Schemaläggning deluxe!

I år har våra schemaläggare (åk 6-9) på Östbergsskolan, Björg och Eva, lyckats med det oerhört svåra att parallellägga samtliga SvA-lektioner med Sv-lektionerna. Vi har tre-parallelligt i åk 6-9 och förutsättningarna för att lyckas med detta konststycke är då att olika svenska-lärare har ämnet i de olika årskurserna. För mig och mina SvA-elever innebär detta att:

-grupperna i SvA blir större vilket gör arbetet i klassrummet mer dynamiskt

-fler elever från samma språkgrupp på samma plats vilket gör att de enklare kan stötta varandra

-fler elever från olika språkgrupper vilket gör att vi kan lära av varandra

-elever som har bott i Sverige under väldigt varierande tider vilket också gör att det kollektiva lärandet ökar, vi lär av varandra. Dessutom finns en stor förståelse i gruppen för hur det känns att vara relativt nyanländ eftersom i princip alla övriga i gruppen har erfarenhet av detta.

-då lektionerna med respektive årskurs ligger samtidigt blir MIN undervisningstid mycket mer effektiv, vilket gör att jag kan schemaläggas på spif (extra svenska som andraspråk) och på så vis arbeta ännu mer med eleverna och deras språkutveckling. Då vi på Östbergsskolan har lektioner som är 85 minuter långa så innebär det att mina elever får undervisning i SvA 4×85 minuter i veckan (såvida de inte läser ett modernt språk istället för spif).

-eftersom min undervisning har optimerats så innebär detta att jag kan schemalägga tid för studiehandledare och modersmålslärare. Det underlättar samarbetet med Modermålsenheten då jag kan styra samarbetet till en tid då jag verkligen har tid. Eftersom arbetet med våra nyanlända kräver ett tätt samarbete ämneslärare-studiehandledare-elev-fbk-modersmål, så är det av stor vikt att vi avsätter tid för träffar. På så sätt får vi alla en bättre inblick i elevernas utveckling. Dessutom tar det tid att samordna de olika studiehandledarnas scheman för att tiden i respektive klass ska bli så bra som möjligt.

I år utgick schemaläggarna från SvA-Sv i ett tidigt skede eftersom organisationen kring dessa ämnen blir så speciell då så många lärare är inblandade. Det är jag tacksam för! För mig är det att sätta elevens bästa i fokus.


Prenumerera på nya blogginlägg

Nytt läsår, nya utmaningar!

Att vara modig är något väldigt individuellt. Det beror ju alldeles på hur jag själv uppfattar den specifika situationen, om jag är speciellt modig eller inte. För en simhoppare är det förmodligen inte särskilt modigt att hoppa från en klippa ner i havet, men när jag gjorde det i somras så var jag jättemodig:

Läskigt!
Läskigt!

Många av mina elever, som fortfarande är väldigt unga, har varit tvungna att vara väldigt mycket mera modiga än så genom bl a flykten till ett annat land, mötet med en ny kultur och ett nytt språk. Många av dem också på alldeles egen hand. För många av oss är detta en helt obegriplig tanke. Hur klarar man det? Hur vågar man? Hur kan man ens?

Just DET modet måste vi påminna våra andraspråkselever om, för jag vet att de i mångt och mycket upplever vägen in i den svenska skolan som ganska svår. De stöter av förklarliga skäl på många många fler hinder än de elever som har svenska som modersmål just på grund av att de svenska eleverna oftast redan har språk och kulturell förförståelse samt insikt i det svenska skolsystemet. Andraspråkseleverna ska dessutom skaffa sig sociala identiteter på skolan och i samhället, bli ”en i gänget”. Och eftersom flera är ensamkommande så ska de också lära sig att sköta hem och hushåll, vilket tar på krafterna när man är alldeles ny i ett nytt land. Och oron som oftast infinner sig på natten och som gör att det blir svårt att sova kan också ställa till det eftersom sömnen är ett av våra mest basala behov.

Därför måste vi påminna dem om vad de verkligen KAN och KLARAR. Vilket MOD de faktiskt besitter. Att ta hänsyn till de erfarenheter och kunskaper som våra nyanlända elever redan har blir ett av våra viktigaste uppdrag i mötet med dem här på skolan. Där kan vi hitta grunden till det vi bygger lärandet på, och genom att lära känna våra elever ger vi dem en trygghet som gör att vi faktiskt kan ha höga förväntningar på dem och just DÄR hittar vi en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas i skolan.

Välkomna till ett nytt läsår!


Prenumerera på nya blogginlägg