Vikten av förförståelse

Läsförståelse handlar om att kunna göra inferenser (att läsa mellan raderna). I åk 8 fick eleverna, med stöttning, läsa korta textraderna och försöka lista ut var en person befann sig. Texter härleds ju, i princip alltid, ur ett kulturellt sammanhang och jag tycker att dessa båda exempel visar hur otroligt svårt det kan vara att tillägna sig texter utan förförståelse:

Samir var nervös. Han kände sig obekväm i sin frack som han hade hyrt. Det hade varit rätt dyrt, men han var tvungen. Han var ju bestman. Nu skulle han strax hålla sitt tal till Shelly och Rob.

Var befinner sig Samir?

För att förstå texten och kunna dra slutsatser måste du kunna två nyckelord: frack och bestman. Dessa ord kräver också vissa kulturella kunskaper. I en bråkdel av världens länder använder man frack när man gifter sig.

I ögonvrån såg Tomas spelaren komma med hög fart. Han visste att nu smäller det. Mycket riktigt. Det dröjde inte länge förrän Tomas blev intryckt i sargen.

Var befinner sig Tomas?

Detta är återigen en text som blir svår för många av mina elever. Om du inte har några förkunskaper så är det omöjligt för dem att svara på frågan. Nyckelord: sargen. Ishockey är inte heller en världsspel i den bemärkelsen, vilket gör att långt ifrån alla elever har den förkunskapen som krävs för att svara på frågan.

Den här typen av texter får andraspråkselever brottas med dagligen, i i princip samtliga ämnen. Att hjälpa eleverna med att ringa in nyckelord och arbeta med förförståelse blir därför varje ämneslärares viktigaste uppdrag för att ge eleverna de förutsättningar de behöver för att komma åt skolspråket.


Prenumerera på nya blogginlägg

Flerspråkighet och skolframgång

Jag har i tidigare inlägg nämnt att våra andraspråkselever, som ofta börjar sent i svensk skola, har kort tid på sig att tillägna sig både språk-och ämneskunskaper. Då skolan har förändrats,  dagens skola är mångkulturell och flerspråkig, så funderar jag mycket på hur vi kan optimera och effektivisera undervisningen så att den blir så tillgänglig som möjlig för samtliga elever i alla ämnen.

I Skolverkets publikation Greppa språket  (s 13, 2012) sammanfattas på ett konkret sätt åtta punkter, som enligt forskning visat sig gynna flerspråkiga elevers lärande i olika skolämnen:

-läraren betonar läsning och skrivning

-läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar

-läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter

-läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne

-läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet

-läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem

-läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer

-läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö

Dessa åtta punkter gynnar inte enbart flerspråkiga elever utan samtliga elever, tänker jag. Dagens skola är flerspråkig och mångkulturell men SAMTLIGA elever har olika behov, oavsett språkbakgrund. Givetvis ställs våra andraspråkselever inför en väsentligt större utmaning eftersom språk-och kunskapsinhämtning måste ske parallellt och därmed blir ett dubbelt uppdrag. Med de åtta punkterna som bas i undervisningen ökar dock förutsättningarna för att våra elever, oavsett bakgrund,  ska få möjlighet att lyckas i skolan.

Skolverket understryker också, att i Lgr-11 betonas språkutvecklingen, både i de två första kapitlen men framför allt i de olika ämnenas kunskapskrav. Om man som ämneslärare vill undersöka hur pass språkutvecklande ett arbetsområde är, så kan man med fördel använda denna:

Checklista språkutvecklande arbetsområde

Kom ihåg: även små steg leder framåt!


Prenumerera på nya blogginlägg

Svenska som andra språk vs svenska

http://www.andrasprak.su.se/

Ovanstående länk använder jag oerhört mycket i mitt arbete. Här finns, för mig som sva-lärare, ett konstant flöde av matnyttig information, aktuell forskning, lagtexter, kurser, litteraturtips etc.

Vad gäller skillnader mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk får jag ibland höra att skillnaderna mellan de båda ämnena inte är så stora, men det finns faktiskt en hel del som skiljer de båda kursplanerna åt:

skillnader sv och sva, Lgr-11

Denna pdf är hämtad från Nationellt centrum för andraspråk och visar på ett mycket tydligt sätt innehållet i de olika ämnena, likheter och skillnader.


Prenumerera på nya blogginlägg

Flyga drake

Under ett antal veckor arbetar vi nu med boken ”Flyga drake” i åk 9.

th

Min initiala tanke var att vi skulle läsa boken, analysera den under resans gång, se filmen och avsluta arbetet med att skriva en problematiserande uppsats utifrån en valbar frågeställning. När jag planerade arbetsområdet bestämde jag mig istället för att inleda med att väcka förförståelse eftersom boken skildrar ett Afghanistan i förändring (störtandet av monarkin, Sovjetunionens invasion, massutvandringen till Pakistan och USA och den talibanska regimens uppgång). Den politiska aspekten är komplicerad och för att eleverna skulle vara förberedda på detta så fick de inleda arbetsområdet med att först se en film om Afghanistan och sedan skriva en faktatext om landet.

När jag planerar upp mina arbetsområden i SvA använder jag mig med fördel av verktyget Planering och bedömning i lärmodulen Hypernet. Jag tycker att Hypernet är lättarbetad just när det gäller att göra pedagogiska planeringar eftersom arbetsområdens innehåll i ämnet SvA (i det här fallet) kopplas till de olika delarna i Lgr-11 genom klickningar. I det här fallet valde jag att göra två olika planeringar: en om faktatexten och en om bok/film-arbetet. De ser ut så här:

Pedagogisk planering, Flyga drake, åk 9 SvA – kopia

Pedagogisk planering, faktatext, åk 9 SvA – kopia

Genom att göra två pedagogiska planeringar delar jag upp bedömningsunderlaget i två delar. I faktatexten väljer jag att fokusera på själva formen för faktatexten som genre (rubrik-inledning-underrubriker-avslutande del-källförteckning), samt hur layouten bör se ut. I den andra planeringen fokuserar jag mer på den skönlitterära biten samt samt elevens förmåga att ta sig an bokläsning samt språkförmåga i stort.

Vad gäller hur olika arbetsområden presenteras för eleverna dvs vad vi ska göra och vad som kommer att bedömas, så gör jag på olika sätt beroende på elev och elevgrupp eftersom mina SvA-elever har kommit olika långt i sin språkutveckling. För nyare elever måste jag givetvis bryta ner kunskapskraven i hög grad, för att de ska vara på det klara med vad jag kommer att bedöma. I andra elevgrupper har vi arbetat med kunskapskraven på olika sätt under längre tid, och de vet vid det här laget vad som krävs av dem.

Vad gäller kunskapskraven i olika genrer så vill jag rekommendera dessa två böcker, där man systematiskt arbetar med olika genrer, och dessutom innehåller varje bok matriser med betygskriterier på ett relativt enkelt språk. Texterna är också bra att arbeta med innan ett arbetsområde för att skapa förförståelse för genrens uppbyggnad:

9789127418912_200_fixa-texten-1_haftad 9789127418929_200_fixa-texten-2_haftad

Om vikten av förförståelse och ett språkutvecklande arbetssätt:

http://skollyftet.se/2012/09/03/lgr-11-gor-oss-alla-till-spraklarare/

Kom ihåg: som lärare är vi alla experter på vårt eget ämne och vårt eget ämnesspråk-det gör oss alla till språklärare!


Prenumerera på nya blogginlägg

När kan man ett ord?

Idag har vi pratat om ord i åk 9, och när kan man egentligen ett ord? Vad har vi för strategier för att befästa ord och för att så småningom börja använda dem? Ett ordförråd kan vara passivt och aktivt, och vi var nog överens om att man börjar använda ett ord aktivt först när man verkligen behöver uttrycka den specifika innebörden och dessutom känner sig trygg med ordet och i vilket sammanhang man ska använda det i. Men hur man befäster och börjar använda ett ord, det kom vi inte riktigt fram till.

Jag skrev upp ett antal ny-ord på tavlan och vi diskuterade innebörden av dessa. Vi skapar ju nya ord för att vi behöver dem. Jag bad också mina elever att skriva upp ett antal ord som de använder inom sina olika nischer t ex sms-konversationer, gaming, skidskytte, styrketräning, film och naturvetenskap:

image

Hur många ord/uttryck förstår du?

Jag kunde nog inte ens en tredjedel av dessa ord, då de tillhör intresseområden där jag inte befinner mig. När man blir presenterad för ord av den här typen så är det ganska lätt att förstå att det tar tid att befästa ord i sitt aktiva och passiva ordförråd. Lektioner där eleverna få visa sina kunskaper och lära mig något är nästan alltid de bästa lektionerna.

Mina elever i åk 8 berättade att de ofta testar nya ord tillsammans med sina andraspråkskamrater. De diskuterar ordet i gruppen och sätter in det i olika sammanhang innan de prövar dem i andra sammanhang. De frågar också ofta mig om innebörden av ord. Den senaste veckan har vi pratat om orden omtänksam, stackars, palla (orka) och det abstrakta ordet som.

Det är fascinerande att se vad stor drivkraften är när det gäller att förstå och att göra sig förstådd. Det är också oerhört viktigt att eleverna vågar fråga och vågar göra fel.

På tal om ord: ords värdeladdning och i vilket sammanhang orden är socialt accepterade-det får bli ett annat inlägg. Som en av mina elever sa: Jag är fett mätt!

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Åre i mitt hjärta ❤️

 

Jag tänker ganska ofta på vilka förmågor vi människor besitter och jag tänker väldigt ofta på mina andraspråkseleverna förmågor. De har förstått att genom att anta nya utmaningar och genom att anstränga sig så utvecklas man. Förra torsdagen fick jag den stora förmånen att åka med åk 8 och åk 9 till Åre för att åka slalom. Två av mina elever hade aldrig förut besökt den svenska fjällvärlden och heller aldrig åkt skidor. Vi fick en helt fantastisk dag! Från att aldrig ha stått på ett par skidor så klarar de nu att ta på utrustning, åka lift och framför allt åka utför. Det krävs mod att besöka en ny miljö och att utöva en ny aktivitet. Det har mina elever. Vi är överens om att antalet fall under dagen skulle kunna användas i relativt avancerad matematikundervisning, och en oplanerad färd in i skogen fick flera av oss att nästan tappa andan. MEN att få uppleva detta nya genom mina elevers ögon och se engagemanget hos dem, det kommer jag att bära med mig länge. Jag vill också rikta mitt tack till övriga pedagogers engagemang och hjälpsamhet under dagen, vi hade en toppendag!

Att våga är att vinna!

image


Prenumerera på nya blogginlägg

Att göra fel är att göra rätt

Varje dag påminner jag mina elever om vikten av att våga göra fel. Att våga göra fel är att våga lämna sin komfortzon och i och med att eleverna gör det utvecklas de. Min roll som lärare är att stötta eleverna i samband med detta, att se till att de får den hjälp de behöver och framför allt att de känner sig trygga. Det är jag som lärare som skapar tryggheten i min grupp. I mitt klassrum är det tillåtet att göra fel, ja, det är BRA att göra fel!

Många av mina andraspråkselever kommer till skolan med en föreställning om att allt ska vara rätt, men om språkutveckling ska ske så måste eleverna våga utmana sig själva. När eleverna ska skriva så brukar jag uppmana dem att inte tänka så mycket på formen, utan istället fokusera på innehållet: vad är det jag vill ha sagt med min text? Genom att lägga fokus på innehåll blir elevernas texter bättre, och utgör också ett utmärkt underlag för vidare arbete just kring form. Vad utmärker genren? Används rätt tempus? Vilken typ av ord är mest förekommande? Vilken typ av ord inleder de flesta satserna i texten?

Att lära sig ett nytt språk är en stor utmaning, och det tar tid. Att våga göra fel och strunta i att det inte blir perfekt kräver mod. Det är lättare att vara modig i en miljö som gör dig trygg. Det är mitt ansvar som lärare att skapa den miljön.

Att göra fel är att göra rätt.

 

image

Den är inte perfekt, men ändå så rätt!

 


Prenumerera på nya blogginlägg