

Jag tror säkert att det finns gymnasieskolor i Sverige som är väldigt duktiga på att fånga upp eleverna och erbjuda dem en organisation som utgår från de organisatoriska och individuella framgångsfaktorerna:

Framgångsfaktorer organisatoriskt

Framgångsfaktorer för individen

Men, jag tror också att gymnasieskolorna kan förbättra sin organisation gällande denna elevgrupp.

I torsdags fick vi besök av en av mina elever, Parham,  som precis börjat på Teknikprogrammet. Parham har bott i Sverige i lite mindre än tre år. Jag ville att han skulle komma och prata om åk 9 och gymnasiet för mina dari-talande elever, dels för att berätta om hur man ska tänka i åk 9 (vikten av närvaro, att jobba hårt, att utnyttja läxstöd och spif, att fråga igen och igen, att effektivisera sina studiestrategier, att lämna in uppgifter i tid etc) men också för att berätta om gymnasiet som organisation för att eleverna ska förstå vad som förväntas av dem kommande läsår. De fick också möjlighet att ställa frågor om gymnasiet, olika ämnen, upplägg, yrkesprogram och högskoleprogram, vad ev dispens i engelska innebär och hur få frånvarotimmar man faktiskt kan ha för att studiebidraget ska dras in.

Åk 9 blir ett MYCKET viktigt år eftersom all kunskap och allt skolspråk de kan tillförskansa sig under läsåret har väldigt stor betydelse för, dels om de får tillräckligt med godkända betyg och meritpoäng för att komma in på önskat program, men också för att inställningen till skolan i stort leder till hur det kommer att bli.

Sedan vill jag också understryka att det inte är lätt att få betyg i tillräckligt många ämnen under ett eller två år i ordinarie klass och det måste vi göra våra elever medvetna om. Som jag skrev tidigare så är språkutveckling och ämnesinlärning ingen ”quick fix”. Både att lära sig ett språk och också att tillägna sig och förstå ett ämne tar tid, och att fixa detta på ett år är en oerhört tuff uppgift. Eleverna måste förstå att eftersom de kom sent till grundskolan (av förklarliga skäl) innebär det att det förmodligen kommer att ta längre tid innan de når gymnasieexamen, det är inte konstigt. Min erfarenhet är att både elever och vårdnadshavare uppskattar att vi är realistiska, och att det viktigaste är att de bibehåller lusten att lära. Om det blir för svårt är det lätt att tappa den lusten, och för mig som lärare skulle det vara ett misslyckande.

Tusen tack Parham, för att du kom och berättade om åk 9 och gymnasiet! Det betyder mycket för mina elever och mig.


Prenumerera på nya blogginlägg

Alla ska med!

Alltså det här jobbet som SvA-lärare på senaredelen som jag har, det innehåller verkligen allt! Skratt, gråt, problemlösning, ilska, glädje, utmaningar, svårigheter, ner i gropen och upp igen, överraskningar, aha-upplevelser, lycka etc etc etc. Elevgruppen är en palett full av olika erfarenheter, språk, kulturer, referensramar, religioner, personligheter, människor och ingen dag är någonsin den andra lik. Och med tanke på mångfalden i elevgruppen så behöver jag anpassa min undervisning efter varje individ MEN på gruppnivå: ALLA SKA MED!

Jag har i år en grupp SvA-elever i åk 9 som än så länge består av 13 elever. Några går om sitt nionde år, några är åldersadekvata, någon har bott i Sverige i 8 år och någon har bott här i 10 månader. I gruppen finns fem olika modersmål (dari, kurdiska, polska, arabiska och somaliska) och elever som ligger på väldigt olika nivåer i sin språkutveckling, av förklarliga skäl. Det gör att eleverna i gruppen har väldigt olika behov när det gäller stöttning och metod. Vissa behöver mer, andra mindre. Det som vi dock inte kommer ifrån är det faktum att samtliga elever i gruppen måste jobba mot samma mål eftersom kunskapskraven givetvis är demsamma för alla.

Några av mina nya elever har gått mycket lite i ordinarie klass och inte alls läst ämnet SvA i ordinarie grupp utan arbetat med grundläggande svenska i FBK. Nu är jag av den åsikten att man kan jobba genrer med elever som är alldeles nya i språket , men om eleverna inte har gjort det systematiskt under tiden i FBK-då är det MÅNGA genrer man måste lära sig på oerhört kort tid. Under ett år i åk 9 ska man lära sig, eller lära om samtliga på ett nytt språk, det är en gedigen uppgift, och för en mycket stor andel nyanlända elever så är det genrer som de aldrig heller tidigare skrivit (eller läst). På så sätt är SvA ett svårt ämne och min uppgift som lärare blir att bryta ner för att kunna bygga upp, och samtidigt stötta, stötta, stötta.

I åk 9 ska elverna också göra nationella prov dvs kunna läsa och förstå olika genrer, samtala/tala  utifrån olika genrer och skriva en genre. Proven börjar redan i november så undervisningen måste vara effektiv. Nu är det ju (förstås) så att språkutveckling tar tid, och det tar olika tid beroende på en mängd olika faktorer som t ex skolbakgrund, modersmål, studieteknik, erfarenheter, studietraditioner etc etc. Som exempel kan jag ta många av mina somaliska elever som arbetat med texter på ett helt annat sätt i Somalia, oftast genom att svar på lärarens frågor med korta svar. Många har heller inte läst skönlitteratur (romaner eller noveller), eller argumenterande text (insändare, krönikor, debattartiklar) men har istället läst och hört väldigt mycket poesi och lyssnat på sagor. Givetvis blir flera av genrerna i Lgr-11 svåra då, många bygger också på en förmåga att diskutera, reflektera, argumentera, analysera och ifrågasätta både muntligt och i skriven text. Om man har vuxit upp i en diktatur där ordet inte är fritt så innebär det ett helt nytt sätt att tänka på, och vi lärare måste ge dem det verktyget eftersom Sverige är en demokrat och eftersom ord är makt.

Med andra ord är språkutveckling ingen ”quick fix”, men mitt uppdrag är ändå att hjälpa eleverna att komma så långt som möjligt på kort tid och då måste jag vara effektiv t ex genom att bygga in grammatiken i genrerna, arbeta med modelltexter, bygga kunskap genom exemplifiera, berätta och visa.

Jag har tidigare skrivit om att det är lite som att hoppa från 10:an när man ska introducera nya genrer i SvA-grupper, därför att man måste vara oerhört flexibel och lyhörd för att få eleverna att kunna och förstå. Dessutom tycker de flesta att det är skrivandet som är det allra svåraste, och där tror jag att vi alla kan känna igen oss. När vi läser eller pratar på ett annat språk kan vi använda olika strategier för att förstå och göra oss förstådda, men när det gäller skrivandet finns det inte så många genvägar. Det är liksom bara att skriva, skriva, skriva och rätta, rätta, rätta som gäller. Och det är en process som tar tid.

I åk 9 har vi precis inlett ett arbete med KRÖNIKOR. Jag har valt just krönikor för att eleverna måste träna på objektivitet/subjektivitet, fakta/åsikt, det fria ordet och att uttrycka de olika förmågorna i skrift. Krönikan är svår men tacksam eftersom innehållet kan bestå av i princip vad som helst och den behöver inte heller vara så lång. Jag kommer att skriva om krönikearbetet och hur jag väljer att lägga upp det här på bloggen för ALLA SKA MED!

Fakta och åsikter
Fakta och åsikter

Prenumerera på nya blogginlägg