Var är kommunikationsappen?

Med risk för att vara lite motvalls och utmanande gällande digitaliseringen av skolan (och samhället också för den delen). Först vill jag bara klargöra att jag redan vet att digitalisering är och kommer att förbli en av hörnstenarna i både skola och samhälle, och kanske på grund av just det  anser jag att vi måste reflektera oerhört mycket över vad, varför och hur vi ska använda exempelvis iPads i undervisningen. Digitalisering är ett måste i svensk skola med tanke på utveckling, framtiden och vilka ”skills” samhället kommer att efterfråga. Men löser vi allt med appar? Nej. Utöver förmågan att använda digitala hjälpmedel med allt vad det innebär så finns det också en mängd andra förmågor som elever behöver arbeta med IRL. SvA är ett exempel på ett ämne där IRL är det som gäller, faktiskt mest hela tiden. Språkutveckling kräver kommunikation och interaktion, hela tiden och på massor av olika sätt. Anna Kaya har satt ord på många av mina tankar kring digitalisering och nyanlända i denna utmärkta krönika:

Först måste frågorna få svar, krönika av Anna Kaya

Hur ser då digitaliseringen ut i mitt klassrum? Mina iPads ligger mest och samlar damm. Eleverna använder dem när de ska arbeta med iMovie, eller om deras mobiler är oladdade och vi behöver bildgoogla eller översätta. De använder dem också ibland när de ska söka fakta. Däremot används laptops och mobiler frekvent och då ligger fokus i första hand på textarbete, textbearbetning, renskrivning, arbete med Moviemaker eller PowerPoints. I samband med att kommunen i höst går över till Google apps for education, så anser jag att laptops fortfarande kommer att vara det digitala verktyget som kommer fungera bäst i undervisningen. Åtminstone hos mig. Dock kommer datorer aldrig att kunna ersätta det sociala samspelet som är nödvändigt för optimal språkutveckling. Vi ska inte låta våra elever gömma sig bakom skärmar, varken i klassrummet eller i korridoren på rasterna. Vi måste uppmuntra kommunikation IRL, och vi vuxna måste vägleda eleverna i detta. Tack Anna Kaya för att du satte ord på mina tankar. Det finns ingen kommunikationsapp. Åtminstone inte IRL.


Prenumerera på nya blogginlägg

Modersmålet i SvA-undervisningen

Jag har tidigare skrivit om framgångsfaktorerna i skolan för våra andraspråkselever. Bl a så är den sociokulturella faktorn och det faktum att vi i skolan anammar den av stor vikt. Eleverna har massor av kunskaper och erfarenheter med sig i sina ryggsäckar och de har också den stora förmånen att kunna prata ett helt annat språk flytande. Det är viktigt att vi uppmärksammar våra elevers olika bakgrunder och språk eftersom detta är nära sammankopplat med elevernas identitet. Hur kan man då arbeta med modersmål och bakgrund i klassrummet? På massor av sätt! Jag tänker att i alla skolans ämnen är det viktigt att lyfta fram våra andraspråkselever genom att uppmuntra dem att använda modersmål och tidigare kunskaper: Vad heter hammare på arabiska? Vad hände i Kina under medeltiden? Hur räknar man ut det här talet i Iran? Vad heter förångning på polska?

Jag har ju oftast mindre grupper och gemensamt för mina elever är att när vi ses på SvA-lektionerna så har samtliga ett annat modersmål och dessutom har de allra flesta tydliga och nära minnen av hemland och eventuell skolgång. Där för blir det extra naturligt att vi diskuterar utifrån allas olika aspekter på språk och hemland. I kunskapskraven för SvA står det också att eleverna ska kunna göra jämförelser mellan modersmål och svenska.

Hur kan man då arbeta med modersmål i ämnet SvA? Det senaste arbetsområdet har handlat om lyrik och poesi, och det kan kanske upplevas som ett svårt ämne. Dock har de flesta elever någon typ av erfarenhet av genren och det är tacksamt att jobba med eftersom språket i och för sig är viktigt och till viss del signifikant, men de språkliga strukturerna är oftast lite friare. Så här såg min pedagogiska planering ut:

Pedagogisk planering, SvA, poesi och lyrik

Eleverna fick börja med att välja en dikt på sitt modersmål och sedan översätta den till svenska. Ur detta kom massor av intressanta diskussioner om språk och hur man kan uttrycka sig på svenska så att det låter okej. Dessutom fick eleverna visa sina kunskaper på modersmålet vilket är bra för självkänslan, de tyckte att det var mycket fascinerande att ta del av varandras skriftspråk. För elever som ännu inte har kommit så långt i det svenska språket kan det vara en trygghet att få använda sitt modersmål, och vad gäller elever som inte kan läsa och skriva på sitt modersmål så går det att hitta direktöversatta dikter på massor av språk via nätet. Man kan ta hjälp av elever med samma modersmål eller studiehandledare för att översätta en redan översatt dikt tillbaka till modersmålet.

Dikter på kinesiska, turkiska, somaliska, polska, persiska och dari
Dikter på kinesiska, turkiska, somaliska, polska, persiska och dari

Eleverna har också fått arbeta med att gestalta sina dikter med hjälp av iMovie, moviemaker, etc för att visa att de kan koppla ihop ord med olika former av estetiska uttryck. Dessutom har de fått skriva haiku-dikter, som är en tacksam diktform att arbeta med eftersom den följer ett fast mönster. Att träna på stavelser visade sig också vara väldigt nyttigt med tanke på uttal; vi säger inte geräs utan gräs, vi säger bra inte bera. Uttalet påverkar i hög grad antalet stavelser.

Det är häftigt att se hur många kunskapskrav man faktiskt går igenom i den här typen av arbetsområde. Modersmålet vävs in på ett mycket naturligt sätt och samtliga elever får möjlighet att lyckas och känna att de kan.


Prenumerera på nya blogginlägg

Flippad undervisning i all enkelhet

På Östbergsskolan har vi arbetat både utifrån Synligt lärande för lärare, av John Hattie och Utmanande undervisning i klassrummet, av James Nottingham. Hatties bok är teoretisk och Nottinghams praktisk men båda böckerna fokuserar på de faktorer i skolan som påverkar elevernas resultat. Bl a så nämner de båda herrarna ANSTRÄNGNING och att hur mycket en elev anstränger sig för att lära avgör hur långt eleven når. Nottingham ägnar ett kapitel i sin bok åt just ansträngning och en av de faktorer som påverkar ansträngning är förberedelsestrategier. En typ av förberedelsestrategi är flippat klassrum, och jag tänker att det behöver inte vara så komplicerat. I åk 9 har vi valt att ha en facebookgrupp, eftersom eleverna själva anser att det är ett socialt medium som tilltalar dem och som de ofta går in på. Som lärare kan jag se om alla har läst inlägget vilket också är bra inför kommande lektion. Så här såg mitt inlägg ut igår, inför kommande lektion:

image

 

Bara genom ett enkelt inlägg vet eleverna vad vi kommer ägna lektionen åt. Kanske googlar eleverna Haiku, om de inte känner till det sedan tidigare. Kanske förbereder sig Alexander på en diskussion och Avengers 2 genom att samla på sig argument som kan vinna över mina. Kanske startar en tankeprocess kring hur det egentligen är möjligt att sammanfatta innehållet i en dikt med 140 tecken, och VIPS, så har jag dem med mig redan från start.

Det finns små saker som lyfter undervisningen ännu ett snäpp, och som gör att eleverna anstränger sig mer (ibland kanske utan att de ens tänker på det själva).

Jag vill slutligen verkligen rekommendera den här boken:

 

image


Prenumerera på nya blogginlägg

En satsning för Östersunds kommun?

I Hultsfred satsar man på att låta samtliga lärare och skolledare från samtliga stadier utbildas i språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt. Utbildningen kommer att ske genom ett samarbete mellan kommunen och Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Jag tycker att det är fantastiskt att man väljer en sådan här satsning på bred front! Att dessutom pröva sina nytillägnade kunskaper direkt i sin verksamhet är också ett utmärkt sätt att arbeta på, när det gäller att börja tillämpa något nytt i sin verksamhet. Läs mer och inspireras:

Unik satsning på språk i Hultsfred


Prenumerera på nya blogginlägg

En skola för alla?

Så kommer det återigen rapporter från media om utebliven skolframgång för våra nyanlända. Nu är det VERKLIGEN dags att vi mobiliserar oss! Detta är alla skolors och samtliga pedagogers angelägenhet, och vi måste anpassa vår undervisning, fortbilda oss och hitta rätt vägar för att möta dessa elever NU:

Bara 20 procent av alla nyanlända elever klarar godkänt i alla ämnen

och:

#100röster om att ta sig in i den svenska skolan

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Den ljusnande framtid är er!

Idag har vi och hundratals andra elever i åk 8 varit på gymnasiemässa på Jämtlands gymnasium. Jag tycker att det är mycket bra att eleverna redan i åk 8 får besöka gymnasiet och prata med elever som går olika program. Målbilder (exempelvis vidare studier och framtida yrken) motiverar eleverna att lägga ned tid på sitt skolarbete, och genom att arbeta systematiskt med utbildning och yrken i skolan hjälper vi våra elever att skapa målbilder och att få ambitioner för framtiden. Östbergsskolans SYV, Berit Haugen, arbetar engagerat med våra elever gällande gymnasieval, prao och skola-arbetsliv och eleverna tycker detta är viktigt! Vad gäller våra andraspråkselever så har många av dem ganska höga ambitioner gällande utbildning och arbetsliv redan när de börjar hos oss. De vet att utbildning leder till en bättre framtid.

På gymnasiemässan fick vi först lyssna på ett antal elever från olika gymnasieprogram. De berättade kort om sina utbildningar på ett mycket proffsigt sätt. Att stå på en scen och prata i mikrofon inför flera hundra femtonåriga åskådare är verkligen imponerande! Sedan gick vi till sporthallen där själva mässan var och där hade samtliga program montrar dit eleverna fick komma och träffa representanter samt ställa frågor och prata.

För vissa elever känns kanske gymnasievalet fortfarande ganska långt bort, men för andra så har tankeprocessen börjat och oavsett så hjälper en gymnasiemässa i åk 8 våra elever att åtminstone så ett frö till en målbild.

Inte en målbild, men en gruppbild! #jämtlandsgymnasium
Inte en målbild, men en gruppbild! #jämtlandsgymnasium

Prenumerera på nya blogginlägg

Studieteknik och lärstrategier

Jag har en elev i årkurs 9 som trots enbart två år i svenska skola ligger på en väldigt hög nivå i, i princip, samtliga skolans ämnen. Eleven har visserligen en mycket gedigen skolbakgrund från sitt hemland, men det som är mest signifikant och anmärkningsvärt är elevens studieteknik. Studieteknik handlar om de olika strategier som man tar till och använder när det gäller att inhämta kunskap, och rätt lärstrategier är till mycket stor hjälp när det kommer till skolarbetet. Som andraspråkselev är tiden ofta  knapp när det gäller att tillägna sig kunskaper parallellt med skolspråk och vardagsspråk och då gäller det att optimera lärsituationer och träna in olika knep som kan appliceras på de olika ämnena och dess innehåll. Därför tycker jag att det är mycket viktigt att träna eleverna i studieteknik, det blir liksom verktyget. Och när eleverna lär sig att använda olika typer av studieteknik optimerar de lärsituationen ytterligare. Jag fick tipset av en kollega att titta på dessa program och jag tycker att de på ett fantastiskt sätt presenterar vitsen med studieteknik, och hur studieteknik faktiskt förenklar inhämtandet av kunskap:

Pluggkoden

Vi måste hjälpa våra elever att optimera och förenkla för att ny  kunskap inte ska kännas så oöverstigligt, min elev i åk 9 har hittat nyckeln.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Forskningsbaserade modellklasser

Jag har ju i tidigare inlägg varit inne på vilka faktorer som leder till skolframgång för våra nyanlända och här är en artikel som belyser detta på ett mycket bra sätt. Två skolor i Landskrona och Helsingborg fick utse ett par modellklasser och sedan arbeta forskningsbaserat med hjälp av extra resurser, utifrån fem identifierade framgångsfaktorer för nyanlända. Jag har varit inne på det tidigare, hela skolan måste vara med!

Modellklasser sätter språket i fokus


Prenumerera på nya blogginlägg

Minne

Det sista gästinlägget gällande ”Flyga drake” är skrivet av Musse. Han har delvis sitt ursprung i Afghanistan vilket gör texten intressant att läsa ur det perspektivet. För vissa är landet Afghanistan enbart förknippat med stridigheter och oroligheter, men för andra är landet något annat. Läs och begrunda:

Minne

Med detta inlägg vill jag också tack mina fina elever för att de har velat dela med sig av sina tankar och funderingar.


Prenumerera på nya blogginlägg