Ansträngning lönar sig och kollektivt lärande i praktiken!

Nu börjar mina elever i åk 9 bli färdiga med sina krönikor, och att vara med i processen där en sådan typ av text växer fram är så coolt! Erfarenhetsmässigt så är det nästan alltid så att mina allra nyaste nyanlända elever tror att det i princip är omöjligt att skriva en krönika på det nya språket under inledningen av arbetet, men under arbetets gång växer inte bara texten fram utan också en känsla av förståelse och kunnande och därmed en större tillit till den egna förmågan. Eleverna måste dock få uppleva detta igen och igen för att förstå och befästa att det faktiskt är så. Mina elever som har bott i Sverige längre och som jag därmed har undervisat under en längre tid vet vid det här laget att allt är möjligt och de visar sällan något motstånd-det är ner i gropen som gäller, innan man tar sig upp och vidare.

För några av eleverna har arbetet varit svårare för andra men det beror delvis på en del frånvaro men också på att de har en mycket stor ovana vid att skriva texter överhuvudtaget. Har man inte skrivit längre texter på sitt modersmål så är det givetvis ännu svårare att formulera tankar i en sammanhängande text på det nya språket. Dessa elever behöver såklart mer vägledning och stöttning än andra.

Att utnyttja eleverna som lärresurser är något som jag arbetar med hela tiden, de stöttar varandra med översättning av ord, förklaringar, i tal, skrift och vid läsning. Om man lyckas uppnå en klassrumsatmosfär med ett tillåtande klimat så är det otroligt värdefullt att använda eleverna så att lärandet blir kollektivt. I ett sådant klassrum är det bra att säga fel och vi skrattar MED varandra inte ÅT varandra. Idag inledde vi lektionen med att jag läste en av mina elevers krönikor högt och gruppen fick både text och checklista. När jag hade läst kollade vi av texten mot checklistan och kryssade i under tiden. Givetvis hade jag frågat eleven innan om jag fick använda texten som exempel och jag visste redan innan att eleven hade lyckats få med alla punkter i sin krönika. Eleven i fråga blev också mycket stolt över att just hennes text hamnade i fokus. Nämnas bör att det är en elev som enbart hunnit med sex månader i svensk skola. Så här skriver eleven:

Skolan är för alla

Och så här ser checklistan ut:

Checklista krönika

Det finns flera vinster med att göra på det här sättet:

-texten är elevnära

-övriga elever är redan innan mycket intresserade av innehållet

-vi kan diskutera varje del i checklistan på ett visuellt tydligt sätt och övriga elever får på ett mycket konkret sätt en bild av både innehåll, språk och struktur

-elevtexter behandlas med respekt

När vi tillsammans hade gått igenom krönikan så blev det lättare för de elever som inte riktigt hade kommit igång att fortsätta sitt skrivande, de blev peppade!

Tack elev X för att du delade med dig av din krönika på gruppnivå!


Prenumerera på nya blogginlägg

Vilka hinder finns och vilka kan jag påverka?

Sista passet med SvA-eleverna i åk 9 idag hade vi återigen besök av skolans Studie-och yrkesvägledare, Henrik. Förra gången låg fokus på att visualisera det svenska skolsystemet och få eleverna att förstå vilka vägar man kan gå. Gymnasievalet ska göras senast 1 februari och det är bara 4,5 månad kvar att fundera, och vis av erfarenhet: våra nyanlända elever behöver mycket tid att fundera över sina val. De måste också få fullständigt klart för sig vad de olika programmen innebär och leder till och vad som händer om man inte når betyg i rätt antal ämnen och i ämnena SvA, matematik och engelska.

Idag valde Henrik att fokusera på eventuella hinder som finns här och nu och vilken möjlighet man som elev har när det gäller att påverka dessa hinder.

Vad jag faktiskt kan påverka gällande skolan
Vad jag faktiskt kan påverka gällande skolan

Först fick eleverna se en filmsnutt när Susanna Kallur vann ett häcklopp för att få en bild av vad ett hinder verkligen är och vi var överens om att hinder kan vara fysiska, som i Kallurs fall, men allra oftast är de psykiska (och så är det väl mest troligt för Susanna Kallur också). För våra elever handlar det i princip enbart om psykiska hinder: betyg, socialt umgänge, motivation, självförtroende/självinsikt/självkänsla, lärare, språk, betyg, medicin/sjukdom och om du har uppehållstillstånd eller inte. Utöver dessa finns det såklart fler beroende på individ men dessa hinder kunde eleverna förstå och ta till sig. När det gäller dessa hinder så var alla överens om att nästan alla kan man som elev påverka. Det kan handla om inställning, vilka kompisar man väljer att umgås med, hur mycket tid man är villig att lägga på extra arbete, om man vågar fråga när man inte förstår, om man drivs av att faktiskt vilja förstå etc. Medicin/sjukdom och osäkerhetsfaktorer gällande uppehållstillstånd är något man som elev INTE kan påverka, men som i skolarbetet ändå kan utgöra ett hinder. Dock blev det väldigt tydligt här att de hinder man inte kan påverka är få i jämförelse med vad man faktiskt kan påverka,

Till syvende och sist handlar faktiskt skolframgång om faktorer som man som elev faktiskt KAN påverka genom de val man gör och det blev nu väldigt visuellt tydligt för eleverna. Deras beslut här och  nu påverkar deras framtid i hög grad, det arbete de väljer att lägga ner på skolan i åk 9 påverkar deras möjligheter att komma in på önskat gymnasieprogram i MYCKET HÖG GRAD.

Efter diskussionen om hinder så fick eleverna ta sig över dessa och då hamnade vi på gymnasiet.

Tar vi oss över hindren och kommer in på gymnasiet? Det beror på oss!
Tar vi oss över hindren och kommer in på gymnasiet? Det beror på oss!

Elevernas vilja och motivation när det gäller att överbrygga svårigheter och hinder i åk 9 är det som kommer att avgöra hur kommande läsår kommer att se ut, vilket gymnasieprogram som kommer att vara aktuellt.

Vad vill jag?
Vad vill jag?

Givetvis är det så att alla elever är olika och när det gäller våra nyanlända så handlar det ofta om extremt heterogena grupper eftersom språk, tid i Sverige, skoltraditioner, kulturer, psykisk hälsa etc är så oerhört varierande. Vissa har lättare att acceptera sin livssituation medan det är svårare för andra. Vissa lär sig språket snabbare och andra har det tuffare med den biten. MEN, eleverna måste ändå bli varse om att alla små beslut de tar NU faktiskt kommer att påverka deras framtid, det är oerhört viktigt. Betygen kommer inte till dem utan eleverna måste anstränga sig och jobba hårt för att komma till betygen och då krävs det att man faktiskt arbetar hårt och är på plats varje dag. Annars blir det svårt, eller nästan omöjligt. Men min fasta övertygelse är att med rätt stöd från skolan och med rätt inställning från eleverna så har ALLA elever möjlighet att nå sina mål. Det kommer bara att ta olika lång tid.

Tack Henrik! Du har sått ett mycket viktigt frö hos våra nyanlända elever.


Prenumerera på nya blogginlägg

Survival kit KRÖNIKA

Då har vi kommit en bra bit på väg när det gäller att förstå och kunna skriva krönika i åk 9. I min SvA-grupp har vi elever som arbetat med genren förut och elever som inte tidigare undervisats i SvA i ordinarie klass och för dem är i princip alla genrer nya. Det är ett gediget arbete att dels lära eleverna krönikans specifika innehåll men också att möta eleverna på de olika språkliga nivåer de ligger på (eller snarare hitta varje elevs proximala utvecklingszon). Dock kan man vända på det och tänka att krönika, som ju är en tämligen personlig text, är en BRA genre att arbeta med. Eleverna kan i princip skriva utifrån var de befinner sig rent språkligt, och i samband med detta få mer eller mindre stöttning utifrån behov. I min grupp handlar det om att vara fullständigt självständig i sitt skrivande till att ha mig bredvid sig i skrivprocessen. Hela spektrumet med andra ord.

Vi har arbetat oss fram till det individuella skrivandet genom att bygga kunskap på olika sätt, genom att samtala, läsa och skriva. Vi har läst krönikor, tittat på ämnesspecifika ord, jobbat med läsförståelse, haft gruppdiskussioner och skrivit modelltext. Dessa delar har jag använt i arbetet, vårt survival kit:

Pedagogisk planering och kunskapskrav, krönika

Ord-och begreppslista, argumenterande text

Exempel på krönikor

Modelltext krönika

Börja skriva krönika

Checklista krönika

Eftersom vi använder GAFE (Google Apps For Education, som jag tror har bytt namn alldeles precis nu) och Classroom så samlas elevernas dokument i mitt klassrum där, Svenska som andraspråk åk 9.  Men nämnas bör att många av mina SvA-elever behöver också papperskopior för att underlätta hanteringen av alla dokument och för att kunna översätta ord för hand, så oftast får de både och. Dokumenten samlar de i sin mapp och kan därmed plocka fram när det är dags för det individuella skrivandet. Då har de ett bra stöd på bordet framför sig.

Vad gäller kunskapskraven så är språket givetvis svårt. Därför finns de med i alla diskussioner vi har och jag kopplar exempelvis ihop olika texter med respektive betyg under arbetets gång. När vi arbetar med större uppgifter betar man av ett antal kunskapskrav (vilket jag föredrar eftersom tiden är knapp och arbetet måste vara effektivt). Likaväl som eleverna ska förstå genren måste de förstå kunskapskraven på ett tämligen konkret sätt. Är inte det specifika kunskapskravet kopplat till en konkret uppgift så är det i princip omöjligt att förstå, och då har inte eleverna målet klart för sig.

Jag har tidigare skrivit att varje presentation av en ny genre är lite som att hoppa från 10:an, men måste nu istället påpeka att jag genom ”Learning by doing” faktiskt har förstått att eleverna har lättare att ta till sig en ny genre än vad man kanske tror. Det är oftast SPRÅKET som oroar dem mest, men min fulla övertygelse är att kan jag få mina elever att BÖRJA skriva, att våga försöka och att våga misslyckas, då kommer språket eftersom. Så egentligen är det eleverna som hoppar från 10:an, inte jag 🙂

Jump!
Jump!

Prenumerera på nya blogginlägg