Åsikt eller fakta?

Tre lektioner i veckan undervisar jag en grupp senaredelselever i SvA, en grupp som fortfarande går i Introgrupp. Tanken med detta är att dessa elever ska få lära känna personal och lokaler på skolan samt få möjlighet att undervisas av olika lärare. Det är mycket bra för eleverna att befinna sig på olika ställen på skolan för det är oerhört viktigt att hela skolan upplevs som en trygg plats att vara på, och en plats där man känner många. Allt för att integrering och språkutveckling ska gå så bra och effektivt som möjligt.

Den här elevgrupp har än så länge inte så stor datorvana, vilket givetvis är nödvändigt i dagens digitaliserade samhälle och därför arbetar vi mycket med just datorer de tillfällen vi ses. Jag passar också på att beta av de olika genrerna för att eleverna ska träna upp sin förmåga att skriva löpande text samt identifiera vad som utmärker de olika genrerna och då utgår jag förstås med fördel från genrepedagogiken och cirkelmodellen.

För tillfället arbetar vi med faktatexter, en genre som jag tycker är tacksam att jobba med eftersom det är oerhört enkelt att i faktatexter utgå från intresseområden och förförståelse. De flesta elever har specifika kunskapsområden som med fördel kan användas i faktatexter.

Inledningsvis har eleverna får läsa olika faktatexter och vi har gjort en tankekarta om fotbollsspelaren Ronaldo. Jag valde Ronaldo för att jag visste att han för många av mina elever är en stor idol och förebild, och för att de de facto kan en massa fakta om honom redan. När vi gjorde tankekartan hamnade vi flera gånger i diskussioner om skillnaden mellan åsikter och fakta t ex kan man skriva att Ronaldo är jättesnäll eller världens bästa fotbollsspelare? Tycker alla att han är jättesnäll och kan vi hitta fakta på att han är bäst i världen? Kanske är han rankad som världens bästa fotbollsspelare just idag? Jag märkte att det här var lite svårt för mina elever och en förutsättning för en faktatext är ju faktiskt att det går att skilja fakta från åsikter. Hursomhelst kom vi överens om fakta som faktiskt var Google-bara (en lätt fakta att kolla var ju t ex att Ronaldo har 150 miljoner följare på Facebook), och vi skrev en gemensam text.

Efter lektionen funderade jag över hur vi skulle kunna öva på att skilja mellan fakta och åsikter, eftersom det är en mycket viktig kunskap och då hittade jag en bra övning i en av dessa böcker:

OSA, Mikael Ekström, Sanoma förlag
OSV, Mikael Ekström, Sanoma förlag

image

Dessa läromedel finns i tre delar och består av ett antal lektioner med fokus på skrivning, läsning, ordkunskap, grammatik och stavning. Lektionerna är uppbyggda på ett roligt sätt och det är mycket lätt att utgå från läromedlet och vidareutveckla innehållet. Eleverna fick göra den här uppgiften:

Åsikt eller fakta?
Åsikt eller fakta?

Det blev mycket bra diskussioner, både språkligt (vad betyder egentligen Rihanna äger?) och kunskapsmässigt (är asp namnet på ett träd? Googla!), och på slutet fick eleverna göra fem egna påståenden där jag skulle avgöra om påståendet var en åsikt eller fakta och det var inte helt enkelt! En elev skrev: Socker är dåligt för kroppen. Då blev diskussionen finns det NÅGOT med socker som är bra för kroppen? En annan elev skrev: Gud är god. Så ni förstås att det blev många diskussioner och många tankar, snacka om språkutvecklande.

Så här såg planeringen för lektionen ut:

Viktigt med mål för lektionen!
Viktigt med mål för lektionen!

Nu är vi alltså i det läget att vi har: läst och tittat på faktatexter, gjort en tankekarta om Ronaldo och skrivit en gemensam text (som får utgöra en mall för det individuella textskrivandet), skrivit den gemensamma texten vid dator och lärt oss skillnaden mellan fakta och åsikt. Kommande lektion är det dags för eleverna att välja en egen person att skriva en faktatext om, först göra en tankekarta på samma sätt som vi gjort tillsammans och sedan skriva en löpande text på samma sätt som vi gjort tillsammans.

Kanske väljer någon att skriva om Zlatan?
Kanske väljer någon att skriva om Zlatan?

Det här är ett mycket bra och effektivt sätt att arbeta på, arbetssättet bygger på exempeltexter, förförståelse, visuell tydlighet, mallar och funktionell grammatik. Eleverna arbetar relativt snabbt upp en säkerhet gällande vad som utmärker de olika genrerna.

Flitens lampa lyser hos Jessica
Flitens lampa lyser hos Jessica

Prenumerera på nya blogginlägg

Ny kunskap även för mig

Det som är nästan roligast med mitt jobb är att JAG lär mig så oerhört mycket av mina elever. I kursplanen för SvA så består en del av att eleverna ska kunna jämföra svenskan med sitt modersmål och det gör vi kontinuerligt i klassrummet. Idag har vi exempelvis jobbat med synonymer (som är ganska svårt när språket är relativt nytt, men nödvändigt för att kunna bredda sitt ordförråd), motsatser och uttryck. Jag fick idag lära mig att på somaliska finns det inte så många synonymer för ordet ”kompis” och att ”ha fjärilar i magen” har en motsvarighet som ungefär är att man ”har ett rovdjur i sitt bröst” på ryska och mandarin. Vi jämför också svenskan med elevernas modersmål når vi arbetar med ordföljd eftersom svenskan som SVO-språk (subjekt-verb-objekt) skiljer sig från många språk och framförallt använder vi negationen ”inte” på en helt annan plats än i de flesta andra språk. Genom att i klassrummet synliggöra likheter och skillnader mellan våra olika språk regelbundet och även arbeta med detta visuellt och auditivt så är jag övertygad om att eleverna befäster det svenska språket bättre. Framför allt tydliggörandet av skillnader gör så att eleverna minns bättre. Dessutom får eleverna vara experter och genom att lyfta deras olika språk så får de känna att deras erfarenhet och bakgrund är betydelsefull. Dessutom blir det många bra tillfällen när eleverna får möjlighet att reflektera, jämföra, diskutera och analysera, dvs övning i olika förmågor. Och själv lär jag mig ord på persiska, dari, mandarin, ryska, turkiska, thai och somaliska nästan varje dag. Det är en fantastisk förmån!

Inte helt logiska uttryck för våra nyanlända. Uttryck finns i alla språk, men på olika sätt.
Inte helt logiska uttryck för våra nyanlända. Uttryck finns i alla språk, men på olika sätt.

Apropå ny kunskap, förresten, och att våga anta utmaningen så var jag med mina elever på Yrkesmässa i onsdags. Där fick eleverna möjlighet att testa att köra traktor, åka lastbil, testa jaktsimulator och lastbilssimulator och styra en skogsmaskin. En av mina elever antog utmaningen att testa en skogsmaskin där man skulle stapla tre trästockar på varandra:

Det går ju fint det här!
Det går ju fint det här!
Koncentration...
Koncentration…

 

 

Voilá!
Voilá!

Att övervinna rädslan att prova på och så småningom lyckas med något nytt-det är utveckling, och det är då lärandet sker!


Prenumerera på nya blogginlägg

Hur kan vi optimera tiden?

Våra andraspråkselever är ju i ett läge där tidspressen är konstant eftersom de har det dubbla uppdraget att lära sig ämnesinnehåll och språk samtidigt. Dessutom kommer många när de är i högstadieåldern. De flesta hinner gå delar av åk 8 och hela åk 9, vilket att gör att tiden är oerhört knapp. Att lära sig saker tar tid, det är viktigt att komma ihåg det, och det är nästan omöjligt att stressa fram kunskaper om inte eleven lägger oerhört mycket tid på skolarbetet hemma. Att läsa är ju inte heller oproblematiskt eftersom det inte alltid finns ett läsarstöd i hemmet, och kunskapande sker ju väldigt ofta i kommunikation med andra vilket såklart är enklare att lösa på skolan

På Östbergsskolan arbetar eleverna i 85-minuters pass, vilket i ämnet SvA är väldigt bra eftersom ämnet består av fyra stora delar: läsa, skriva, tala/samtala och lyssna. Arbetar vi effektivt på lektionerna hinner vi mycket! Hur kan vi då optimera lektionsinnehållet så vi får ut mesta möjliga ur lektionerna? I mitt klassrum arbetar vi:

-genreinspirerat, eftersom det är oerhört viktigt att göra grammatiken funktionell genom att ”baka” in den i olika typer av textarbeten. Dessutom vinner jag tid istället för att jobba med grammatiken för sig. Det finns elever som önskar att ibland få arbeta enbart med grammatik, men det blir då ett arbete på sidan om eller förstärkande arbete utanför skoltid.

-med att återanvända texter till nya texttyper. Nu, t ex, har vi initialt arbetat med en argumenterande text där en elev valde att skriva om hudfärg. Den texten kan hen sedan använda igen som grunden för ett manus som så småningom ska bli ett 3-5 minuter långt Ted talk. När eleven skrev sin text blev hen intresserad av Martin Luther King och hans arbete för mänskliga rättigheter och en text om Martin Luther King kan både bli en faktatext och en krönika. På det här viset får eleverna också en mycket bra bild av vad som skiljer de olika texttyperna åt, samt en förförståelse för ämnet som är relativt välgrundad inför kommande arbete.

-med stor tydlighet gällande lektionsmål och bedömningskriterier, samt formativ bedömning genom exempelvis gemensam textbearbetning, elev-lärare eller elev-elev.

-med att använda elevtexter till alla delar i ämnet i SvA: läsa, skriva, tala/samtala och lyssna.

-med att dela med oss av varandras arbeten, och ge respons på varandras texter. Det är mycket viktigt att lyfta både rätt och fel och se till att det är högt i tak i klassrummet.

-med att ta tillvara på erfarenheter, intressen och önskemål om lektionsinnehåll. Två av mina elever kommer att göra ett manus och ett Ted talk om barnarbete (sambedömning SvA-Samhällskunskap) eftersom de har erfarenheter och kunskaper om detta som i deras fall blir väldigt elevnära.

-med att göra klassrumsmiljön och lärandet lustfyllt, eftersom ett lustfyllt lärande bidrar till kunskapande.

-samarbete, diskussioner och kommunikation som grund eftersom eleverna måste lära av varandra, det är ett kollektivt ansvar!

-att hela tiden uppmuntra frågor och funderingar eftersom viljan att kunna är en mycket viktig drivkraft.

Jag vill inte säga att det är ett enkelt arbete, och givetvis lyckas vi inte med allt hela tiden. Alla elever tycker inte alltid att allting är lika roligt och de har såklart olika förutsättningar. Men jag tror på att hela tiden utgå ifrån att samtliga elever i gruppen kan göra samtliga uppgifter utifrån sina förutsättningar, och vissa behöver mer stöttning än andra och vissa kan jag ställa högre krav på.

Kruxet när det gäller andraspråkselever och undervisning i de olika ämnena i stort är att vi måste våga ändra arbetssätt och utgå från att normen nu har förändrats från en enspråkig skola till en flerspråkig skola. Ibland har vi i skolan en tendens att fokusera för mycket på hindren snarare än att se möjligheterna, så tänk istället på vilken tillgång dessa elever blir för oss! De ger oss möjlighet att utveckla och förändra vår undervisning och för min del så bidrar de till 100% med att berika mitt jobb och se, både på världen och på undervisning/utbildning, med nya ögon.

❤️


Prenumerera på nya blogginlägg

Vad betyder orden och hur gör vi verklighet av dem?

Jag har inte bara SvA-lärare på Östbergsskolan utan jag är också handledare tillsammans med min duktiga kollega Jonas i en åk 9:a. I åk 9 händer oerhört mycket med elevernas tankar kring det här med utbildning och framtid eftersom nästa steg är att delvis nischa sig och välja ett gymnasieprogram, som ytterligare fångar upp förmågor och intresseområden. Vart är jag på väg? Hur ska jag göra för att nå dit?

Alla elever vill lyckas och jag hävdar att alla kan lyckas, med rätt val och rätt typ av stöd. Men i kombination med rätt typ av stöd krävs också insatser från elevernas sida för att allt ska gå vägen. Under de framåtsyftande utvecklingssamtalen vi har haft med våra handledarelever de senaste veckorna (alltså egentligen borde väl alla utvecklingssamtal vara framåtsyftande eftersom de handlar om vad vi vill utveckla, har man dem sent på terminen är de väl snarare sammanfattande?), så har eleverna tagit upp att de i åk 9 vill:

-höja sina betyg

-fokusera

-koncentrera sig

-anstränga sig

Detta är ju i sig helt logiska tankar och viljor, men det är en sak att uttrycka dem i teorin, men hur gör vi för att lyckas i praktiken?

Egentligen hänger ju alla begreppen ihop; att anstränga sig är att fokusera och koncentrera sig och tvärtom.

Jag kan uppleva att i mitt arbete som SvA-lärare så handlar oerhört mycket om att:

– skapa goda relationer. Om jag har goda relationer med mina elever kan jag också ställa krav på dem (komma i tid, göra sitt bästa, utnyttja lektionstiden, bearbeta texter, försöka lite till).

-ha höga förväntningar. Att ofta uttrycka att jag vet att de kan, inte sänka ribban utan istället göra innehållet mer begripligt och konkret, och förutsätta att eleverna faktiskt gör sitt bästa.

-göra mål och kunskapskrav begripliga. Du är här nu, men du ska dit, du har klarat dessa kunskapskrav, men du måste jobba mer med dessa och det ska jag låta dig göra och jag ska hjälpa dig att överbrygga eventuella hinder.

-lyssna in eleverna och göra lärandet lustfyllt

-jobba upp ett tillåtande klassrumsklimat där det är mer rätt att säga/göra fel än att säga/göra rätt och att fråga igen och igen är en regel, inte ett undantag

-ge eleverna rätt typ av utmaningar, vi kan olika mycket och har kommit olika långt men vi kan jobba med samma ämnesinnehåll fast på olika nivåer. Alla elever har rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar.

-variera arbetssätten, olika elever arbetar olika bra på olika sätt

-kommunicera dvs vara tydlig, samtala, diskutera, resonera och reflektera

Det kan låta svårt att få till detta, men jag är också övertygad om att sammantaget är det dessa faktorer som leder till framgång. Jag vet att det inte är enkelt, speciellt inte när man har 30-grupper, men att ändå försöka ha dessa punkter i åtanke tror jag är väldigt värdefullt. Vi är ju här för att hjälpa våra elever att lyckas i skolan och det kräver att även vi fokuserar, koncenterar oss och anstränger oss. Det var aldrig någon som sa att läraryrket var enkelt, och för min egen del så är det utmaningen som lockar.

Och slutligen något som är jätteviktigt för mina SvA-elever som kanske är ensamkommande eller inte har så stort socialt nätverk på fritiden: för dem är det oerhört viktigt att bli sedda, att bli uppskattade, att få höra av vi bryr oss om dem och tycker att det är roligt att jobba med dem. Att vi vill ha dem här på skolan för annars så saknar vi dem. Senast i veckan när jag påtalade detta för en av mina elever så sa han: Det är aldrig någon som har sagt så till mig!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Hur vi pedagoger bidrar till att våra nyanlända lyckas, enligt eleverna!

I mitt arbete som SvA-lärare och med ett mycket stort intresse för dessa elevers lärande hamnar vi ofta i diskussioner kring den svenska skolan och hur vi pedagoger bör göra för att lärandet ska bli så optimalt som möjligt för dem. Dessutom har jag de senaste två veckorna haft ett antal utvecklingssamtal där vi har haft möjlighet att fördjupa oss ytterligare i just detta. Eleverna själva har mycket tydliga åsikter och massor av kloka tankar om hur det ska fungera bra för dem i skolan och här kommer ett antal synpunkter som kan vara värda att reflektera över:

-tala tydligt och sänk hastigheten vid exempelvis genomgångar eller instruktioner

-arbeta hårt med att det ska vara arbetsro, de nyanlända har ett mycket stort behov av att uppfatta det läraren säger

-skriv och rita på tavlan för att förstärka det sagda

-dubbelkolla en extra gång om eleven har uppfattat instruktionerna när de ska börja arbeta

-uppmana eleverna att anteckna, dokumentera t ex genom att fotografera det läraren har skrivit på tavlan

-uppmana eleverna att göra ordlistor i de olika ämnena, se till att det finns möjligheter och tid till att översätta

-håll genomgångar ganska korta, så eleverna får tid att reflektera exempelvis med en kamrat eller med studiehandledaren

-förbered ett nytt arbetsområde genom att gå igenom aktuella ord och begrepp

-bryt genomgången och låt eleverna diskutera med varandra en kort stund för att sedan återuppta den igen

-se till att eleverna har tillgång till digitala översättningshjälpmedel, t ex lexin

-låt eleverna arbeta tillsammans

-om eleverna ska få läxor: var mycket tydlig med uppgiftens karaktär

-repetera, repetera, repetera

-arbeta formativt dvs var mycket tydlig med en elevs eventuella utvecklingsområden och vart eleven är på väg t ex vad måste eleven förbättra inom ett ämne för att höja sitt betyg från ett D till ett C

Visst är eleverna kloka?! De vet exakt hur undervisningen bör bedrivas för att de ska få möjligheter att lyckas i skolan, och egentligen är dessa punkter viktiga för samtliga våra elever. Det är ju inte bara våra nyanlända som uppfattar skolspråket som svårt eller behöver arbetsro och repetition. Att arbeta formativt är ju också oerhört viktigt för samtliga elever, för det går ju inte att orientera utan karta och kompass. Vart jag ska är elevens viktigaste fråga och det måste vi hjälpa hen med, annars är det mycket lätt att gå vilse och tappa motivationen.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Sociala medier kopplade till undervisningen

Jag har gjort Facebook-grupper till mina SvA-elever och det finns många fördelar med det (säkert en och annan nackdel också, men idag fokuserar vi på det positiva). Nämnas bör dock att jag enbart har Facebookgrupper i de årskurser där samtliga elever har Facebook.

I åk 9 arbetar vi, som jag skrivit om tidigare, med retorik och argumenterande texter. På förekommen anledning, jag tror ni förstår vilken, så poppade den här artikeln upp i gruppens flöde igår kväll:

Sömnexpert: ”Det är tortyr att unga ska behöva gå upp före klockan 9”

Och helt plötsligt så har en elev skapat ett underlag för dagens uppgift, nämligen att skriva en argumenterande text med hjälp av retorikens olika knep. Dels har eleverna en mängd olika åsikter kring detta, dels får de nu ett faktaunderlag och dels är det en lättbergriplig text som i min elevgrupp är lätt att applicera direkt i undervisningen.

Det här är bara ett exempel på hur sociala medier faktiskt bidrar till förförståelse, kommunikation och formativt arbete. Dessutom är det oftast lyckat när eleverna upplever uppgifter och inlägg som extra elevnära och det sker i våra Facebook-grupper. Vi har exempelvis också arbetat med hur vi i Sverige böjer substantiv (ett synnerligen onödigt krångligt system om vi frågar mina elever), och då kan ett inlägg se ut ungefär så här:

Alltså det här med substantiv...
Alltså det här med substantiv…

Visst kan man ibland fråga sig om eleverna ska vara med i olika ämnesgrupper på Facebook skapade av lärare, eftersom det skulle kunna bli väldigt många. Men jag tror att med fingertoppskänsla så kan man ro detta iland, och i mitt fall så vet jag att mina elever uppskattar och tar till sig denna typ av kommunikation.

Jag återkommer i kommande inlägg med ett exempel på en elevlösning, och hur ett formativt arbete kring en elevtext kan se ut hos mig.


Prenumerera på nya blogginlägg