Arbeta med blogginlägg

I årskurs 9 arbetar vi nu med boken Stjärnlösa nätter av författaren Arkan Asaad i svenska som andraspråk.

Det är en tacksam och tankeväckande bok som många av mina elever kan relatera till och som leder till många olika typer av diskussioner.

Jag gör ju oftast så när jag planerar att jag försöker få med de flesta kunskapskraven i uppgiften eftersom det:

  1. gör arbetet mer varierat, per automatik. Eleverna får variation genom att vi både läser, skriver, talar, samtalar, diskuterar och lyssnar.
  2. blir en röd tråd. Det känns logiskt att arbeta med flera kunskapskrav kopplat till en och samma planering. Eleverna får lättare att relatera till innehållet i stort.
  3. det blir oerhört effektivt på ett språk-och kunskapsutvecklande sätt
  4. samtliga förmågor används och visualiseras i de olika momenten

Tanken är att eleverna ska läsa boken, göra olika typer av uppgifter under tiden, välja ett citat som tilltalar dem och avsluta med att skriva ett blogginlägg. Vi arbetar enligt cirkelmodellen eftersom textgenren är relativt ny för flera av eleverna. Min planering kommer då per automatik att innehålla flera dokument (obs: modelltexten är än så länge bara påbörjad, men den är ett exempel på hur man kan konstruera texter tillsammans med eleverna och hur effektivt det är att använda modelltexter för att lyfta in aktuell grammatik samt visa på hur vi använder språket i olika genrer). Jag bifogar också en exempelsamling med olika typer av återkoppling eftersom återkoppling är nödvändigt i det systematiskt formativa arbetet:

Planering – Stjärnlösa nätter

Ord-och begreppslista blogginlägg

Sambandsord

Sambandsord, Natur & Kultur

Modelltext, blogginlägg

Checklista blogginlägg

Bedömningsmatris blogginlägg, SvA

Exempelsamling återkoppling

Det här är alltså planeringen av arbetsområdet i sin helhet, men ungefär så här ser det ut på min tavla när vi har lektion:

På tavlan Hos Jessica

Förmågorna har jag inplastade och brukar sätta upp på tavlan, men för att ni ska förstå ungefär hur jag tänker så har jag satt in respektive förmåga vid varje moment. Eleverna behöver träna på att FÖRSTÅ vilka förmågor de använder när de arbetar och vi behöver PRATA om hur de finns med som en röd tråd i Lgr-11. Att förstå förmågorna är en form av studieteknik som är applicerbar i samtliga ämnen.


Prenumerera på nya blogginlägg

Ny termin-samma kunskapskrav

Ny termin, men samma kunskapskrav. Här kommer den matris jag har arbetat fram för att TYDLIGGÖRA kunskapskraven utifrån det faktum att om man får för mycket stöttning så är man ännu inte på E-nivå. Den är också visuellt tydlig när det gäller att visa på elevernas PROGRESSION, en matris att plocka fram titt som tätt som ett led i återkopplingsarbetet (feedback och feed forward):

Svenska som andraspråk, kunskapskrav årskurs 7-9


Prenumerera på nya blogginlägg

Dagens citat

Dagens citat:

Jag tycker om de lärare som förstår att jag inte alltid förstår och som vill att jag förstår

Elev från Afghanistan, åk 9

Reflektion:

Det här sa en av mina elever till mig under ett samtal och jag tänker att citatet har många bottnar. Dels handlar det om att som lärare förvissa sig om att alla elever är med på banan. Men det handlar också om att man som lärare måste VISA eleverna att man är där för att hjälpa dem och att leda dem vidare. Man måste skapa relationer, öppna upp för dialog och skapa ett öppet och tryggt klassrumsklimat.

Som lärare måste du ha en STOR verktygslåda för att kunna plocka fram och tillämpa ett STORT antal metoder för att förvissa dig om att alla elever hänger med. Man kan göra på olika sätt, men det mina nyanlända elever ofta önskar och det jag tycker fungerar bäst är:

-repetition och åter repetition (t ex upprepa instruktioner, ord och begrepp etc)

-tala tydligt och långsammare

-förvissa dig om att varje enskild elev har förstått

-kontrollera hur det går under lektionen, igen och igen

-uppmana eleverna att våga fråga, igen och igen

-utgå från erfarenheter och referensramar

-konstruera ord-och begreppslistor som eleverna kan jobba med för att öka förförståelsen

-uppmana till och använd det kollektiva lärandet

-lyft elevexempel under lektionens gång (både rätt och fel). Att lyfta fel förutsätter dock att eleverna känner sig trygga i gruppen.

-samarbeta och för en dialog med studiehandledarna (de kan modersmålet och ser eleven ur andra perspektiv, de är därmed mycket värdefulla resurser)

-var tydlig med vad du förväntar dig av dina elever (vad EXAKT är det du vill att de ska göra? vad EXAKT är målet med lektionen/arbetsområdet?)

-använd checklistor och matriser, för att på ett visuellt och konkret sätt koppla ihop insats med mål

-samarbeta mellan ämnena för det blir mer effektivt

-samarbeta med SvA-läraren för hen är expert på elevernas språkutveckling och känner ofta eleverna relativt väl

-peppa, uppmuntra och framför allt: ha roligt tillsammans

Tack M för att du inspirerade mig att skriva det är inlägget ❤️

Och här är individuella framgångsfaktorer på organisationsnivå

Prenumerera på nya blogginlägg

Nyhetsartiklar-ständigt aktuellt!

Vi arbetar för tillfället med nyhetsartiklar i åk 7 och åk 8. Nyheter är tacksamma för att de är intresseväckande och det är mycket enkelt att starta arbetet utifrån elevernas erfarenheter och intressen. Genrens mönster är specifik och relativt lätt att lära sig. Det som kräver mest fördjupning är språket i nyhetsartiklar som ska vara kort, koncist och effektivt innehållsrikt. Det finns ord och uttryck i nyhetsartiklar som effektivt ”packar ihop” språket och samtidigt ger mycket information. För andraspråkselever blir detta extra knepigt eftersom vi här möter nya ord och uttryck. Att läsa och förstå sammanhanget är en sak, att lära sig skriva något helt annat.

I vanlig ordning ser jag till att eleverna övar på samtliga delar under 85-minuterslektionerna dvs tala/samtala, lyssna, läsa och skriva.

I all enkelhet startade vi området med att hitta artiklar, sammanfatta dem med hjälp av stödord (studieteknik!) och berätta om ”sina” nyheter för gruppen. I vanlig ordning följer sedan en hel del diskussioner kring varje nyhet eftersom de ofta väcker tankar och följdfrågor.

Därefter har vi tittat på genrens form och övat på begrepp som rubrik, ingress, brödtext, pratminus, bild, bildtext och byline. Vi har läst olika artiklar och märkt ut de olika delarna samt tittat på språk (ord och uttryck) samt tempus. Till exempel så är det vanligt att man i artiklar använder passiv form av verb för att effektivisera språket t ex:

Matchen inleddes med ett mål i andra minuten

Pojken hämtades kl 17 men försvann på vägen hem

Passiv form av verb är något som eleverna behöver öva på eftersom det är en verbform man använder för att kommunicera om handlingar, som någon eller något blir utsatt för, och det tar tid att lära sig detta på det nya språket. I samband med nyhetsartiklar blir det naturligt att vi tränar på just den formen av verb.

Ord och uttryck som kan bli aktuella är:

I samband med dådet

Igår eftermiddag drabbades Stockholm av

Den misstänkte gärningspersonen greps

Nu har det, tyvärr, hänt en hel del dramatiska och tragiska händelser i Sverige den senaste veckan vilket har gjort att arbetet har känts extra högaktuellt. I samband (!) med detta har vi också diskuterat källkritik, hur faktoider sprider sig i t ex sociala medier, hur man har manipulerat bilder och hur nyhetsflödet påverkar vårt sätt att tänka. Givetvis har vi också diskuterat terrorism och vilka tankevurpor vi kan drabbas av när vi känner oss hotade och rädda samt elevernas syn på religion. Mycket viktiga och givande diskussioner. Idag kom hem fundering av hur religionen påverkar både politik och samhälle i Afghanistan jämfört med ett i hög grad sekulariserat Sverige. Att vi i Sverige verkar på individnivå och eget ansvar medan man i många andra länder där man delar en gemensam tro verkar mer på gruppnivå och hur detta faktiskt påverkar vårt sätt att tänka och att vi bör har förståelse för detta. Förmågorna genomsyrar arbetspassen!

 Eleverna har tillsammans med mig skrivit modelltexter om aktuella händelser både på lokal nivå och på riksnivå för att öva på artikelns olika delar. De har också fått öva på att skriva enbart en ingress (när? var? vem? vad?) samt valt passande bilder och skrivit bildtexter.

Som examination ska de nu skriva en påhittad nyhet enligt genrens mönster (inget tyckande! inga värderingar!) samt konstruera ett manus av sin nyhet som de med kavaj och ev slips ska presentera muntligt i ”TV”. Återigen, många kunskapskrav i en och samma planering. Allt för att effektivisera språkligt-och kunskapsmässigt. Här kommer checklista och pedagogisk planering. Matrisen jag använder är hämtad från Fixa texten 1!

Planering-nyhetsartikel

Checklista nyhetsartikel

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Lektionsupplägg: Ett brev till mig själv

Som ett led i att koppla ihop skolarbetet med framtidstankar och vidareutbildning så fick jag för ett par år sedan tips på en Sv/SvA-uppgift av vår dåvarande SYV, Berit. Den går ut på att låta eleverna skriva ett brev till själv och då låtsas vara 25 år och skriva till sitt tonårs-jag. Jag tror dels att det är bra att träna eleverna på att tänka på sin framtid (utan att påpeka vikten av den, vilket jag kan uppleva vara meningslöst eftersom många högstadieelever befinner sig väldigt mycket i nuet med allt vad det innebär) och också att det kan vara motiverande och roligt att fundera både över framtid men också över sig själv just nu.

Jag inledde arbetet med att visa en musikvideo av den svenska rapartisten Fronda som heter just Ett brev till mig själv:

Först fick eleverna titta på videon och därefter lyssna på låten och läsa texten:

Ett brev till mig själv, Fronda (2015)

Eleverna fick sedan diskutera i mindre grupper om textens innehåll och gemensamt formulera en kort sammanfattning. De fick också individuellt välja ut en textrad som tilltalade dem samt motivera varför de hade valt just den raden. Helt oplanerat så blev det också en hel del uttalsträning eftersom det är lätt att snubbla på orden i en raplåt. Dessutom blev det diskussioner om flera svåra ord-och begreppsliga formuleringar som dock tilltalade eleverna.

I låten ger Fronda tips och råd till sig själv som osäker tonåring och skillnaden här är ju att han har perspektivet, men eftersom mina elever fortfarande är tonåringar så måste ju de tänka efter extra mycket på vad man skulle kunna ge sig själv för råd. Dessa kom mina elever i åk 8 fram till (nämnas bör att vi i sammanhanget också diskuterade begreppet ”klyscha” eftersom ordet dök upp och eftersom dessa tips och råd kan räknas som något ”klyschiga”, men jag lovar, INTE för tonåringar:

Tips och råd till tonårs-jaget

Sedan övade eleverna på verbformen imperativ, eftersom det är den formen vi använder när vi ger tips och råd, samt uppmanar. Våra svenska verbformer är många och kluriga, och tål att tränas på om och om igen, framför allt i sitt sammanhang. Eftersom det är viktigt att koppla aktuell grammatik till aktuell texttyp så blev det ett naturligt led i uppgiften.

Verbformer (http://sfimedviktor.edholm.eu/grammatik/verb/verbformer/)

Därefter fick eleverna läsa två exempeltexter (de fick själva välja vilka två). Elevexemplen innehåller mest texter där en 25-åring skriver till sig själv i realtid. Det som blir extra knepigt för eleverna är att TÄNKA sig själva i realtid tio år framåt i tiden och skriva om det. Det kan ju också vara svårt att reflektera över sina tankar och känslor som tonåring JUST NU, men jag tror på den här typen av kognitivt krävande uppgifter; att tänka om tänkande, den metakognitiva förmågan. Jag upplever också att många nyanlända elever är ovana vid den här typen av uppgifter, och med tanke på målen och förmågorna så måste de träna extra mycket.

Exempeltexter, brev till mig själv (http://tjejkraft.se/tag/brev-till-mig-sjalv)

Slutligen ska nu eleverna skriva ett eget brev till sig själv. Nedan bifogar jag uppgiftsinstruktionen och tillhörande matris:

Ett brev till mig själv, uppgiftsinstruktion

Bedömningsmatris Ett brev till mig själv

Matrisen behandlar skrivdelen och är viktigt eftersom jag behöver bryta ner kunskapskraven i mindre delar för att eleverna ska förstå essensen av uppgiften. Dessutom är det den de använder under arbetet med elevrespons.

Det här är exempel på en uppgift där jag får med en hel del kunskapskrav och också de olika förmågorna. Eleverna får både läsa, skriva, lyssna och samtala. De får arbeta med begrepps-analys-kommunikativ och metakognitiv förmåga och därmed blir en uppgift så oerhört mycket mera effektiv.

Om jag får mina elevers tillåtelse så återkommer jag med elevexempel. Jag läste faktiskt upp delar av en text för mina åk 9:or som en av mina 7:or håller på att skriva (anonymt och med elevens tillåtelse, sådana här texter kan ju bli både utlämnande och personliga). De blev mäkta imponerade och förstod på så sätt också hur de skulle arbeta med sina texter. Kollektivt lärande när det är som bäst

Så du är rädd för vad människor tycker, men det är ju bara du som tror att du vet vad dom tycker (Fronda)

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Anpassa elverna till undervisningen eller tvärtom?

Tvärtom såklart.

I det språkutvecklande klassrummet är det omöjligt att undervisa på ett sätt som kräver att eleverna anpassar sig till den. Det skulle innebära att jag skulle behöva tusen anpassningar eftersom behoven är så skilda. Jag MÅSTE tänka tvärtom, jag måste undervisa på ett sätt som gör att alla elever förstår och tar till sig innehållet på sina respektive nivåer och där basen är densamma.

Vi har alla kunskapskrav att förhålla oss till och som våra elever konsekvent ska bli bedömda i. Kunskapskraven handlar om elevernas FÖRMÅGOR. Innehållet i sig är inte särskilt specificerat utan vad gäller själva innehållet så är ju det centrala innehållet VÄGLEDANDE. Därför börjar jag alltid från höger när jag planerar mina uppgifter dvs från kunskapskrav och vidare till centralt innehåll och syftesdelen. Jag använder sällan läromedel (i så fall för inspiration). Givetvis läser eleverna en mängd olika texter (sakprosa och skönlitteratur) men de större uppgifterna skapar jag utifrån respektive genre. Och då kan temat hänga ihop med andra ämnen, världsläget, erfarenheter/intressen, lästa texter etc etc. Huvudsaken är att uppgiften alltid utgår från det konkreta/familjära, annars vet jag redan på förhand att det blir svårt att få med alla elever.

Nu ska vi t ex arbete med faktatext i åk 9 och erfarenhetsmässigt så vet jag att nyanlända elever som knappt har skrivit den här typen av texter på svenska tycker att det är svårt. De ska prövas i en mängd kunskapskrav som testar både läs-skriv- och muntlig förmåga. De ska visa att de kan skriva med egna ord, använda adekvat språk och grammatik, göra skillnad mellan fakta och åsikt, läsa och förstå faktatexter, källhänvisa, koppla ihop ord och bild samt göra en muntlig presentation av sitt arbete. Det kan tyckas mastigt men jag upplever det effektivt att arbeta på det här sättet-att väva in många kunskapskrav i ett arbetsområde. Det blir tydligt för eleverna, det blir en röd tråd och arbetet blir mer meningsfullt för dem.

Eftersom det är viktigt att utgå från elevernas intressesfär och eftersom jag dessutom vet att flera av eleverna tycker att det är svårt att komma på ett eget ämne på egen hand, så väljer jag att delvis styra dem. I det här specifika fallet ska de skriva en faktatext om sociala medier eftersom jag vet att samtliga har erfarenhet av just detta. Inom ämnesområdet sociala medier finns det däremot en möjlighet att göra ett personligt val beroende på vad man t ex använder mest, tycker är bäst, är mest intresserad av etc. Det ger eleverna ett större handlingsutrymme men det resulterar i att eleverna arbetar med samma innehåll på respektive nivåer. Dessutom formulerar jag en uppgift som leder till resultat från E-nivå upp till A-nivå, jag kan också ställa olika krav beroende på hur långt varje elev kommit i sin språkutveckling samt vilken var och ens proximala utvecklingsnivå är.

På senarvedelen är det mycket viktigt att eleverna har adekvata och effektiva STUDIETEKNIKER. När språket inte riktigt är på plats än så är det extra viktigt. De måste kunna skriva stödord/anteckna, sökläst, hitta nyckelord, konstruera tankekartor/mindmaps, sortera ur större textmängder, hitta passande rubriker, vara källkritiska etc. För elever som kommer sent till svensk skola är det av stor vikt att de initialt får mycket stöd i just att förbättra och optimera studiestrategier. För elever som kanske inte gått i skola tidigare eller under begränsad tid är det extra viktigt. Det handlar om att träna på att strukturera sina tankar. Ska du lära dig både språk och ämneskunskaper så är det helt nödvändigt. Därför vill jag att mina elever lägger ner tid på detta. Som lärare bidrar jag genom att vi gör gemensamma tankekartor, diskuterar rubriker, formulerar intervjuformulär etc.

En sista viktig del i ett arbetsområde är det formativa arbetet som i allra högsta grad blir individuellt eftersom elevgruppen är just heterogen (som i alla andra klassrum). En elev behöver arbeta med styckeindelning en annan med underrubriker eller källförteckning. Vad gäller grammatik så behöver vissa arbeta mer med ordföljd och andra med tempus av verb eller kongruens. Eftersom alla elever har olika behov så måste de förbättra och förfina olika saker i sina arbeten. Vad är nästa steg? Ett effektivt sätt att påvisa detta är att som lärare kryssa i checklistan som ett första steg, då kan eleven fokusera på vissa delar på detaljnivå. Oftas leder detta snabbare till förståelse och med tiden blir de bättre på att lämna in mer fullständiga texter.

Dessa delar använder jag mig av när vi arbetar med faktatexter om sociala medier:

Sociala medier, intervjufrågor

Pedagogisk planering, faktatext

Matris, faktatext

Checklista, faktatext

Det krävs såklart en hel del förarbete, men de checklistor och matriser jag skapar finns ju kvar sedan. På Östbergsskolan samlar vi matriser, checklistor, ord-och begreppslistor samt exempeltexter i vår språkgrupp i Google Drive. På så sätt får alla Sv/SvA-lärare tillgång till dem och de kan enkelt modifieras.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Matris för kunskapskraven i SvA åk 7-9

Det här med att förmedla kunskapskrav på en för eleverna förståelig nivå är inte helt enkelt, dels för att språket är svårt och också för att det svenska skolsystemet ofta skiljer sig väsentligt från andra länders skolsystem. Framför allt är våra nyanlända elever ofta både obekanta och ovana vid att arbeta i enlighet med de olika förmågorna som går som en röd tråd genom Lgr-11.

Många elever kommer också från undervisning enligt den mer ”traditionella” skolan dvs fråga-svar, diktamen, antal rätt etc vilket gör att det i många fall bli ännu svårare att förstå och framför allt ta till sig de olika kunskapskraven (som totalt sett är MÅNGA).

I ämnet SvA handlar det mesta om att producera olika typer av texter-muntligt och skrfitligt, samt läsförståelse-på, mellan och bortom raderna. Det som jag ibland upplever är extra svårt att förmedla är när eleven fortfarande får alldeles för mycket stöd för att uppnå t ex E-kravet som handlar om att skriva en enkel text i enlighet med genre och språkliga strukturer. Detta gäller framför allt mina elever i åk 9, varav flera kommer från FBK och inte tidigare har läst SvA i ordinarie undervisning.

Det handlar ju om att eleverna ska ta allt större ansvar för sina arbeten och uppnå en förmåga att producera texter på egen hand. Om textarbetet utvecklats i en-en-situationer och där stödet har varit alldeles för stort under det individuella skrivandets gång, så kan eleven omöjligt ligga på en E-nivå. Själva produkten kan ju landa i en ganska bra krönika, men utan stödet hade det kanske inte blivit någon krönika överhuvudtaget. Här är ju den formativa dialogen OERHÖRT viktig. Eleven måste förstå att kravet ”skriva en enkel text” handlar om ett självständigt skrivande. Jag vill såklart också poängtera att innan de kommer till momentet individuellt skrivande så har vi ju byggt kunskap över tid genom att träna ämnesspecifika ord, läsa aktuella texter, diskutera genre, skriva gemensam modelltext, checklistor, börjor etc. Alla har samma grund att stå på men beroende på hur långt man har kommit i sin språkutveckling (och också hur mycket energi man har valt att lägga ned på förberedande arbete) så blir ju resultatet av det individuella skrivandet oerhört varierande. Vissa når E-nivå eller högre och andra gör det inte. För att ytterligare tydliggöra själva LÄRANDEPROCESSEN för mina elever så har jag utformat en matris där också F-nivå finns med. Detta för att påvisa var eleven ligger i förhållande till godkänt betyg dvs att eleven delvis/med stöd t ex har skrivit en enkel text enligt språkliga drag. Jag tänker att det blir TYDLIGT och jag tänker att matrisen är användbar både i FBK och i ordinarie SvA-undervsining:

Matris, svenska som andraspråk, kunskapskrav åk 7-9

Svenska som andraspråk, kunskapskrav årskurs 7-9

Hoppas ni har användning av den! Jag har lagt upp två olika, hoppas ni kan öppna någon av dem.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Ansträngning lönar sig och kollektivt lärande i praktiken!

Nu börjar mina elever i åk 9 bli färdiga med sina krönikor, och att vara med i processen där en sådan typ av text växer fram är så coolt! Erfarenhetsmässigt så är det nästan alltid så att mina allra nyaste nyanlända elever tror att det i princip är omöjligt att skriva en krönika på det nya språket under inledningen av arbetet, men under arbetets gång växer inte bara texten fram utan också en känsla av förståelse och kunnande och därmed en större tillit till den egna förmågan. Eleverna måste dock få uppleva detta igen och igen för att förstå och befästa att det faktiskt är så. Mina elever som har bott i Sverige längre och som jag därmed har undervisat under en längre tid vet vid det här laget att allt är möjligt och de visar sällan något motstånd-det är ner i gropen som gäller, innan man tar sig upp och vidare.

För några av eleverna har arbetet varit svårare för andra men det beror delvis på en del frånvaro men också på att de har en mycket stor ovana vid att skriva texter överhuvudtaget. Har man inte skrivit längre texter på sitt modersmål så är det givetvis ännu svårare att formulera tankar i en sammanhängande text på det nya språket. Dessa elever behöver såklart mer vägledning och stöttning än andra.

Att utnyttja eleverna som lärresurser är något som jag arbetar med hela tiden, de stöttar varandra med översättning av ord, förklaringar, i tal, skrift och vid läsning. Om man lyckas uppnå en klassrumsatmosfär med ett tillåtande klimat så är det otroligt värdefullt att använda eleverna så att lärandet blir kollektivt. I ett sådant klassrum är det bra att säga fel och vi skrattar MED varandra inte ÅT varandra. Idag inledde vi lektionen med att jag läste en av mina elevers krönikor högt och gruppen fick både text och checklista. När jag hade läst kollade vi av texten mot checklistan och kryssade i under tiden. Givetvis hade jag frågat eleven innan om jag fick använda texten som exempel och jag visste redan innan att eleven hade lyckats få med alla punkter i sin krönika. Eleven i fråga blev också mycket stolt över att just hennes text hamnade i fokus. Nämnas bör att det är en elev som enbart hunnit med sex månader i svensk skola. Så här skriver eleven:

Skolan är för alla

Och så här ser checklistan ut:

Checklista krönika

Det finns flera vinster med att göra på det här sättet:

-texten är elevnära

-övriga elever är redan innan mycket intresserade av innehållet

-vi kan diskutera varje del i checklistan på ett visuellt tydligt sätt och övriga elever får på ett mycket konkret sätt en bild av både innehåll, språk och struktur

-elevtexter behandlas med respekt

När vi tillsammans hade gått igenom krönikan så blev det lättare för de elever som inte riktigt hade kommit igång att fortsätta sitt skrivande, de blev peppade!

Tack elev X för att du delade med dig av din krönika på gruppnivå!


Prenumerera på nya blogginlägg

Survival kit KRÖNIKA

Då har vi kommit en bra bit på väg när det gäller att förstå och kunna skriva krönika i åk 9. I min SvA-grupp har vi elever som arbetat med genren förut och elever som inte tidigare undervisats i SvA i ordinarie klass och för dem är i princip alla genrer nya. Det är ett gediget arbete att dels lära eleverna krönikans specifika innehåll men också att möta eleverna på de olika språkliga nivåer de ligger på (eller snarare hitta varje elevs proximala utvecklingszon). Dock kan man vända på det och tänka att krönika, som ju är en tämligen personlig text, är en BRA genre att arbeta med. Eleverna kan i princip skriva utifrån var de befinner sig rent språkligt, och i samband med detta få mer eller mindre stöttning utifrån behov. I min grupp handlar det om att vara fullständigt självständig i sitt skrivande till att ha mig bredvid sig i skrivprocessen. Hela spektrumet med andra ord.

Vi har arbetat oss fram till det individuella skrivandet genom att bygga kunskap på olika sätt, genom att samtala, läsa och skriva. Vi har läst krönikor, tittat på ämnesspecifika ord, jobbat med läsförståelse, haft gruppdiskussioner och skrivit modelltext. Dessa delar har jag använt i arbetet, vårt survival kit:

Pedagogisk planering och kunskapskrav, krönika

Ord-och begreppslista, argumenterande text

Exempel på krönikor

Modelltext krönika

Börja skriva krönika

Checklista krönika

Eftersom vi använder GAFE (Google Apps For Education, som jag tror har bytt namn alldeles precis nu) och Classroom så samlas elevernas dokument i mitt klassrum där, Svenska som andraspråk åk 9.  Men nämnas bör att många av mina SvA-elever behöver också papperskopior för att underlätta hanteringen av alla dokument och för att kunna översätta ord för hand, så oftast får de både och. Dokumenten samlar de i sin mapp och kan därmed plocka fram när det är dags för det individuella skrivandet. Då har de ett bra stöd på bordet framför sig.

Vad gäller kunskapskraven så är språket givetvis svårt. Därför finns de med i alla diskussioner vi har och jag kopplar exempelvis ihop olika texter med respektive betyg under arbetets gång. När vi arbetar med större uppgifter betar man av ett antal kunskapskrav (vilket jag föredrar eftersom tiden är knapp och arbetet måste vara effektivt). Likaväl som eleverna ska förstå genren måste de förstå kunskapskraven på ett tämligen konkret sätt. Är inte det specifika kunskapskravet kopplat till en konkret uppgift så är det i princip omöjligt att förstå, och då har inte eleverna målet klart för sig.

Jag har tidigare skrivit att varje presentation av en ny genre är lite som att hoppa från 10:an, men måste nu istället påpeka att jag genom ”Learning by doing” faktiskt har förstått att eleverna har lättare att ta till sig en ny genre än vad man kanske tror. Det är oftast SPRÅKET som oroar dem mest, men min fulla övertygelse är att kan jag få mina elever att BÖRJA skriva, att våga försöka och att våga misslyckas, då kommer språket eftersom. Så egentligen är det eleverna som hoppar från 10:an, inte jag 🙂

Jump!
Jump!

Prenumerera på nya blogginlägg