Tvålärarsystem i Södertälje=ökad måluppfyllelse

När vi var i Stockholm i onsdags för att informeras om det nya kartläggningsmaterialet för nyanlända fick vi förmånen att lyssna på tio andra deltagande skolor i landet. Den gemensamma nämnaren för samtliga skolor är ju givetvis den stora utmaningen att ta emot våra nyanlända elever på ett bra sätt. Skolorna arbetar på varierande sätt, givetvis på grund av olika förutsättningar t ex andelen nyanlända och avstånd.

Wasaskolan från Södertälje berättade om ett tvålärarsystem som de har, dvs att i samtliga teoretiska ämnen har man två lärare för att täcka upp elevernas behov. Den här veckan har just Södertälje uppmärksammats i media på grund av att eleverna har uppnått högre måluppfyllelse, bl a på grund av just tvålärarsystemet. Reportaget kan ni titta på här:

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/hojda-betyg-for-nyanlanda-elever-i-sodertalje

Det är inspirerande när kommuner satsar på nya metoder, att tänka utanför boxen är oftast verkningsfullt. Personligen tror jag också på att det är en god idé att vara två, speciellt när klasserna är stora. Dels för att säkerställa att samtliga elever känner att de får den hjälp de behöver, dels för att jag tror starkt på att lärare borde arbeta mer tillsammans. Det är i sig undervisning när eleverna får uppleva samspel, samarbete och kommunikation pedagoger emellan, och eftersom undervisning i det språkinriktade klassrummet bygger på kommunikation så kan jag bara se fördelar med detta.

Kanske något för Östersunds kommun att snegla på?


Prenumerera på nya blogginlägg

Utprövare av Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända

Östbergsskolan har fått den stora förmånen att vara en av elva skolor i Sverige (från Jokkmokk till Malmö), som under hösten kommer att arbeta med Skolverkets nya kartläggningsmaterial för nyanlända. Materialet kommer att publiceras under 2016.

Vi var två rektorer (Torgny och Gunilla) och tre pedagoger (Maria S och Maria R-S från Östbergsskolans Introduktionsgrupp och jag) som åkte till Stockholm igår för att få information om hur höstens arbete kring detta kommer att se ut.

Bakgrunden till att denna satsning görs är att departementsutredningen visar att nyanlända inte alltid får det stöd de behöver i skolan och att resultaten går nedåt. Detta visar också de granskningar som Skolinspektionen har gjort. Förutom kartläggningsmaterial behövs också kompetensutvecklingssatsningar göras och Skolverket planerar även att ge ut ett nytt informationsmaterial.

Varför kartläggning? Kartläggningen ska göras för att ge underlag för beslut för årskursplacering, planering av undervisning efter olika elevers behov samt för att se hur tiden mellan olika ämnen ska fördelas. Kartläggningen är en initial bedömning då det är en omöjlighet att scanna allt och den är pedagogisk. Syftet är att fånga nyanlända elevers bakgrund, erfarenheter, förmågor och kunskaper som elever har utvecklat i eller utanför ett skolsammanhang och den kommer till viss del att beskriva elevers utgångsläge.

Kartläggningsmaterialet kommer att bestå av tre steg, där steg 1 och 2 är obligatoriska och steg 3 är frivilligt.

Steg 1 kommer att bestå av frågor av mer allmän karaktär för att fånga upp exempelvis språk, tidigare skolgång och tankar om utbildning, vardag, intressen-kunskaper utan formella kunskaper, förväntningar-elevens förväntningar på t ex den svenska skolan och elevens framtidsdrömmar.

Steg 2 kommer att bestå av en samtalsdel och en uppgiftsdel med syfte att fånga upp litteracitet (praktiker där skrift ingår) och numeracitet (det matematiska tänkandet).

Steg 3 kommer att bestå av kartläggning kopplade till skolans ämnen. Materialet utgår ifrån frågeställningar och diskussioner utifrån förmågorna i Lgr-11. Vi fick igår se ett exempel på hur kartläggning i NO kommer att se ut. Eleven fick då välja en valfri bild av många och utifrån bilden berätta om något som hen känner igen. Det kan handla om ekologi, kretslopp och fotosyntes. Genom detta arbetssätt är det möjligt att fånga upp elevens kunskaper i olika ämnen på ett mer universellt plan, men där förmågorna visar sig.

Under dagen fick vi också lyssna på föreläsningar om vikten av en fungerande tolk, och modersmålets betydelse för nyanlända med tanke på språkutveckling och identitet.

Läs gärna mer på Skolverkets sida om nyanländas lärande och de olika satsningarna:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/nyanlandas-larande-1.211327

Vilken förmån att få delta i ett sådant här projekt!

Fortsättning följer!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Fortbildning på hög nivå

Med ”hög nivå” avses både lokalitet och innehåll. Personalen på Östbergsskolan har fått förmånen att vistas på Copperhill, Åre, i två dagar. Första dagen ägnades åt valfri rekreation och jag och tre kollegor valde att spendera dagen i skidbackarna. Liksom friluftsdagar är gruppstärkande för våra elever (att byta miljö och aktivitet), så är det lika viktigt för oss i personalen att ibland få möjlighet att mötas och göra aktiviteter utanför skolan.

Tack kära skidvänner och kollegor för en rolig dag i skidbacken (Jonas T, Gunilla och Jonas H)
Tack kära skidvänner och kollegor för en rolig dag i skidbacken (Jonas T, Gunilla och Jonas H)

Måndagen spenderade vi tillsammans med en utbildare från LIN Education, http://www.mynewsdesk.com/se/lin-education, eftersom vi i sommar kommer att övergå från Zonline till Google apps for education. Det är givetvis svårt att hitta en lämplig nivå som passar alla i kollegiet eftersom vi kan olika mycket och har kommit olika långt i arbetet med digitalisering. Jag tycker dock att dagen blev väldigt givande och jag tror att de flesta av oss tyckte det. Liksom våra elever har ett stort behov av förförståelse så har ju även vi det och eftersom skolutveckling kräver att alla är med på tåget så var detta ett ypperligt sätt att börja på. Vi fick möjlighet att lyssna, diskutera och göra och jag vet att några av mina kollegor redan har börjat tillämpa t ex delning av Google documents tillsammans med elever.

Vi hängde också lite utanför Zlatans hus. Det gäller ju att sola sig i stjärnglansen medan man kan. Tack för sällskap Helene och Margareth!
Vi hängde också lite utanför Zlatans hus. Det gäller ju att sola sig i stjärnglansen medan man kan. Tack för sällskap Helene och Margareth!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

PRAO=språkinriktat arbete

Den här veckan har eleverna i åk 8 på Östbergsskolan haft prao. Jag har besökt mina SvA-elever på bl a förskolor, storkök, en leksaksaffär, folktandvården och Djur-och kulgården. Förutom att det är väldigt roligt att se sina elever i en annan miljö där de tar sig an helt nya uppgifter så slog det mig vilken bra parallell man kan dra mellan prao och ett språkinriktat arbetssätt i klassrummet. Precis på samma sätt som ett ämne har ett ämnesspråk så har ett yrke ett yrkesspråk. Precis på samma sätt som du måste kunna ett ämnes språk för att förstå och erhålla adekvata kunskaper så måste du i ett yrke kunna det specifika yrkesspråket. Precis som att det är allra bäst att lära sig ämnets språk i miljö där ämnet undervisas i, så är det enklast att lära sig yrkesspråket där yrket utövas. Orden och begreppen får omedelbart ett sammanhang.

Förmodligen kommer mina elever tillbaka till skolan nästa vecka och har lärt sig och befäst nya ord på grund av sådant de har fått göra, hört och observerat på sina prao-platser. Språket finns överallt och prao är viktigt och på riktigt!


Prenumerera på nya blogginlägg

Genrekompetens

image

Låt språket bära-genrepedagogik i praktiken, av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring

Den här boken är en av de böcker som jag oftast hämtar tips och inspiration ifrån, när det gäller undervisning i SvA. Författarna skriver om vikten av att våra elever har genrekompetens, då Lgr-11 innehåller krav på just genrekompetens i alla ämnen. Olika ämnen innehåller olika typer av texter med olika syfte och innehåll och våra elever måste få verktyg så att de kan ta sig an alla ämnens olika typer av texter, innehåll och språk. Att få tillgång till ämnesspråket leder till framgång i skolan. Därför är arbetssättet som beskrivs i boken, genrepedagogiken, applicerbart i alla ämnen och alla ämneslärare kan använda boken som en idé-och inspirationskälla i det språkutvecklande arbetet. Genrepedagogik anser jag gynnar samtliga elever i skolan, inte bara våra andraspråkselever.

Olika ämnen innehåller alltså olika typer av genrer som har olika typer av språkliga drag och strukturer. Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring (s 23, 2010) har delat in dessa genrer i genrefamiljer:

Berättarfamiljen: tidsordnad berättelse (t ex narrativ), ej tidsordnad berättelse (t ex nyhetsartikel)

Faktafamiljenhistoriska texter (t ex biografi), förklaringar (t ex sekventiell förklaring), instruktion (t ex recept),    rapport (t ex beskrivande rapport)

Evaluerandefamiljen: argumentationer (t ex diskussion), responser (t ex recension)

Detta är en mycket förkortad version av den beskrivning som finns i boken, tanken är att visa att alla dessa typer av texter arbetar eleverna med i de olika ämnena. Dessutom tillkommer förmågor som resonera, förklara, motivera, argumentera, reflektera, beskriva etc och genom att arbeta med texter på plats i aktuellt ämne så får språket en funktion som gynnar elevernas språkutveckling. Eleverna måste få nyckeln till de olika genrerna för att kunna applicera rätt språk i rätt genre och därmed ämne. På så vis kommer språket i fokus samtidigt som eleverna får kunskaper i ett ämne.

Alla ämneslärare har ett ansvar för språkutvecklingen och genrekompetensen i sitt ämne.

image

 


Prenumerera på nya blogginlägg