Ord är makt!

I båda mina undervisningsgrupper i Introgrupp har vi under de två senaste veckorna arbetat med argumenterande text. Jag tycker att den genren är en av de viktigaste att erövra eftersom många nyanlända elever behöver träna på att använda det fria ordet, våga framför åsikter, jämföra saker och företeelser, träna på att debattera skriftligt och muntligt och inse att ord är makt. Dessa förmågor är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle och att redan initialt i Sverige börja träna på detta är viktigt för varje enskild individs rättighet.

I den ena gruppen har eleverna inte ännu erövrat det svenska språket i så hög grad eftersom deras tid i Sverige fortfarande är relativt kort. Dock har jag under dessa lektioner oftast ett förnämligt stöd av studiehandledare som kan förstärka, förklara och framför allt hjälpa mig att se till att alla elever hänger med.

Jag började med att skriva upp ett antal ord på olika papper, samt ett minus och ett plus som representerar dåligt och bra. Därefter delade vi in eleverna i grupper där eleverna helst inte pratade samma språk just för att de behöver mötas i det svenska språket (att våga prata och utmana sig själv är viktigt, och framför allt att förstå att man kan göra sig förstådd utan att prata helt korrekt, ni vet det där med att göra fel är att göra rätt). Först fick grupperna diskutera bra och dåliga saker med ”Sverige”. Därefter fick ordföranden i varje grupp redovisa och jag skrev på tavlan. Dessa lektioner då man initierar en ny genre tar ganska lång tid, det måste man vara förberedd på. Eleverna  ska förstå uppgiften, diskutera i grupperna, få saker och ting förklarade för sig och sedan redovisa för varandra.

Följande lektion var eleverna insatta ordentligt i ”tänket” och därför kom de snabbt igång i sina grupper och denna gång skulle de diskutera bra och dåliga saker med ”skolan”.

Många kloka tankar
Många kloka tankar

I vanliga fall använder jag kanonen och antecknar vid datorn, men uppstår tekniska problem…

När eleverna redovisar sina svar diskuterar vi både ord, stavning och grammatik eftersom det är så himla bra att göra det här och nu. Genom att tankarna kring språket i det här fallet kommer direkt från eleverna blir dessutom dessa diskussioner väldigt aktuella-och det gäller att som lärare utnyttja tillfället.

När alla grupper hade redovisat så skrev vi en gemensam text och här är det viktigt att börja i det ”lilla” för att så småningom använda samma text för att utveckla. I det här läget är det mycket viktigt att visa på de ämnesspecifika orden och hur vi i svenskan använder dem och med hjälpa av eleverna blev texten så här:

Vi argumenterar!
Vi argumenterar!

Alla elever skriver texten i sina skrivhäften samtidigt som jag skriver och voilà; vi har konstruerat en text som SAMTLIGA elever i gruppen förstår egentligen oavsett hur kort tid de har varit i Sverige. Det är ett mycket effektivt arbetssätt när det gäller att hjälpa eleverna att få en känsla för språket. Utifrån denna text kan vi vid senare tillfällen arbeta med en mängd olika grammatiska företeelser t ex ordföljd, placering av negation, meningsbyggnad, uttal, ordförståelse och stavning. Och vi kan också utveckla texten ännu mer så att eleverna får en bild av hur man kan utveckla sitt skrivande från ett enkelt resonemang till ett mer utvecklat. Dessutom får eleverna en mall som de kan använda när de ska skriva sina individuella texter.

Jag upplever ofta att ett sådant här arbetssätt oftast är mycket mera effektivt än att låta eleverna arbeta i fyller-i-böcker. Framför allt bygger det på en dialog och utifrån elevernas egna tyckande, det blir elevnära och konkret men vi kan arbeta på en relativt hög kognitiv nivå. Eleverna lär sig språket snabbare.

Att konstruera den här typen av uppgifter är inte särskilt svårt: utgå från kunskapskraven i Lgr-11, titta sedan på de centrala innehållet och se till att uppgiften blir elevnära. När jag summerade elevernas olika arbetsuppgifter vid terminens slut såg jag att jag under en termin hade gått igenom samtliga kunskapskrav i SvA utom dialekter. Jag tror att vi ibland tenderar att fokusera alltför mycket på de centrala innehållet istället för att utgå från kunskapskraven som faktiskt är det vi betygssätter. Ett litet tips så här i juletid 😊

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Litteracitet

Litteracitet är ett överordnat begrepp för olika aktiviteter kopplade till skrift. Förutom läsande och skrivande ingår även aktiviteter som högläsning och textsamtal. Litteracitet är en av de två delarna i Steg 2 i kartläggningsmaterialet för nyanlända, tillsammans med numeracitet. Tillsammans med Steg 1 (språk, intressen, erfarenheter, skolbakgrund) så ska dessa delar tillsammans utgöra grunden för beslutet om vilken årskurs den nyanlände eleven ska gå i.

Materialet består av lärarhandledning, samtalsunderlag, bilder, uppgifter, lärarunderlag för läsförståelseuppgifter samt kartläggningsprofil.

Uppgifterna är översatta till ca 12 olika språk (de idag största invandrarspråken).

Det är det så kallade samtalsunderlaget som styr kartläggningssamtalet och det finns tre olika versioner av detta beroende på hur långt eleven har kommit i sin läs-och skrivutveckling, och den informationen har tidigare framkommit i Steg 1. Samtalsunderlagen innehåller frågor om vilken typ av texter eleven har erfarenhet av samt på vilket sätt eleven har använt sina läs-och skrivkunskaper.

De olika samtalsunderlagen innehåller grundläggande litteracitet (om du efter Steg 1 bedömer att eleven är i ett tidigt skede av sin läs-och skrivutveckling), med läsförståelseuppgifter (om du utifrån Steg 1 har gjort bedömningen att eleven kan läsa texter), utan läsförståelseuppgifter (om du bedömer att eleven kan läsa texter men uppgifterna inte finns översatta till aktuellt språk).

Läsförståelseuppgifterna är indelade i textpaket som är uppdelade efter olika årskurser (2-3, 4-6 och 7-9). Textpaketen innehåller olika typer av genrer och uppgifterna är utformade efter förmågan att kunna läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Det finns också ett antal öppna frågor där eleven får möjlighet att resonera kring och diskutera de olika texterna. Eleven får också möjlighet att kort återberätta texterna.

I lärarunderlaget  dokumenterar du som kartläggare elevens svar på läsförståelseuppgifterna och i kartläggningsprofilen sammanfattar du resultaten och gör en bedömning av elevens skolrelaterade språk och om det ligger inom det årskursintervall som motsvarar elevens ålder. Profilen blir tillsammans med profilerna i Steg 1 och i numeracitet en del i underlaget för rektors beslut om årskursplacering. Den kan förstås också användas direkt i undervisningen.

Jag har vid det här laget gjort ett antal kartläggningar i litteracitet och då har det handlat om elever som kan läsa texter på sina respektive språk. Det som vi märkt är att många elever med annan skolbakgrund är ovana vid att läsa texter och bearbeta innehållet så som vi gör i den svenska skolan genom t ex textsamtal eller att läsa och diskutera mellan och bortom raderna. Givetvis handlar detta om att vi har olika lästraditioner och det i sig är inte så konstigt tycker jag. Däremot har det varit VÄLDIGT bra för mig som undervisande lärare i Introgrupp att omedelbart börja arbeta med dessa förmågor, att träna eleverna i detta, att applicera resultaten av kartläggningarna direkt i min undervisning. Det som jag då har upptäckt är att alla elever, oavsett skolbakgrund och modersmål, faktiskt besitter en förmåga att diskutera texter och tänka utanför eller innanför boxen, det är bara det att många elever inte är övat tillräckligt på detta tidigare. Bland annat för att man har vuxit upp i samhällsstrukturer där man inte ska ifrågasätta.

Men i den svenska skolan är det helt nödvändigt att träna på detta, just därför att vi lever i ett demokratiskt samhälle och för att ord är makt. Vi måste kunna förstå olika texters innehåll, resonera kring detta, agera källkritiskt, ifrågasätta, argumentera och diskutera. På så vis arbetar vi med förmågorna i Lgr-11 men tillhörande kunskapskrav i de olika ämnena.

I båda mina undervisningsgrupper i Introgrupp arbetar vi för tillfället med argumenterande text, trots att vissa elever enbart har varit i Sverige en kort tid. Med rätt typ av stöttning så är det fullt möjligt och det är framför allt nödvändigt för att eleverna ska få möjlighet att lyckas i skolan.

Mer om det pågående arbetet i ett kommande inlägg!


Prenumerera på nya blogginlägg

Numeracitet

Jag fick en fråga om att berätta mer om det obligatoriska steget numeracitet i det kommande kartläggningsmaterialet för nyanlända.

Materialet består av två lärarhandledningar, en för yngre elever och en för äldre elever. För de yngre eleverna ligger fokus på taluppfattning och för de äldre eleverna handlar det om problemlösning, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar.

Det är viktigt att tänka på att numeracitet i det här fallet definieras som matematiskt tänkande och prövar alltså inte elevens kunskaper i ämnet matematik (enligt Lgr-11), utan matematik i ett vidare sammanhang. När det kommer till ämnet matematik och förmågorna kopplade till läroplanen så finns den icke obligatoriska (men ack så nödvändiga) ämneskartläggningen i steg 3.

Materialet består, utöver lärarhandledningar, också av bilder, kopieringsunderlag, samtals-och dokumentationsunderlag samt kartläggningsprofiler för respektive ålderskategori (yngre och äldre elever). Dessutom behövs konkret material i form av t ex plockmaterial etc.

I samtals-och dokumentationsunderlaget finns frågor samt tillhörande stöd-och uppföljningsfrågor, och elevens svar kan kategoriseras efter tre nivåer beroende på hur svaren bedöms (från lägre till högre). I materialet finns exempel på elevsvar som du som kartläggare kan använda som riktmärke.

Skolverket understryker att det är viktigt att du som kartläggare har matematisk ämneskompetens för att kunna förstå och analysera elevens svar och resonemang, och det är väldigt viktigt att medverkande tolk är insatt i materialet innan kartläggningen sker då ämnesspecifika ord på elevens modersmål är viktiga i den övergripande bedömningen.

Vad gäller de äldre eleverna så använder kartläggaren en bild som samtalsbas och den kommer att se ut ungefär så här:

Bild som samtalsunderlag
Bild som samtalsunderlag

Utifrån bilden, som gäller de äldre eleverna, samtalar man om rumsuppfattning, geometri, uppskattning, taluppfattning, talföljder, sortering och proportionalitet.

Jag som i nuläget gjort ett antal kartläggningar i numeracitet med de äldre eleverna tycker att man får en bra bild av elevens matematiska tänkande och jag tycker att det är mycket bra att samtala kring en bild, eftersom kartläggningssituationen upplevs som mer avdramatiserad. Dock är det av mycket stor vikt att kartläggande elev verkligen förstår att detta inte är ett test eller en provsituation. Många elever kommer från skolkulturer där det mycket handlar om rätt eller fel. Här ligger fokus på tänkandet i stort vilket många elever är ovana vid. Dock blir det också ett mycket bra tillfälle där jag som undervisande lärare får möjlighet att förklara hur vi arbetar med matematik i svensk skola, att just förmågor som att resonera, förklara och motivera är sådana förmågor som står i fokus.


Prenumerera på nya blogginlägg